Nikolaj Kondratjev
| Nikolaj Kondratjev | |
 | |
| Född | 4 mars 1892 (g.s.)[1] eller 16 mars 1892 Galujevskaja, Ryssland |
|---|---|
| Död | 17 september 1938[2] Kommunarka skjutbana[2] |
| Begravd | Kommunarka skjutbana |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Ryska republiken, Sovjetryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Kostroma Grammar School juridiska fakulteten vid Sankt Petersburgs universitet, [2]  |
| Sysselsättning | Nationalekonom[3], politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Allryska konstituerande församlingen (1917–1918) Direktör, Sovjetunionens konjunkturinstitut (1920–1930) | |
| Arbetsgivare | Det russiske samvirkeuniversitet Pomgol Sovjetunionens konjunkturinstitut USSR People's Commissariat of Agriculture Moscow Narodny Bank Moskva bys folkelige universitet Peterska jordbruksakademin[2] Gosplan |
| Politiskt parti | |
| Socialistrevolutionära partiet (–) | |
| Maka | Jevgenija Kondrat'jeva[2] |
| Barn | Jelena Konratjeva (f. 1925) |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Econometric Society (1933)[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Nikolaj Dmitrijevitj Kondratjev (ryska: Николай Дмитриевич Кондратьев), född (4 g.s.) 16 mars 1892, död 1938, var en sovjetisk ekonom, känd som förespråkare för NEP, den nya ekonomiska politiken, under 1920-talet. Han avrättades under Stalins "stora utrensing".
Kondratjev förespråkade teorin att västerländska kapitalistiska ekonomier följer 50 till 60 år långa cykler. Dessa långa konjunkturcykler kallas idag "Kondratjevcykler".
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Kondratjev föddes i den lilla byn Galujevskaja i guvernementet Kostroma, norr om Moskva. Blev medlen i det politiska partiet Socialrevolutionärerna (SR) vid tiden för första ryska revolutionen 1905. Innan revolutionen undervisades han av Michail Tugan-Baranovskij vid Sankt Petersburgs universitet. Hans första arbeten var inom jordbruksekonomi och statistik, med speciellt fokus på matförsörjning. Den 5 oktober 1917 utnämndes han, 25 år gammal, till försörjningsminister i Aleksandr Kerenskijs sista regering, som endast varade några dagar.
Efter bolsjevikernas novemberkupp ägnade han sig åt forskning. År 1919 fick han en undervisningstjänst på Peter den stores jordbruksakademi och i oktober 1920 grundade han konjunkturinstitutet i Moskva. Under hans tid som chef för institutet växte det från en handfull forskare till ett stort och respekterat institut med 51 forskare 1923.
När debatten om "Saxkrisen" inleddes 1923 tillhörde Kondratjev huvudfåran. Under 1923–1925 arbetade han på en femårsplan för jordbrukets utveckling. År 1924 publicerades hans första bok där han presenterade en tidig version av teorin om långa cykler. Därefter reste han till England, Tyskland, Kanada och USA och besökte där flera universitet.
Som anhängare till NEP förespråkade han satsningar inom jordbruket och produktionen av konsumtionsvaror framför tung industri. Hans inflytande över den ekonomiska politiken var betydande fram till 1925, men minskade sedan successivt fram till avskaffandet av NEP 1928.
År 1928 fråntogs Kondratjev sin tjänst på Konjunkturinstitutet och 1930 arresterades han, anklagad för att vara medlem i en förmodligen påhittad organisation, "Böndernas arbetarparti". Han fälldes som "kulakprofessor" och dömdes till åtta års fängelse. Straffet avtjänade han i Suzdal, nära Moskva, där han trots dålig hälsa fortsatte forska och började skriva nya böcker. Några av dessa böcker blev trots omständigheterna klara och publicerades.
Sitt sista brev skrev han till sin dotter Jelena Kondratjeva den 31 augusti 1938. Kort därefter fick han genomgå en andra rättegång där han dömdes till tio års fängelse utan rätt att kommunicera med omvärlden, men blev trots fängelsedomen omedelbart avrättad, den 17 september 1938. Kondratjev blev inte officiellt rehabiliterad förrän nästan 50 år senare, den 16 juli 1987.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Unravelling the Mysteries of the Existence of Phototrophic Microorganisms. Elena Nikolaevna Kondratieva, a Full Member of the Russian Academy of Sciences (1925–1995), vol. 10, 2, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 28-45, 10.24411/2076-8176-2018-11955.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Barnett, Vincent (2002). ”Which Was the "Real" Kondratiev: 1925 or 1928?”. Journal of the History of Economic Thought 24 (4): sid. 475–478.
- Barnett, Vincent L. Kondratiev and the Dynamics of Economic Development: Long Cycles and Industrial Growth in Historical Context. London: Macmillan Publishing, 1998.
- Barnett, Vincent L.; Warren J. Samuels; Natalia Makashava, editors, Translated by Stephen S. Wilson, Collected Works of Nikolai Kondratiev. In four volumes. London: Pickering and Catto, 1998.
- Grinin, L., Korotayev, A. and Tausch A. (2016) Economic Cycles, Crises, and the Global Periphery. Springer International Publishing, Heidelberg, New York, Dordrecht, London, ISBN 978-3-319-17780-9;
- Klein, Judy L. (1999). ”The Rise of 'Non-October' Econometrics: Kondratiev and Slutsky at the Moscow Conjuncture Institute”. History of Political Economy 31 (1): sid. 137–168. doi:.
- Louca, Francisco (1999). ”Nikolai Kondratiev and the Early Consensus and Dissensions about History and Statistics”. History of Political Economy 31 (1): sid. 169–206. doi:. http://hope.dukejournals.org/content/31/1/169.citation.
- Korotayev, Andrey V., & Tsirel, Sergey V.(2010). A Spectral Analysis of World GDP Dynamics: Kondratiev Waves, Kuznets Swings, Juglar and Kitchin Cycles in Global Economic Development, and the 2008–2009 Economic Crisis. Structure and Dynamics. Vol.4. #1. P.3-57
- Weekes, Frederic. Kondratiev: Pioneer of the Business Cycle. iUniverse, 2012.
- Yakovets, Yuri. "The Heritage of Nikolai Kondratieff: a View From the 21st Century," Comparative Civilizations Review, University of Michigan, 2007.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Kondratiev wave website - av Gunter Krumme, University of Washington
- Kondratieff Waves almanac