Nederländska Antillerna

*Nederlandse Antillen*
*Antia Hulandes*
*Netherlands Antilles*
	Nederlandse Antillen; Antia Hulandes; Netherlands Antilles
Flagga	Vapen
	Valspråk: latin: ”Libertate unanimus”; svenska: ”Förenad i frihet”
	Nationalsång: Nationalsång utan titel
	Nederländska Antillernas läge
Huvudstad	Willemstad 12°7′N 68°56′Ö / 12.117°N 68.933°Ö
Största stad	Willemstad
Språk	nederländska, engelska, papiamento
Statsskick	land inom Kungariket Nederländerna
Sista guvernör	Frits Goedgedrag
Sista premiärminister	Emily de Jongh-Elhage
Bildades	1954 ;
Upphörde	2010 ;
Areal; – varav vatten	960 km² ; försumbart
Folkmängd; – befolkningstäthet	183 000 (2005); 229 inv/km²
Valuta	antillergulden (ANG)
Tidszon	UTC − 4
Landskod	AN
Landsnummer	599
	Fotnot: spanska, ehuru ej officiellt språk, talades av många.[källa behövs]

Nederländska Antillerna (nederländska: Nederlandse Antillen) var 1954–2010 ett autonomt land i Västindien, associerad med Nederländerna.^[1] Huvudstad var Willemstad på Curaçao.

Nederländska Antillerna skulle ursprungligen upphöra som enhet 15 december 2008, men detta sköts upp till 10 oktober 2010. Enligt en överenskommelse från 2004 har två av öarna – Curaçao och Sint Maarten – erhållit status som autonoma länder inom Konungariket Nederländerna, samma status som Aruba redan tidigare haft. De övriga tre – Bonaire, Saba och Sint Eustatius – har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna, utanför någon särskild provins, och utgör sedan 2010 tillsammans Karibiska Nederländerna.

Geografi

Nederländska Antillerna bestod av öar i två ögrupper:

Öarna under vinden
- Aruba (tillhörde området geografiskt men var förvaltningsmässigt en oberoende enhet)
- Bonaire
- Curaçao
Öarna över vinden

Historia

Se även: Nederländska Västindiska Kompaniet

Nederländska Antillerna koloniserades av Nederländerna på 1600-talet och var ett centrum för slavhandel. Slaveriet avskaffades 1863.

1954 blev öarna ett eget autonomt område inom Nederländerna.

1986 blev Aruba ett eget autonomt område inom Nederländerna och politiskt fristående från Nederländska Antillerna.

Ekonomi

Turism, oljeraffinering och finansiering är stöttepelarna i denna lilla ekonomi som är nära knuten till omvärlden. Öarna har en hög inkomst per capita och en väl utbyggd infrastruktur jämfört med andra länder i regionen. Större delen av oljan importeras från Venezuela för raffinering. Nästan alla konsumtions- och kapitalvaror är importerade. USA, Italien och Mexiko är de största leverantörerna. Magra jordar och otillräcklig vattenförsörjning hindrar utvecklingen av jordbruket. Budgetmässiga problem hindrar reformer av hälso- och pensionssystemen för en åldrande befolkning. Nederländerna ger ekonomiskt stöd för att stödja ekonomin.

Se även

Karibiska Nederländerna

Referenser

^ Schwenecke, Dirk (2017). ”Geschichte”. Reiseführer Curaçao. sid. 23−24

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Nederländska Antillerna.
Bilder & media
Om Nederländska Antillerna
Nederländska Antillernas förvaltning

[Schwenecke-1] Schwenecke, Dirk (2017). ”Geschichte”. Reiseführer Curaçao. sid. 23−24

[1]