Hoppa till innehållet

Nils Arehn

Från Wikipedia
Nils Arehn
Som professor Thygesen i Bjørnstjerne Bjørnsons pjäs Geografi och kärlek på Svenska Teatern 1909.
Som professor Thygesen i Bjørnstjerne Bjørnsons pjäs Geografi och kärlek på Svenska Teatern 1909.
FöddNils Oscar Gerhard Arehn
30 december 1877
Sundsvall, Sverige
Död1 april 1928 (50 år)
S:t Matteus församling, Stockholm
MakaMaja Ljunggren
(g. 190?–191?)
Karin Bergqvist
(g. 1919–1928)
IMDb SFDb

Nils Arehn som kung Gustaf II Adolf i skådespelet Gustaf Adolf på Djurgårdscirkus i Stockholm, 1912.

Nils Oscar Gerhard Arehn, född 30 december 1877 i Sundsvall, död 1 april 1928 i S:t Matteus församling, Stockholm[1], var en svensk skådespelare.[2] Han var dotterson till Lars Hjortsberg, far till Ingrid Arehn[3] och är morfar till Mats Arehn.

Liv och verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Arehn var son till trafikinspektören Anders Oskar Leonard Arehn och Gurli Katarina Gustava Hjortsberg.[4] Han studerade vid Sundvalls högre allmänna läroverk och Jakobs lägre allmänna läroverk 1887–1892. Han studerade skådespeleri för Hedvig Raa-Winterhjelm 1898–1900.

Arehn var därefter anställd vid Dramatiska teatern 1900–1906, vid Svenska teatern 1906–1914, vid Albert Ranftts landsortsturné 1916–1917 och vid Lorensbergsteatern i Göteborg 1917–1920.[5]

1912 spelade han kung Gustaf II Adolf i skådespelet Gustaf Adolf på Djurgårdscirkus i Stockholm.

Han filmdebuterade 1913 och kom att medverka i omkring 25 filmer.[2]

Arehn avled 1928 i lunginflammation.[6] Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[7]

Familj

[redigera | redigera wikitext]
Nils Arehn och Maja Ljunggren i Madame Sans-Gêne.

Nils Arehn var gift med skådespelaren Jenny Anna Maria "Maja" Ljunggren (1878–1921), dotter till fanjunkaren, gaskontrollören Gustav Adolf Ljunggren och Emma Götilda Hellberg samt omgift med Einar Axelsson.[4] I detta äktenskap hade Nils Arehn två barn:[8] Ingeborg Anna Birgitta (1902–1924) och Nils Oskar Gustav (1905–1906).[4]

Efter skilsmässa gifte han 1919 om sig med Karin Amalia Bergqvist (1890–1975)[1], omgift med konstnären Bertil Bull Hedlund samt dotter till tobakshandlaren Fridburg Vilhelm Bergqvist och Anna Charlotta Andersson.[9]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1901 Gaiac Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron		 Dramatiska Teatern[10]
Pagen Bianca Capello
Per Hallström		 Dramatiska Teatern[11]
1902 Emanuel Swedenborg Karl XII
August Strindberg		 Dramatiska Teatern[12]
1903 Kolbe Guld och gröna skogar
Tor Hedberg		 Dramatiska Teatern[13]
Tommy Som blad för stormen
Giuseppe Giacosa		 Dramatiska Teatern[14]
1904 Nero Nero
Dramatiska Teatern[15]
1905 Germain Sabrier Antoinette Sabrier
Romain Coolus		 Dramatiska Teatern[16]
Georg Heyman Lynggaard & C:o
Hjalmar Bergstrøm		 Dramatiska Teatern[17]
Cyrano de Bergerac Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand		 Dramatiska Teatern[18]
1906 Far och son
Gustav Esmann		 Dramatiska Teatern[19]
Uppgörelse
Ignatij Nikolajevitj Potapenko		 Dramatiska Teatern[20]
Svärmor
Léon Gandillot		 Vasateatern[21]
Rosenlogen
Rudolph Lothar		 Vasateatern[22]
Bankrutt
Felix Philippi		 Vasateatern[23]
1907 Fernands giftermål
Georges Feydeau		 Vasateatern[24]
Kammartjänare Lutz Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[25]
Kronbruden
August Strindberg, regi Victor Castegren		 Svenska teatern, Stockholm[26]
Henrik IV
William Shakespeare		 Svenska Teatern[27]
Napoleon Bonaparte Vackra Marseillesiskan
Pierre Berton		 Vasateatern[28]
Lika barn leka bäst
Roberto Bracco		 Vasateatern[29]
Telefonhemligheter
Herman Hanslleiter och Max Reiman		 Djurgårdsteatern[30]
Johannes
Hermann Sudermann		 Svenska teatern, Stockholm[31][32]
Biskop Brask Mäster Olof
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[33]
1908 En vintersaga
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[34]
Pappan Tjuven
Max Bernstein		 Svenska teatern, Stockholm[35]
Elis Schröderheim Två konungar
Ernst Didring		 Svenska teatern, Stockholm[36]
Under epåletten
Arthur Bernède		 Svenska teatern, Stockholm[37]
Sir George Crofts Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[38][39]
1909 Polisbetjänten Den röda hanen
Palle Rosenkrantz		 Svenska teatern, Stockholm[40][41]
Birger Jarl Bjälbojarlen
August Strindberg		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[42]
Biskopen av Lancashire Tjänaren i huset
Charles Rann Kennedy		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[43][44]
Läroverksadjunkten Moral
Ludwig Thoma		 Svenska teatern, Stockholm[45]
Trohetseden
Oscar Blumenthal		 Vasateatern[46]
Pastorn Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[47]
Bourdier Kungen
Gaston Arman de Caillavet, Robert de Flers och Emmanuel Arène		 Svenska teatern, Stockholm[48]
1910 Ryttmästaren Karlavagnen
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[49]
Den ädle narren Nils Ehrensköld
Gustaf von Horn		 Svenska teatern, Stockholm[50]
Lektorn Örnarna
Ernst Didring		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[51]
Chokladdockan
Paul Gavault		 Svenska teatern, Stockholm[52]
Högre politik
Richard Skowronnek		 Svenska teatern, Stockholm[53]
De ungas förbund
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[54]
1911 Kammartjänare Lutz Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[55]
Octavio Piccolomini Wallenstein
Friedrich Schiller		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[56]
Sintram Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Albert Ranft Svenska teatern, Stockholm[57]
Advokaten En hustru för mycket
Francis de Croisset		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[58][59]
Kritikern Gardesofficeren
Ferenc Molnár		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[60]
Tompson, advokat Den starkaste
Clyde Fitch		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[61]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander)		 Svenska teatern, Stockholm[62]
1912 Nero Quo Vadis?
Henryk Sienkiewicz		 Svenska teatern, Stockholm[63]
Furst Klausthal-Agorda De fem frankfurtarna
Carl Rössler		 Svenska teatern, Stockholm[64]
1914 Thibaut d'Arc Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller		 Svenska teatern, Stockholm[65]
1915 Sir John Falstaff Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare		 Emil Grandinson Intima teatern[66]
1917 Angele
Otto Erich Hartleben		 Gustaf Linden Lorensbergsteatern[67]
Jöran Persson Erik XIV
August Strindberg		 Lorensbergsteatern[68]
1919 Sanningen
Clyde Fitch		 Per Lindberg Lorensbergsteatern[69]
Hertigen Segergudinnan
Ernst Didring		 Intima teatern[70]
1920 Claude Leblanc Aigretten
Dario Niccodemi		 Einar Fröberg Intima teatern[71]
Pascal Dellanoy För mycket kärlek
Georges de Porto-Riche		 Emil Grandinson Intima teatern[72]
Hornblower Öga för öga
John Galsworthy		 Einar Fröberg Intima teatern[73]
Adolphe Bellanger Min far hade rätt
Sacha Guitry		 Einar Fröberg Intima teatern[74]
1922 Gerald Fitzgerald Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne		 Nils Arehn Blancheteatern[75]
Max Enke Babyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter		 Nils Arehn Blancheteatern[76]
1925 Brutna vingar
Pierre Wolff		 Gunnar Klintberg Vasateatern[77]
Kyrkoherden Det stora barndopet
Oskar Braaten		 Pauline Brunius Vasateatern[78]
1926 De nya herrarna
Robert de Flers och Francis de Croisset		 Gunnar Klintberg Vasateatern[79]
Oberon Kjellman Morfars hus
Ejnar Smith		 Gunnar Klintberg Vasateatern[80][81]
Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge		 Per Lindberg Komediteatern[82]
1927 Rabbi Dibbuk
S. Ansky		 Robert Atkins Oscarsteatern[83][84]
Spelet om kärleken och döden
Romain Rolland		 Rune Carlsten Oscarsteatern[83]
1928 Dag Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson		 Pauline Brunius Oscarsteatern[85]
Revisor Anderberg Rötmånad
Erik Lindorm		 John W. Brunius Oscarsteatern[86][87]

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1922 Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne Blancheteatern[75]
Babyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter Blancheteatern[76]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] ”Nils Arehn”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57628&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id=1225&epslanguage=sv&searchword=Nils Aréhn&type=Person&match=Begin&page=1&prom=False. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ ”Ingrid Arehn”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58716&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id=1225&epslanguage=sv&searchword=Ingrid Arehn&type=Person&match=Begin&page=1&prom=False. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b c] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  5. ^ O. Rabenius: Nils O G Arehn i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
  6. ^ Arehn, Mats (2011). Vita lögner: Motståndsman steker fläsk : fler vita lögner. Visby: Nomen. sid. 1:40. Libris 12301003. ISBN 978-91-7465-267-3 
  7. ^ Hitta graven
  8. ^ Arehn, Mats (2011). Vita lögner: Motståndsman steker fläsk : fler vita lögner. Visby: Nomen. sid. 20. Libris 12301003. ISBN 978-91-7465-267-3 
  9. ^ Sveriges befolkning 1890, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund/SVAR (2003).
  10. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  11. ^ ”Bianca Capello”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S2:003. Läst 24 oktober 2015. 
  12. ^ ”Karl XII”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S15:030. Läst 23 oktober 2015. 
  13. ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H15_012&pos=4. Läst 24 oktober 2015. 
  14. ^ ”Som blad för stormen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_046&pos=2. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Nero”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S8:015&pos=39. Läst 23 oktober 2015. 
  16. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (51): sid. 658. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_51.pdf. Läst 19 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  20. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  21. ^ Frithiof Hellberg, red (1906). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (37): sid. 452. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_37.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-05/13127a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-01/13212a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 30 augusti 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-08-30/13415A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (15 september 1907). ”Svenska teaterns premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-15/13431A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  27. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015. 
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 17 april 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-04-17/13284A/3. Läst 26 juli 2015. 
  30. ^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017. 
  31. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  32. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 127
  33. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  34. ^ Bo Bergman (18 januari 1908). ”Svenska teatern: 'En vintersaga'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-01-18/13552A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  35. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  37. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 augusti 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-04-18/13641A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  38. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  39. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-29/13890a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  41. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-17/13907C/2. Läst 6 augusti 1909. 
  42. ^ Bo Bergman (27 mars 1909). ”'Bjälbojarlen' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-27/13975A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  43. ^ Ariel (1909). Johan Nordling. red. ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Johan Nordling) 22 (18): sid. 220. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1909/pdf/1909_18.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  44. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  45. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (14 september 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-14/14141/4. Läst 7 augusti 2015. 
  47. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  48. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 656
  49. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  50. ^ Bo Bergman (22 november 1910). ”Gustaf Horns 'Nils Ehrensköld' på Svenska teatern i går”. Dagens Nyheter. Läst 7 augusti 2015. 
  51. ^ Bo Bergman (17 april 1910). ”Premiären på Didrings 'Örnarna' en betydande succès”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-04-17/14349/1. Läst 7 augusti 2015. 
  52. ^ Bo Bergman (8 maj 1910). ”Svenska teaterns nyaste program”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-08/14369/7. Läst 8 augusti 2015. 
  53. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015. 
  54. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1910. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1910-09-24&toPublicationDate=1910-09-24. Läst 8 augusti 2015. 
  55. ^ ”Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  56. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  57. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  58. ^ Bo Bergman (2 maj 1911). ”Fru Betty Nansens gästspel: 'En fru för mycket' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-05-02/14719/6. Läst 2 augusti 2015. 
  59. ^ Bo Bergman (2 september 1911). ”Premiären af 'Gardesofficeren' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-02/14839/7. Läst 2 augusti 2015. 
  60. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  61. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  62. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  63. ^ ”'Quo Vadis?' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 3 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-03/15018/1. Läst 2 augusti 2015. 
  64. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  65. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  66. ^ ”Muntra fruarna i Windsor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29379&pos=64. Läst 14 maj 2016. 
  67. ^ ”Lorensbergsteaterns öde”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-10-03/267/7. Läst 20 juli 2015. 
  68. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 11 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-11/336/8. Läst 20 juli 2015. 
  69. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 12 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-12/99/6. Läst 21 juli 2015. 
  70. ^ ”Segergudinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29438&pos=116. Läst 19 maj 2016. 
  71. ^ ”Aigretten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29442&pos=120. Läst 23 maj 2016. 
  72. ^ Bo Bergman (9 maj 1920). ”'För mycken kärlek' på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-05-09/124/9. Läst 23 maj 2016. 
  73. ^ ”Öga för öga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29446&pos=122. Läst 23 maj 2016. 
  74. ^ ”Min far hade rätt!”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29447&pos=123. Läst 23 maj 2016. 
  75. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 maj 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-05-22/136/10. Läst 24 juli 2015. 
  76. ^ [a b] ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016. 
  77. ^ Bo Bergman (11 oktober 1925). ”'Brutna vingar' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-10-11/276/11. Läst 29 augusti 2015. 
  78. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 
  79. ^ Bo Bergman (7 februari 1926). ”'De nya herrarna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-07/36/11. Läst 2 augusti 2015. 
  80. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  81. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  82. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  83. ^ [a b] Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 109
  84. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  85. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 143
  86. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  87. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
• SBL: 18768
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Arehn&oldid=55092251”