Otto Blehr
| Otto Blehr | |
.jpg) | |
| Född | 17 februari 1847[1][2][3] Stange kommun[4], Norge |
|---|---|
| Död | 13 juli 1927[1][3] (80 år) Oslo |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund[5] |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Politiker, jurist |
| Befattning | |
| Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1880–1882, Nordre Bergenhus amt (1880–1882)[6] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1883–1885, Nordre Bergenhus amt (1883–1885)[7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1886–1888, Nordre Bergenhus amt (1886–1888)[8] Norges statsminister i Stockholm Regeringen Steen I (1891–1893)[9] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1895–1897, Nordlands amt (1895–1897)[10] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1898–1900, Nordlands amt (1898–1900)[11] Norges statsminister i Stockholm Regeringen Steen II (1898–1902)[9] Norges statsminister Regeringen Blehr I (1902–1903) Norges inrikesminister Regeringen Blehr I (1902–1903) Norges handelsminister Regeringen Blehr I (1903–1903) Norges revisionsminister Regeringen Blehr I (1903–1903) Akershus stiftsamtman (1905–1917) Norges finansminister Regeringen Knudsen II (1915–1915) Norges justitieminister Regeringen Knudsen II (1917–1920) Norges finansminister Regeringen Blehr II (1921–1923) Norges statsminister Regeringen Blehr II (1921–1923) | |
| Politiskt parti | |
| Venstre | |
| Maka | Randi Blehr (g. 1876–)[12] |
| Barn | Eivind Blehr (f. 1881) |
| Föräldrar | Albert Blehr |
| Utmärkelser | |
| Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
Otto Albert Blehr, född 17 februari 1847 på Sanderud i Stange kommun, Hedmark fylke, död 13 juli 1927, var en norsk jurist och politiker som representerade Venstre. Han var gift med Randi Blehr.
Blehr insattes 1883 av Venstre i Stortinget och kom genast i förgrunden genom att han invaldes i protokollkommittén och utnämndes till en av de tre åklagarna i riksrätten mot regeringen Selmer 1883. Speciellt bekämpade han kungens vetorätt i grundlagsfrågor. 1888 föll han igenom vid nyval till stortinget, och blev 1889 lagman i Haalogaland. Flera gånger ifrågasatt som statsråd, var han Norges statsminister i Stockholm 1891–93. 1894 blev han på nytt medlem av stortinget, och var en av dem som ivrigast arbetade för tillkomsten av den tredje unionskommittén av vilken han var medlem 1895–98.
År 1898 ingick han i ministären Steen, återigen som chef för den norska statsrådsavdelningen i Stockholm. 1902 efterträdde han Johannes Steen som statsminister i Kristiania, hans regering föll dock redan 1903 på grund av den ryktbara kommittén om unionsländernas utrikesrepresentation, som medförde en sprängning av Venstre. Efter 1903 stod Blehr utanför den aktiva politiken ända fram till 1915, och tjänstgjorde då som stiftsamtman i Kristiania. Under 1915 tjänstgjorde han en tid som finansminister i Gunnar Knudsens ministär, och var 1917–20 justitieminister i denna. Efter Knudsens fall 1920 blev det Blehr, som bildade den nya "konsoliderade" venstreregeringen 1921–23.
Regeringen var dock för splittrad, något som särskilt framträdde i de svårlösta förhandlingarna med Spanien och Portugal angående Norges import från dessa länder av brännvin och starkviner under rådande totalförbud. Regeringen trädde tillbaka efter ett svårt voteringsnederlag i stortinget. Blehr var medlem av de båda kommissioner som uppgjorde förslag till den så kallade jurylagen (1887) och allmänna strafflagen (1902), samt var 1913 norsk ordförande i den svensk-norska renbeteskommissionen. Han blev tilldelad Sankt Olavs Orden 1898.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 14816621, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 101, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 134, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folketelling 1910, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 415, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 435, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 454, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 525, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 548, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
| |||||
|