Neukalen
Neukalen | ||
Stad | ||
Rådhuset i Neukalen
| ||
|
||
Land | Tyskland | |
---|---|---|
Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
Kreis | Mecklenburgische Seenplatte | |
Förvaltningsgemenskap | Amt Malchin am Kummerower See | |
Höjdläge | 3 m ö.h. | |
Koordinater | 53°49′N 12°47′Ö / 53.817°N 12.783°Ö | |
Yta | 47,97 km² ()[1] | |
Folkmängd | 1 753 ()[2] | |
Befolkningstäthet | 43 inv./km² | |
Postnummer | 17154 | |
Riktnummer | ( 49) 039956 | |
Registreringsskylt | MSE, AT, DM, MC, MST, MÜR, NZ, RM och WRN | |
Kommunkod | 13 0 71 109 | |
Geonames | 6550682 | |
OSM-karta | 1427275 | |
Läget för Neukalen i Tyskland
| ||
Neukalens läge i Mecklenburg-Vorpommern
| ||
Webbplats: Neukalen | ||
Neukalen (svenska: Neukalden) [3] är en mindre stad i det nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.
Staden ingår i kommunalförbundet Amt Malchin am Kummerower See tillsammans med kommunerna Basedow, Faulenrost, Gielow, Kummerow och Malchin.[4]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Staden är belägen tio kilometer norr om Malchin vid floden Peene i distriktet Mecklenburgische Seenplatte. Öster om staden ligger sjön Kummerower See.
Staden har följande ortsdelar: Neukalen, Franzensberg, Karnitz, Schönkamp, Schorrentin, Schlakendorf och Warsow.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Orten Kalen (i dag: Altkalen) omnämns för första gången 1174, då orten anlades planmässigt på initiativ av fursten Henrik Burwin I vid en viktig handelsväg som gick mellan Stettin och Rostock. Orten fick sina stadsrättigheter 1253, men 1281 flyttades staden till den nuvarande platsen, som ligger 10 kilometer söder om den gamla staden. Den nya staden fick namnet Neukalen (svenska: Nya Kalen) och den ursprungliga orten namnet Altkalen (svenska: Gamla Kalen). Efter flyttningen förlorade Altkalen sina stadsrättigheter.[6]
1314 tillföll staden herrskapet Werle och kom till hertigdömet Mecklenburg 1436.[7]
Under 1800-talet anlades nya vägar till Malchin (1852), Dargun (1866) och Gnoien (1884–1886). Under denna tid byggdes också en ny skola (1862) och sjukhuset (1888).[6] I slutet av 1800-talet utvecklades industrin (mejerier och ett gasverk)[7] och 1907 öppnades järnvägen Malchin-Neukalen-Dargun.[7][6]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling i Neukalen
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Norr om Neukalen går förbundsvägen (tyska: Bundesstraße) B 110 och B 104 passerar söder om staden.
Järnvägstrafiken mot Malchin lades ner 1997. Sedan 2002 används sträckan mellan städerna för dressintrafik.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Neukalen, i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1913)
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 7 juli 2020.
- ^ Neukalens ortsdelar, www.stadt-neukalen.de (tyska), Läst: 2 juli 2012
- ^ [a b c] Neukalens historia Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine., www.stadt-neukalen.de (tyska), Läst: 2 juli 2012
- ^ [a b c] Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 1819 och 1938, Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 1880, i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1887)
- ^ Folkmängd 1910, i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1913)
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995,2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
|