Nyköpings stadsbibliotek
Nyköpings stadsbibliotek | |
Culturum, Nyköpings stadsbibliotek. | |
Annat namn | Sverige |
---|---|
Typ | stadsbibliotek |
Inriktning | folkbibliotek |
Plats | Hospitalsgatan 4 |
Koordinater | 58°45′15″N 17°0′31″Ö / 58.75417°N 17.00861°Ö |
Filialer | Stigtomta och bokbuss |
Bestånd | Ca 250 000 |
Besökare | Ca 700 besökare per dag |
Webbplats | https://bibliotek.nykoping.se/ |
Nyköpings stadsbibliotek invigdes den 11 februari 1989 och ligger i Nyköpings kulturhus Culturum[1] på Hospitalsgatan i centrala Nyköping. Förutom huvudbiblioteket finns det två filialbibliotek i kommunen, i Brandkärr och i Stigtomta, samt en bokbuss.
Nyköpings stadsbibliotek, inklusive biblioteksfilialerna och bokbussen, är ett folkbibliotek som är öppet för alla.
Historik
[redigera | redigera wikitext]1986 bjöd Nyköpings kommun in till en arkitekttävling för utformning av ett nytt kulturhus. Utmaningen var att placera en stor byggnad med flera funktioner på en långsmal tomt intill äldre och känslig bebyggelse. Tomten ligger bland annat granne med S:t Nicolaikyrkan, församlingshemmet och den gamla sockenstugan. Nyréns arkitektkontor AB vann arkitekttävlingen[2] och den 11 februari 1989 kunde byggnaden, med konsertlokal och bibliotek invigas.[3]
Byggnaden
[redigera | redigera wikitext]Culturum rymmer två verksamheter med skilda krav och som också skiljer byggnaden utseendemässigt. Konsertsalen är en kvadratisk byggnad med en cylinderformad del på taket. Den här delen av huset har putsad fasad och stora fönster.
Biblioteksdelen är långsmal och är klädd med ljusgrå träpanel. Här har byggnaden tre våningar åt ena hållet och två åt det andra. Den långa fasaden bryts upp av burspråk med jämna mellanrum. Den långsmala biblioteksdelen avslutas med det sextonsidiga ”Sörmlandsrummet”, en rund byggnad med fönster runt om.
Culturum rymmer flera konstnärliga utsmyckningar. I entréhallen finns ett verk av Sune Rooth, i form av en järngrind som berättar Nyköpings historia. Där finns även en bildväv med titeln I kulturens gathörn av Anita Grede. På barnavdelningen har barnbokskonstnären Tord Nygren målat figurer ur folksagornas värld direkt på väggen i sagorummet.[3]
Stadsbiblioteket
[redigera | redigera wikitext]På stadsbiblioteket finns ett rum för släktforskning med en mikrofilmsläsare. Biblioteket har Södermanlands Nyheter från 1893 - 2013 på mikrofilm.
Litteratur om Nyköpings historia
[redigera | redigera wikitext]I Sörmlandsrummet på Nyköpings Stadsbibliotek finns Sörmlandssamlingen. Denna utgörs av litteratur om Sörmland.[4]
Det finns litteratur om bland annat flera företag som har funnits i Nyköping.[5]
I Sörmlandssamlingen finns det även böcker om gamla byggnader såsom dessa slott: Nynäs slott, Tistad slott och Nyköpingshus.[6]
Det finns även böcker om Sörmlands natur, exempelvis Stendörren, Svanviken-Lindbacke och Sörmlandsleden.[7]
Vid Sörmlandsrummet finns ett glasskåp med böcker som donerats av Ivar Schnell. Dessa böcker handlar om Sörmland, dess historia och natur. Ivar Schnell har även skrivit böcker om Sörmlands kyrkors historia.
Stigtomta biblioteksfilial
[redigera | redigera wikitext]Stigtomta biblioteksfilial är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Det ligger i samma byggnad som Stigtomta skola och är ett så kallat meröppet bibliotek. Det betyder att besökare kan teckna avtal för att kunna använda biblioteket även när det inte är bemannat med personal. Nuvarande skola och bibliotek invigdes i februari 2019.
Bokbuss
[redigera | redigera wikitext]Nyköpings tidigare bokbuss hade servat kommunens invånare sedan 1996 och stannade vid cirka 100 hållplatser i stad och glesbygd, inklusive skolor och förskolor.[8][källa behövs] 21 april 2023 invigdes den nya bokbussen. Konstverket på bokbussen heter Mummille och är skapat av illustratören Ishtar Bäcklund Dakhil.[9][10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Nyköpings Arenor - Culturum”. nykopingsguiden.se. https://nykopingsguiden.se/nykopings-arenor/vara-arenor-och-lokaler/culturum/. Läst 19 december 2019.
- ^ ”Hem | Nyréns Arkitektkontor”. www.nyrens.se. https://www.nyrens.se/. Läst 23 januari 2020.
- ^ [a b] Monié, Karin; Birgitta Modigh, Ingemar Ehlin (1990). Åttiotalets bibliotek : svenska folkbiblioteksbyggnader 1980-89. Foto av Sune Sundahl. Stockholm: Statens kulturråd. ISBN 9185602809
- ^ ”Sörmlandslitteratur - Nyköpings Stadsbibliotek”. bibliotek.nykoping.se. https://bibliotek.nykoping.se/sormlandslitteratur. Läst 8 mars 2022.
- ^ Andersson, Harald (978-91-88023-39-1). Spunnet och vävt i Nyköping före textilindustrierna
- ^ Kjellberg, Sven (1923). Nyköpings hus
- ^ Andersson, Gunnar (2017). Sörmlandsleden
- ^ ”Bokbussen - Bokbussen - Nyköpings Stadsbibliotek”. bibliotek.nykoping.se. https://bibliotek.nykoping.se/-/bokbussen#/?location=Bibliotek i Nyköping. Läst 22 april 2024.
- ^ ”Invigning ny bokbuss - Invigning ny bokbuss - Nyköpings Stadsbibliotek”. bibliotek.nykoping.se. Arkiverad från originalet den 22 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230522191434/https://bibliotek.nykoping.se/-/invigning-ny-bokbuss. Läst 22 maj 2023.
- ^ ”Nya bokbussen ute på vägarna: "Känns fantastiskt"”. sn.se. https://sn.se/nyheter/nykoping/artikel/nya-bokbussen-ute-pa-vagarna-kanns-fantastiskt/rmkn8n6l. Läst 22 maj 2023.
|