Nikki Haley
 |
Denna artikel eller detta avsnitt behandlar ett pågående skeende. (2024-03) Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt. |
| Nikki Haley | |
 Haley januari 2024.
| |
| Tid i befattningen 25 januari 2017–31 december 2018 | |
| President | Donald Trump |
|---|---|
| Företrädare | Samantha Power |
| Tid i befattningen 12 januari 2011–24 januari 2017 | |
| Viceguvernör | Ken Ard Glenn F. McConnell Yancey McGill Henry McMaster |
| Företrädare | Mark Sanford |
| Efterträdare | Henry McMaster |
| Född | Nimarata Randhawa 20 januari 1972  Bamberg, South Carolina
|
| Politiskt parti | Republikanerna |
| Alma mater | Clemson University (B.Sc.) |
| Yrke | Redovisningsekonom Politiker |
| Make | Michael Haley (1996–) |
| Barn | 2 |
Nikki Haley, ursprungligen Nimarata Randhawa, född 20 januari 1972 i Bamberg i South Carolina, är en amerikansk republikansk politiker.
Haley var USA:s FN-ambassadör från 25 januari 2017 till 31 december 2018 i president Donald Trumps kabinett. Hon var South Carolinas guvernör åren 2011–2017. Hon var delstatens första kvinnliga samt indisk-amerikanska guvernör.[1] Hon var med på Times lista "The 100 Most Influential People" 2016.[2][3] Hon rankades som den 43:e mäktigaste kvinnan i världen av Forbes 2017.[4] Haley meddelade sin avgång från posten som FN-ambassadör den 9 oktober 2018 och avgick vid årsskiftet därefter.[5]
Haley var kandidat i republikanska partiets presidentprimärval 2024 till president i USA i det amerikanska presidentvalet 2024.[6] Hon tillkännagav sin kampanj i februari 2023[7] och avslutade den efter Super Tuesday, den 5 mars 2024.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Haley föddes i en indisk invandrarfamilj i Bamberg i delstaten South Carolina. Hennes far Ajit Singh Randhawa var professor i biologi vid Voorhees College och hennes mor Raj Kaur Randhawa drev ett eget klädföretag. Haley har konverterat från sikhismen till metodismen. Då Haley var fem år gammal, anmälde hennes föräldrar henne till Little Miss Bamberg-tävlingen, men hon diskvalificerades eftersom arrangörerna inte kunde avgöra huruvida hon skulle tävla mot svarta eller vita barn.[8]
Haley avlade 1994 en kandidatexamen (B.Sc.) i företagsekonomi med inriktning redovisning (närmast motsvarande en svensk civilekonomexamen) vid Clemson University i South Carolina.[8] Efter studierna arbetade hon som redovisningsekonom innan hon blev politiker.[9]
Politisk karriär (fram till presidentkandidaturen 2024)
[redigera | redigera wikitext]
Haley är medlem i det republikanska partiet. Åren 2005–2011 var hon ledamot i South Carolinas delstatsrepresentanthus som representant för Lexington County.[8] År 2005 tilldelades hon priset ”Friend of the Taxpayer Award” för sin skattepolitik som fokuserar på skattesänkningar och minskad byråkrati genom olika avregleringar.[10]
Den 14 maj 2009 tillkännagav Haley att hon ställer upp som kandidat för republikanerna i guvernörsvalet 2010 i South Carolina. Hon vann guvernörsvalet den 2 november 2010 efter att ha fått 49 procent av rösterna och besegrat demokraternas kandidat Vincent Sheheen. I och med segern blev Haley den första kvinnliga guvernören i South Carolina. I kampanjen stöttades hon av bland andra Mitt Romney, Sarah Palin och hela Tea Party-rörelsen.[11] Haley vann guvernörsvalet även 2014 och blev därmed omvald som guvernör i South Carolina.[12] Som guvernör i South Carolina förespråkade Haley strikta immigrationslagar och åtgärder mot illegal invandring samt var en stark kritiker av president Barack Obamas kabinett på detta område.[13][14][15]
I samband med presidentvalet 2012 diskuterades Haley som en tänkbar vicepresidentkandidat till den republikanska presidentkandidaten Mitt Romney.[16] Under presidentvalet 2016 diskuterades Haley även som en tänkbar vicepresidentkandidat till presidentkandidat Donald Trump under våren 2016, men valet föll senare på Mike Pence.[17]
Trumpadministrationen
[redigera | redigera wikitext]Efter Donald Trumps seger i presidentvalet 2016 diskuterades Haley som en kandidat till flera olika poster, bland annat som en av toppkandidaterna till posten som USA:s utrikesminister i hans kabinett.[18] Den 23 november 2016 meddelade tillträdande president Donald Trump att han valt att nominera Haley till att bli USA:s FN-ambassadör i hans kabinett.[19]
Haley godkändes av USA:s senat den 24 januari 2017. Hon tillträdde posten som FN-ambassadör den 25 januari 2017, efter att ha svurits in av vicepresident Mike Pence.[20] Hon är den första av indisk härkomst som innehar en kabinettspost i USA.[21] Haleys tjänstgöring som ambassadör har noterats för sin höga synlighet.[22]
Presidentkandidaturen 2024
[redigera | redigera wikitext]
 |
Det här avsnittet omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2024-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nikki Haley kandiderar till att bli det Republikanska partiets presidentkandidat inför presidentvalet 2020. Efter att Ron DeSantis gett upp sin presidentkandidatur under våren 2024 är hon den enda betydande utmanaren mot Donald Trump på den repubikanska sidan. Hon förlorade de åtta första delstaterna i primärvalen gentemot Trump och hamnade därför långt efter vad gäller delegater. Den första vinsten gentemot Trump kom i Washington D.C. i mars 2024 där hon fick 19 delegater.
| Primärval | Donald Trump (delegater) | Nikki Haley (delegater) | Kommentarer |
|---|---|---|---|
| Iowa | 20 | 8 | Ron DeSantis fick 9 delegater och Vivek Ramaswamy fick 3. |
| New Hampshire | 13 | 9 | |
| Nevada | 26 | 0 | |
| Jungfruöarna | 4 | 0 | |
| South Carolina | 47 | 3 | |
| Michigan | 12 39 | 4 | |
| Idaho | 32 | 0 | |
| Missouri | 51 | 0 | |
| Washington D.C. | 0 | 19 | Nikki Haleys första seger gentemot Trump. |
| Texas | 141 | ||
| Colorado | 20 | 5 | |
| Alabama | 41 | 0 | |
| Vermont | 0 | 17 | |
| Kalifornien | 169 | ||
| Virginia | 27 | ||
| Minnesota | 25 | 10 | |
| North Carolina | 20 | 4 | |
| Oklahoma | 37 | 0 |
Politiska ställningstaganden
[redigera | redigera wikitext]Abort
[redigera | redigera wikitext]Haley benämner sig som pro-life och förespråkar reglerad aborträtt.[23][24]
Israel
[redigera | redigera wikitext]Haley är känd för att förespråka en nära relation mellan USA och Israel. Hon har starkt kritiserat president Barack Obamas politik på detta område.[25] Hon har även kritiserat FN för att ha varit orättvis mot Israel och sprida vinklade budskap.[26]
Hon har sagt att Florida Parental Rights in Education Act, känd som Don't Say Gay-lagen, inte går tillräckligt långt. Hon anser att förbud mot att diskutera sex och sexualitet före tredje klass bör vara föremål för föräldrars samtycke och att förbudet bör förlängas till sjunde klass.[27] Haley har sagt att hon stöder "frihet" när det gäller samkönade äktenskap.[28]
Finanspolitik, Medicare och Social Security
[redigera | redigera wikitext]När det gäller finanspolitik har Haley indikerat att hon skulle vara villig att göra betydande budgetnedskärningar, inklusive till Medicare och det federala pensionssystemet Social Security.[29]
Miljö- och klimat
[redigera | redigera wikitext]Haley håller med om att den globala uppvärmningen orsakas av mänsklig aktivitet, men har avvisat politik för att minska utsläppen av växthusgaser.[29] Hon har lovat, om hon blir vald, att USA ska lämna Parisavtalet, att återkalla regelverk som begränsar produktionen av fossila bränslen och minska föroreningar från kraftverk och fordon, samt att eliminera subventioner för förnybar energi.[29]
Utrikespolitik
[redigera | redigera wikitext]Kina
[redigera | redigera wikitext]Nikki Haley har betonat att hon ser kritiskt på Kinas ökade inflytande, såväl i USA som internationellt.[29][30] Hon har också protesterat mot den kinesiska regimens behandling av uigurerna i Xinjian-provinsen och talat om en bojkott av de Olympiska Spelen 2022.[31]
Ukrainakriget
[redigera | redigera wikitext]I juni 2023 attackerade hon både Trump och Ron DeSantis för deras ståndpunkter angående den pågående ryska invasionen av Ukraina. Hon sa att Biden inte hade gjort tillräckligt för Ukraina, men sa inte i detalj vad hon skulle göra annorlunda om hon blev vald till president.[29]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]I september 1996 gifte sig Haley med Michael Haley.[32] Paret har två barn, dottern Rena och sonen Nalin.[33][34]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Nikki Haley confirmed as new U.S. envoy to the United Nations”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/national-security/nikki-haley-confirmed-as-new-us-envoy-to-the-united-nations/2017/01/24/004a5260-e274-11e6-a453-19ec4b3d09ba_story.html. Läst 22 september 2017.
- ^ Campbell, Shanay (21 april 2016). ”Governor Nikki Haley among Time Magazine's '100 Most Influential'”. WSAV. Arkiverad från originalet den 7 april 2017. https://web.archive.org/web/20170407221130/http://wsav.com/2016/04/21/governor-nikki-haley-among-time-magazines-100-most-influential/. Läst 22 september 2017.
- ^ ”The 100 Most Influential People”. Time. http://time.com/collection/2016-time-100/. Läst 22 september 2017.
- ^ "The World's 100 Most Powerful Women List". Forbes. Läst 10 maj 2018.
- ^ ”USA:s FN-ambassadör Nikki Haley avgår”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/7lO9JB/usas-fn-ambassador-nikki-haley-avgar. Läst 9 oktober 2018.
- ^ ”Nikki Haley kan slå Biden – men har hon skuggan av en chans mot Trump?”. DN.SE. 27 september 2023. https://www.dn.se/varlden/nikki-haley-kan-sla-biden-men-har-hon-skuggan-av-en-chans-mot-trump/. Läst 27 september 2023.
- ^ ”Nikki Haley utmanar Donald Trump – vill bli republikansk presidentkandidat”. SVT Nyheter. 14 februari 2023. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/niki-haley-utmanar-donald-trump-vill-bli-republikansk-presidentkandidat. Läst 16 februari 2023.
- ^ [a b c] Dewan, Shaila; Brown, Robbie (13 juni 2010). ”All Her Life, Nikki Haley Was the Different One”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2010/06/14/us/politics/14haley.html. Läst 27 november 2016.
- ^ Nikki Haley: 10 things you didn't know about the S.C. Republican Arkiverad 22 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine.. The Washington Post. Läst 8 juni 2010.
- ^ ”Representative Nikki Randhawa Haley”. South Carolina Legislature Online. Arkiverad från originalet den 27 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100527130810/http://www.scstatehouse.gov/members/bios/0735227185.html. Läst 16 februari 2017. Arkiverad 27 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100527130810/http://www.scstatehouse.gov/members/bios/0735227185.html. Läst 29 augusti 2018.
- ^ Nikki Haley bests Vincent Sheheen for South Carolina governor. Los Angeles Times. Läst 2 november 2010.
- ^ Nikki Haley's 14-point victory gives her mandate, experts say. Greenville, Garnett Publications. Läst 27 november 2016.
- ^ ”Gov. Nikki Haley signs illegal immigration police checks law”. Post and Courier. 26 juni 2011. http://www.postandcourier.com/politics/state_politics/gov-nikki-haley-signs-illegal-immigration-police-checks-law/article_c56235c8-5b8d-510b-952e-3ae4834ec48c.html. Läst 26 juni 2017.
- ^ Richard Fausset (18 januari 2012). ”For Romney, immigration issue offers an opportunity”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/2012/jan/18/nation/la-na-romney-immigration-20120119.
- ^ Terry Frieden (31 oktober 2011). ”U.S. sues South Carolina over immigration law”. CNN. http://www.cnn.com/2011/10/31/politics/south-carolina-immigration-suit/.
- ^ Fausset, Richard; Sengupta, Somini (23 november 2016). ”Nikki Haley’s Path: From Daughter of Immigrants to Trump’s Pick for U.N.”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2016/11/23/us/nikki-haley-donald-trump-un-ambassador.html. Läst Läst 27 november 2016.
- ^ ”Haley signals support for Trump”. Politico. 4 maj 2016. http://www.politico.com/blogs/2016-gop-primary-live-updates-and-results/2016/05/nikki-haley-donald-trump-222819. Läst 1 augusti 2018.
- ^ TT (23 november 2016). "Nikki Haley blir ny FN-ambassadör". Sydsvenskan. Läst 22 september 2017.
- ^ Flores, Juan; Thoren Björling, Sanna (23 november 2016). ”Donald Trump har valt Nikki Haley till toppjobb”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/trump-har-valt-forsta-kvinnan-till-toppjobb/. Läst 27 november 2016.
- ^ Nikki Haley USA:s nya FN-ambassadör. Svenska Dagbladet. Läst 25 januari 2017.
- ^ ”Trump pleased Nikki Haley first Indian-American cabinet official”. Hindustan Times. 26 januari 2017. http://www.hindustantimes.com/world-news/trump-pleased-nikki-haley-first-indian-american-cabinet-official/story-79wZMt9koWYheXTlMWqa4H.html. Läst 22 september 2017.
- ^ ”Does Rex Tillerson Even Care That Nikki Haley Is Stealing His Thunder?” (på engelska). The Hive. https://www.vanityfair.com/news/2017/09/rex-tillerson-nikki-haley-state-department. Läst 9 april 2018.
- ^ Fausset, Richard (23 november 2016). ”Nikki Haley's Path: From Daughter of Immigrants to Trump's Pick for U.N.”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2016/11/23/us/nikki-haley-donald-trump-un-ambassador.html. Läst 26 november 2016.
- ^ Chretian, Claire (23 november 2016). ”Trump appoints pro-life Gov. Nikki Haley as UN ambassador”. Campaign Life Coalition. https://www.lifesitenews.com/news/breaking-trump-appoints-pro-life-sc-gov.nikki-haley-as-un-ambassador. Läst 26 november 2016.
- ^ Wilner, Michael (23 november 2016). ”South Carolina governor who opposed anti-Israel BDS to be Trump's UN envoy”. The Jerusalem Post. http://www.jpost.com/Us-Elections/Donald-Trump/South-Carolina-governor-who-opposed-anti-Israel-BDS-to-be-Trumps-UN-envoy-473448.
- ^ ”Opening Statement of Governor Nikki Haley”. http://www.foreign.senate.gov/imo/media/doc/011817_Haley_Testimony.pdf.
- ^ Pengelly, Martin (17 februari 2023). ”Nikki Haley says Florida’s ‘don’t say gay’ law does not go ‘far enough’” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2023/feb/17/nikki-haley-ron-desantis-dont-say-gay-law. Läst 27 september 2023.
- ^ Robin Opsahl. ”Nikki Haley disputes that she opposes gay marriage” (på amerikansk engelska). Iowa Capital Dispatch. https://iowacapitaldispatch.com/livefeeds/nikki-haley-disputes-that-she-opposes-gay-marriage/. Läst 27 september 2023.
- ^ [a b c d e] Astor, Maggie (18 augusti 2023). ”Nikki Haley, Republican Presidential Candidate, on the Issues” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2023/08/18/us/politics/nikki-haley-republican-candidates-2024-issues.html. Läst 27 september 2023.
- ^ Quarshie, Ken Tran and Mabinty. ”Nikki Haley on 2024 trail takes swipes at Republican rival Ron DeSantis and Democrat Joe Biden” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/2023/02/17/nikki-haley-ron-desantis-dont-say-gay-bill/11280017002/.
- ^ Toosi, Nahal; Desiderio, Andrew (March 10, 2021). ”A tough-on-China GOP is split on whether to boycott the China Olympics” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/news/2021/03/10/china-2022-olympics-boycott-475210.
- ^ ”In South Carolina Governor’s Race, Nikki Haley Focuses on Similarities” (på engelska). https://www.nytimes.com/2010/06/14/us/politics/14haley.html. Läst 21 oktober 2018.
- ^ ”Nikki Haley on Twitter”. Twitter. https://twitter.com/nikkihaley/status/1005050202791841792. Läst 21 oktober 2018.
- ^ ”Nikki Haley’s Family: 5 Fast Facts You Need to Know” (på amerikansk engelska). Heavy.com. https://heavy.com/news/2016/02/nikki-haley-family-husband-michael-kids-children-parents-brothers-sister-marco-rubio-south-carolina-politics/. Läst 21 oktober 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nikki Haley.
| ||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
