Hoppa till innehållet

National League

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om den nordamerikanska basebolligan. För den engelska fotbollsligan, se National League (engelsk liga).
National League
PNC-Park01.jpg
En match i National League i Pittsburgh i Pennsylvania 2004.
SportBaseboll
LandUSA USA
ModerorganisationMajor League Baseball (MLB)
LigachefUSA Rob Manfred (MLB)[1]
Grundad2 februari 1876[2] (148 år sedan)
Första säsongen1876[2]
Fullständigt namnNational League of Professional Baseball Clubs[3]
FörkortningNL
Tidigare namnNational League and American Association (1892–1899)[4]
Divisioner3 (East, Central och West)[5]
Antal klubbar15[5]
Uppflyttning tillIngen
Nedflyttning tillIngen
Regerande mästareUSA Arizona Diamondbacks (2:a titeln)[6] (2023)
Flest titlarUSA Los Angeles Dodgers (24)
WebbplatsMLB.com
Major League Baseball 2024

National League (NL) är en av de två professionella basebolligor som utgör Major League Baseball (MLB). Den andra ligan är American League (AL). De två ligorna var formellt självständiga fram till 2000, då de juridiskt sammanfogades under basebollkommissarien.[7]

NL grundades 1876[2] och har varit igång varje säsong sedan dess. Ligan består numera av 15 klubbar som är indelade i tre divisioner med fem klubbar i varje: East, Central och West Division.[5] Alla klubbar är numera hemmahörande i USA, men ligan har tidigare haft en klubb i Kanada.

Den mest framgångsrika klubben genom tiderna är Los Angeles Dodgers med 24 ligatitlar.

NL kallas ibland Senior Circuit eftersom ligan är 25 år äldre än AL, som kallas Junior Circuit. Sedan 1903 har segraren i NL mött segraren i AL i World Series, förutom två gånger (1904 och 1994). Till och med 2023 har NL vunnit 51 gånger mot 68 för AL.[8]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
St. Louis Brown Stockings spelartrupp 1876.

NL bildades den 2 februari 1876 när de sex starkaste klubbarna i den föregående ligan National Association (NA) drog sig ur den ligan, som därefter lades ned. De sex klubbarna kom från Boston, Chicago, Hartford, New York, Philadelphia och St. Louis. Dessa kompletterades med två nya från Cincinnati och Louisville, vilket gav en liga med åtta klubbar under den första säsongen:[2]

Efter att både Philadelphia och New York uteslutits redan efter en säsong på grund av vägran i slutet av säsongen att resa till de västra klubbarna i ligan, hade NL bara sex klubbar 1877.[9] Turbulensen var stor och många klubbar kom och gick under de närmast följande åren. Bara två ursprungliga klubbar (Boston och Chicago) fanns kvar 1880, och ligan hade under den här perioden klubbar i så små städer som Troy i delstaten New York och Worcester i Massachusetts.[10]

1882 fick NL en stark konkurrent i en ny major league, American Association (AA), som både spelade på söndagar och hade billigare biljettpriser och dessutom serverade alkohol på sina arenor.[11] Två år senare skärptes konkurrensen ytterligare när en tredje major league, Union Association (UA) drog igång; denna var dock klart svagare än de andra två och lades ned efter bara en säsong.[12] UA-mästarna från St. Louis gick då över till NL.[13]

NL och AA var konkurrenter men var i alla fall så mycket överens att de med början 1884 spelade en matchserie efter säsongen mellan de båda ligornas mästare, en turnering som ibland kallades "World’s Series".[14] Även om dessa matcher var mer av uppvisningskaraktär och olika dispyter och bråk kantade matcherna så vann NL de flesta av dessa sju dåtida World Series, som spelades 1884–1890.[15] Under de här åren var det flera klubbar som gick över från AA till NL.

En ny major league såg dagens ljus 1890, Players' League (PL). Den bildades av spelare som var missnöjda med villkoren i NL och AA och lockade över många av dessa ligors bästa spelare. Matcherna i PL drog mer publik än matcherna i NL, men klubbarna i alla tre ligorna gick back ekonomiskt i den hårda konkurrensen. PL saknade de finansiella muskler som de etablerade ligorna hade och lades ned efter bara en säsong.[16]

En match i Baltimore under 1897 års säsong.

Efter 1891 års säsong tvingades AA, som hade försvagats av den ekonomiskt kärva säsongen 1890, att uppgå i NL.[10] Fyra av AA-klubbarna fick plats i NL, som därmed växte från åtta till tolv klubbar. Ligan kallades under resten av 1890-talet för National League and American Association.[4] Från och med 1892 var NL återigen ensam major league, och den säsongen delades grundserien in i två halvor varefter de båda halvornas vinnare möttes i ett slutspel för att kora ligamästarna. Detta experiment övergavs dock efter bara en säsong.[17] Under resten av 1890-talet hade många av klubbarna i NL problem med lönsamheten och några av dem hamnade år efter år i botten av tabellen. Flera av klubbägarna köpte efter hand in sig i andra klubbar i ligan och detta tillsammans med de ekonomiska förlusterna ledde till diskussioner under flera år om att minska antalet klubbar. Till slut, inför 1900 års säsong, beslutades det att fyra ekonomiskt och sportsligt svaga klubbar, belägna i Baltimore, Cleveland, Louisville och Washington, skulle köpas ut så att ligan reducerades till åtta klubbar. Detta öppnade ett fönster för uppstickaren American League (AL), då en minor league, som omedelbart placerade en klubb i Cleveland och dessutom en i Chicago.[18]

Inför 1901 års säsong meddelade AL:s president Ban Johnson att AL var en major league och ligan placerade klubbar i NL-städerna Boston och Philadelphia samt i Baltimore och Washington, som NL hade övergett ett år tidigare. AL lockade genast till sig över 100 spelare från NL, däribland storstjärnor som Cy Young och Nap Lajoie. Den nya ligan placerade ett år senare en klubb i St. Louis, som redan hade en klubb i NL. Det blev en hätsk dragkamp mellan ligorna om spelare och publik. Publiksiffrorna i AL var dock mycket högre än i NL och den gamla ligan tvingades sluta fred med uppkomlingen efter 1902 års säsong. Därefter respekterade ligorna varandras spelarkontrakt.[19] Fredsöverenskommelsen banade också väg för World Series, en matchserie efter grundseriens slut där de båda ligornas mästare möttes. Den första World Series spelades 1903.[20]

Från och med säsongen 1900 hade NL samma åtta klubbar i samma åtta städer i 53 år, de så kallade "Classic Eight" (här anges de smeknamn som etablerades efter hand): Boston Braves, Brooklyn Dodgers, Chicago Cubs, Cincinnati Reds, New York Giants, Philadelphia Phillies, Pittsburgh Pirates och St. Louis Cardinals.[21] Den första förändringen som skedde därefter var inför 1953 års säsong då Boston Braves, som hade stora ekonomiska problem, flyttades till Milwaukee och bytte namn till Milwaukee Braves.[22] Fem år senare, 1958, flyttades både Brooklyn Dodgers och New York Giants samtidigt från New York till Kalifornien och bytte namn till Los Angeles Dodgers respektive San Francisco Giants, även detta av ekonomiska skäl.[23] I New York började man omedelbart arbeta för att få en ny klubb i NL, och tankar fanns också på att starta en tredje major league kallad Continental League. Detta satte press på både NL och AL att utöka antalet klubbar, och sådan press kom även från USA:s kongress. I början av 1960-talet gick ligorna med på att expandera. För NL:s del skedde det 1962, ett år efter AL, då två nya klubbar fick inträde i ligan. Antalet var därmed tio. Den ena var New York Mets, vilket gjorde att NL åter fick en klubb i New York.[24] Den andra placerades i Houston, som var den största staden i USA utan en MLB-klubb, och fick namnet Houston Colt .45s.[25]

Efter bara 13 säsonger i Milwaukee flyttades Milwaukee Braves inför 1966 års säsong till Atlanta i den expansiva Södern och bytte namn till Atlanta Braves.[26] Tre år senare expanderade NL för andra gången, denna gång samtidigt som AL. Precis som 1962 välkomnades två nya klubbar på en gång. Den ena klubben placerades i San Diego, även om det var nära att det blev Buffalo, och fick namnet San Diego Padres.[27] Den andra blev den första MLB-klubben i Kanada, närmare bestämt i Montreal under namnet Montreal Expos (på franska Expos de Montréal).[28] Efter detta hade både NL och AL tolv klubbar och man kom efter viss oenighet, där det var NL som stretade emot, överens om att ligorna för första gången skulle delas in i två divisioner vardera (East och West) och att ett slutspel skulle avgöra vilka klubbar som skulle mötas i World Series.[29] I NL kallades slutspelet, som spelades mellan vinnarna av de två divisionerna, för National League Championship Series (NLCS).[30]

En match i St. Louis under 1975 års säsong.

En stor regelskillnad mellan NL och AL uppstod 1973, då AL införde designated hitter-regeln, som innebär att en extra slagman får ersätta pitchern i slagordningen. En designated hitter spelar däremot inte försvar alls. Ändringen infördes för att det skulle bli ett mer offensivt spel med fler poäng, vilket skulle locka en större publik. Regeln infördes först på försök i tre år, men AL valde därefter att permanenta regeln. NL lät fortsatt pitchern slå.[31] Detta medförde att offensiven hädanefter normalt sett var något svagare i NL.[32] Det innebar också att tränarna i NL fortsatt fick göra taktiska överväganden med avseende på när pitchern skulle slå och när man skulle byta ut pitchern och ersätta denne med en pinch hitter, något som tränarna i AL inte behövde fundera på längre.

Mitt under 1981 års säsong gick spelarna i NL och AL ut i strejk och spelet låg nere i nästan två månader. Man bestämde då att säsongen skulle delas in i två halvor, en före strejken och en efter. De klubbar som vann sin division i vardera halva gick till slutspel, alltså dubbelt så många klubbar som normalt. På grund av detta införde man denna säsong en extra slutspelsomgång före NLCS kallad National League Division Series (NLDS).[33]

En ny utökning av NL kom 1993 när Colorado Rockies[34] i Denver och Florida Marlins[35] i Miami anslöt till ligan, som därefter uppgick till 14 klubbar. Året därpå delades både NL och AL upp i tre divisioner (East, Central och West). Detta innebar att man fick tre divisionssegrare i varje liga och för att få ett jämnt antal klubbar till slutspel fick även den bästa tvåan (wild card) tillträde dit. Med fyra klubbar i slutspelet i respektive liga i stället för två behövde man, precis som efter strejken 1981, införa en ny omgång i slutspelet, NLDS, som nu blev permanent. Det nya slutspelsformatet kom dock inte till användning 1994, eftersom säsongen avbröts i augusti på grund av att spelarna gick ut i strejk. Resten av säsongen, inklusive slutspelet, ställdes in. Det var första gången sedan 1904 som det inte spelades något World Series.[36] Strejken pågick fortfarande när det började bli dags att spela träningsmatcher inför 1995 års säsong och nästan alla klubbarna hade skaffat ersättningsspelare i form av både gamla avdankade MLB-spelare och rena amatörer. Precis när grundserien skulle starta kom parterna dock överens och säsongen kunde komma igång med de vanliga spelarna en knapp månad försenad.[37]

Under 1997 års säsong började NL och AL spela så kallade interleague-matcher för första gången. Det var matcher i grundserien där klubbar från NL mötte klubbar från AL. Dessförinnan hade de två ligornas klubbar bara mötts i World Series samt på försäsongen och även i uppvisningsmatcher under säsongen, där två klubbar från samma stad eller delstat möttes. Nu fick dessa matcher stor uppmärksamhet och man fick spela derbyn mot sina lokalrivaler i den andra ligan.[38]

1998 var det dags för ytterligare en utökning av NL då en ny klubb placerades i Phoenix under namnet Arizona Diamondbacks[39] samtidigt som Milwaukee Brewers flyttades över från AL. Anledningen till Brewers flytt var att man behövde ha ett jämnt antal klubbar i ligorna, 16 i NL och 14 i AL, för att få det hektiska spelschemet att gå ihop.[40]

Efter 2001 års säsong röstade MLB:s klubbägare för att minska antalet klubbar med två, en i vardera ligan. I NL var den allmänna uppfattningen att klubben som skulle läggas ned var Montreal Expos, eller möjligen Florida Marlins. Efter protester från spelarfacket och stämningar i Florida och Minnesota (Minnesota Twins var klubben i AL som riskerade att läggas ned) kom ägarna och facket överens om att skjuta på frågan i åtminstone två år.[41] Året efter bestämdes i ett nytt kollektivavtal att någon minskning av antalet klubbar inte var aktuell förrän tidigast efter 2006 års säsong.[42] Dessförinnan, inför 2005 års säsong, flyttades Montreal Expos till Washington och bytte namn till Washington Nationals[43] och när det 2006 blev klart att Minnesota Twins i AL skulle få en ny hemmaarena[44] föll planerna på en minskning av antalet klubbar.

En match i Milwaukee under 2009 års säsong.

Slutspelsformatet ändrades 2012 så att en andra wild card-klubb gick till slutspel, vilket innebar fem klubbar i slutspelet i respektive liga. De två wild card-klubbarna, som kunde komma från samma division, möttes i en enda avgörande match kallad National League Wild Card Game (NLWC) och vinnaren gick vidare till NLDS, som de tre divisionssegrarna redan var kvalificerade till.[45]

2013 minskades ligan från 16 till 15 klubbar när Houston Astros flyttades över till AL. Detta innebar att alla tre divisionerna fick lika många klubbar (fem).[46] I och med omorganisationen blev det nödvändigt att spela interleague-matcher under hela säsongen, i stället för bara under vissa perioder, för att få spelschemat att gå ihop.[47]

På grund av covid-19-pandemin inleddes inte 2020 års säsong förrän i slutet av juli, nästan fyra månader senare än normalt, och säsongen förkortades från 162 till 60 matcher.[48] En mängd tillfälliga regeländringar infördes, bland annat att även NL skulle använda sig av designated hitter-regeln.[49]

2022 års säsong försenades en vecka eftersom ligan och spelarfacket inte i tid kunde komma överens om ett nytt kollektivavtal. När avtalet väl slöts var den stora nyheten att NL till slut, 49 år efter AL, införde designated hitter-regeln permanent.[50] Samtidigt infördes ett nytt slutspelsformat igen, som innebar att en tredje wild card-klubb i varje liga gick till slutspel. Precis som tidigare kunde wild card-klubbarna komma från samma division. Med sex slutspelsklubbar per liga fick slutspelsträdet organiseras om. I första omgången, National League Wild Card Series (NLWC), möttes den sämsta divisionssegraren och den sämsta wild card-klubben i en matchserie och de andra två wild card-klubbarna i en annan. Denna omgång spelades i bäst av tre matcher där den högst seedade klubben hade hemmaplan i alla matcherna. Vinnarna av dessa båda matchserier gick vidare till NLDS, där de två bästa divisionssegrarna väntade.[51]

Nuvarande klubbar

[redigera | redigera wikitext]
Division Klubb Stad Delstat/Distrikt Land Hemmaarena Kapacitet Första
säsong i NL
East Atlanta Braves Atlanta Georgia Georgia USA USA Truist Park &&&&&&&&&&041184.&&&&&041 184 1876
Miami Marlins Miami Florida Florida USA USA Loandepot Park &&&&&&&&&&037446.&&&&&037 446 1993
New York Mets New York New York (delstat) New York USA USA Citi Field &&&&&&&&&&041922.&&&&&041 922 1962
Philadelphia Phillies Philadelphia Pennsylvania Pennsylvania USA USA Citizens Bank Park &&&&&&&&&&042901.&&&&&042 901 1883
Washington Nationals Washington Washington, D.C. District of Columbia USA USA Nationals Park &&&&&&&&&&041373.&&&&&041 373 1969
Central Chicago Cubs Chicago Illinois Illinois USA USA Wrigley Field &&&&&&&&&&041649.&&&&&041 649 1876
Cincinnati Reds Cincinnati Ohio Ohio USA USA Great American Ball Park &&&&&&&&&&045814.&&&&&045 814 1890
Milwaukee Brewers Milwaukee Wisconsin Wisconsin USA USA American Family Field &&&&&&&&&&041700.&&&&&041 700 1998
Pittsburgh Pirates Pittsburgh Pennsylvania Pennsylvania USA USA PNC Park &&&&&&&&&&038075.&&&&&038 075 1887
St. Louis Cardinals St. Louis Missouri Missouri USA USA Busch Stadium &&&&&&&&&&044158.&&&&&044 158 1892
West Arizona Diamondbacks Phoenix Arizona Arizona USA USA Chase Field &&&&&&&&&&048330.&&&&&048 330 1998
Colorado Rockies Denver Colorado Colorado USA USA Coors Field &&&&&&&&&&046896.&&&&&046 896 1993
Los Angeles Dodgers Los Angeles Kalifornien Kalifornien USA USA Dodger Stadium &&&&&&&&&&056000.&&&&&056 000 1890
San Diego Padres San Diego Kalifornien Kalifornien USA USA Petco Park &&&&&&&&&&039909.&&&&&039 909 1969
San Francisco Giants San Francisco Kalifornien Kalifornien USA USA Oracle Park &&&&&&&&&&041331.&&&&&041 331 1883
Klubbarnas placering:
  East Division
  Central Division
  West Division

Kort historik

[redigera | redigera wikitext]

East Division

[redigera | redigera wikitext]

Central Division

[redigera | redigera wikitext]

West Division

[redigera | redigera wikitext]

Nedlagda klubbar

[redigera | redigera wikitext]
Klubb Stad Delstat/Distrikt Land Första
säsong i NL		 Sista
säsong i NL
Baltimore Orioles Baltimore Maryland Maryland USA USA 1892 1899
Buffalo Bisons Buffalo New York (delstat) New York USA USA 1879 1885
Cincinnati Reds Cincinnati Ohio Ohio USA USA 1876 1879
Cincinnati Stars Cincinnati Ohio Ohio USA USA 1880 1880
Cleveland Blues Cleveland Ohio Ohio USA USA 1879 1884
Cleveland Spiders Cleveland Ohio Ohio USA USA 1889 1899
Detroit Wolverines Detroit Michigan Michigan USA USA 1881 1888
Hartford Dark Blues Hartford Connecticut Connecticut USA USA 1876 1877
Indianapolis Blues Indianapolis Indiana Indiana USA USA 1878 1878
Kansas City Cowboys Kansas City Missouri Missouri USA USA 1886 1886
Louisville Colonels Louisville Kentucky Kentucky USA USA 1892 1899
Louisville Grays Louisville Kentucky Kentucky USA USA 1876 1877
Milwaukee Grays Milwaukee Wisconsin Wisconsin USA USA 1878 1878
New York Mutuals New York New York (delstat) New York USA USA 1876 1876
Philadelphia Athletics Philadelphia Pennsylvania Pennsylvania USA USA 1876 1876
Providence Grays Providence Rhode Island Rhode Island USA USA 1878 1885
St. Louis Brown Stockings St. Louis Missouri Missouri USA USA 1876 1877
St. Louis Maroons/
Indianapolis Hoosiers		 St. Louis
Indianapolis		 Missouri Missouri
Indiana Indiana		 USA USA 1885 1889
Syracuse Stars Syracuse New York (delstat) New York USA USA 1879 1879
Troy Trojans Troy New York (delstat) New York USA USA 1879 1882
Washington Nationals Washington Washington, D.C. District of Columbia USA USA 1886 1889
Washington Senators Washington Washington, D.C. District of Columbia USA USA 1892 1899
Worcester Worcesters Worcester Massachusetts Massachusetts USA USA 1880 1882

Mästare

[redigera | redigera wikitext]

Under NL:s första 93 säsonger, 1876–1968, förekom inga divisioner och inget slutspel (med undantag för 1892) utan den klubb som vann grundserien var ligamästare. Sedan 1969, då ligan för första gången delades in i divisioner, utses ligamästaren genom ett slutspel.

Kronologiskt

[redigera | redigera wikitext]

I listan nedan står antalet ligatitlar inom parentes (om fler än en) och de klubbar som även vann World Series samma säsong (sedan 1903 förutom 1904 och 1994) är markerade med fet stil.[8]

  1. ^ Säsongen avbröts på grund av en spelarstrejk.

Per klubb

[redigera | redigera wikitext]

I tabellen nedan anges endast klubbarnas nuvarande namn för de klubbar som existerar i dag. Upplösta klubbar står i kursiv stil. Av dagens 15 klubbar är det bara Milwaukee Brewers som aldrig vunnit NL.

Nr Klubb Antal År
1 Los Angeles Dodgers 24 1890, 1899, 1900, 1916, 1920, 1941, 1947, 1949, 1952, 1953, 1955, 1956, 1959, 1963, 1965, 1966, 1974, 1977, 1978, 1981, 1988, 2017, 2018, 2020
2 San Francisco Giants 23 1888, 1889, 1904, 1905, 1911, 1912, 1913, 1917, 1921, 1922, 1923, 1924, 1933, 1936, 1937, 1951, 1954, 1962, 1989, 2002, 2010, 2012, 2014
3 St. Louis Cardinals 19 1926, 1928, 1930, 1931, 1934, 1942, 1943, 1944, 1946, 1964, 1967, 1968, 1982, 1985, 1987, 2004, 2006, 2011, 2013
4 Atlanta Braves 18 1877, 1878, 1883, 1891, 1892, 1893, 1897, 1898, 1914, 1948, 1957, 1958, 1991, 1992, 1995, 1996, 1999, 2021
5 Chicago Cubs 17 1876, 1880, 1881, 1882, 1885, 1886, 1906, 1907, 1908, 1910, 1918, 1929, 1932, 1935, 1938, 1945, 2016
6 Cincinnati Reds 9 1919, 1939, 1940, 1961, 1970, 1972, 1975, 1976, 1990
Pittsburgh Pirates 9 1901, 1902, 1903, 1909, 1925, 1927, 1960, 1971, 1979
8 Philadelphia Phillies 8 1915, 1950, 1980, 1983, 1993, 2008, 2009, 2022
9 New York Mets 5 1969, 1973, 1986, 2000, 2015
10 Baltimore Orioles 3 1894, 1895, 1896
11 Arizona Diamondbacks 2 2001, 2023
Miami Marlins 2 1997, 2003
Providence Grays 2 1879, 1884
San Diego Padres 2 1984, 1998
15 Colorado Rockies 1 2007
Detroit Wolverines 1 1887
Houston Astros[a] 1 2005
Washington Nationals 1 2019
  1. ^ Houston Astros spelar numera i American League.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”MLB Commissioners” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/official-information/about-mlb/commissioners. Läst 13 januari 2024. 
  2. ^ [a b c d] Thorn, John (24 april 2017). ”History Awakens: February 2, 1876 and the Founding of the National League” (på engelska). Our Game. https://ourgame.mlblogs.com/history-awakens-february-2-1876-and-the-founding-of-the-national-league-ab2ef2dae954. Läst 13 januari 2024. 
  3. ^ Thorn, John (26 april 2017). ”Constitution and Playing Rules of the National League of Professional Base Ball Clubs” (på engelska). Our Game. https://ourgame.mlblogs.com/constitution-and-playing-rules-of-the-national-league-of-professional-base-ball-clubs-b79ee1eef3b3. Läst 13 januari 2024. 
  4. ^ [a b] Miklich, Eric. ”The American Association” (på engelska). 19c Base Ball. Arkiverad från originalet den 15 september 2019. https://web.archive.org/web/20190915163032/https://www.19cbaseball.com/leagues-2.html. Läst 13 januari 2024. 
  5. ^ [a b c] ”Standings” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/standings. Läst 13 januari 2024. 
  6. ^ DiComo, Anthony (27 oktober 2023). ”D-backs silence doubters, advance to World Series” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 26 november 2023. https://web.archive.org/web/20231126023637/https://www.mlb.com/news/d-backs-win-nlcs-2023. Läst 13 januari 2024. 
  7. ^ Nowlin, Bill (2019). ”Did MLB Exist Before the Year 2000?” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 25 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230725133048/https://sabr.org/journal/article/did-mlb-exist-before-the-year-2000/. Läst 13 januari 2024. 
  8. ^ [a b] ”Postseason History: World Series” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/postseason/history/world-series. Läst 13 januari 2024. 
  9. ^ Bohmer, David (2015). ”William Hulbert: Father of Professional Sports Leagues” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221002090243/https://sabr.org/journal/article/william-hulbert-father-of-professional-sports-leagues/. Läst 13 januari 2024. 
  10. ^ [a b] Hershberger, Richard (2020). ”The First Baseball War: The American Association and the National League” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 31 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230731181848/https://sabr.org/journal/article/the-first-baseball-war-the-american-association-and-the-national-league/. Läst 13 januari 2024. 
  11. ^ McAvoy, Michael (17 november 2018). ”1881 Winter Meetings: The American Association” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230805232228/https://sabr.org/journal/article/1881-winter-meetings-the-organizational-meetings-of-the-american-association/. Läst 13 januari 2024. 
  12. ^ Terrell, Barney (17 november 2018). ”1883-84 Winter Meetings: The Union Association” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230805232213/https://sabr.org/journal/article/1883-84-winter-meetings-the-union-association/. Läst 13 januari 2024. 
  13. ^ Wolf, Gregory H.. ”October 5, 1884: Maroons' Sweeney, Boyle combine to toss and lose rain-shortened Union Association no-hitter” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 6 december 2023. https://web.archive.org/web/20231206213640/https://sabr.org/gamesproj/game/october-5-1884-maroons-sweeney-boyle-combine-to-toss-and-lose-rain-shortened-union-association-no-hitter/. Läst 13 januari 2024. 
  14. ^ Mancuso, Peter. ”October 23-25, 1884: The first "World Series"” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 14 september 2023. https://web.archive.org/web/20230914102358/https://sabr.org/gamesproj/game/october-23-25-1884-the-first-world-series/. Läst 13 januari 2024. 
  15. ^ Thorn, John (6 april 2018). ”The Last 19th-Century World Series” (på engelska). Our Game. Arkiverad från originalet den 5 november 2023. https://web.archive.org/web/20231105220826/https://ourgame.mlblogs.com/the-last-19th-century-world-series-8e96ff585ff9. Läst 13 januari 2024. 
  16. ^ Bauer, John (2013). ”April 19, 1890: Debut of the Players League” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 15 september 2023. https://web.archive.org/web/20230915063726/https://sabr.org/gamesproj/game/april-19-1890-debut-of-the-players-league/. Läst 13 januari 2024. 
  17. ^ Davids, L. Robert (1981). ”The 1892 Split Season” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 28 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230728072754/https://sabr.org/journal/article/the-1892-split-season/. Läst 13 januari 2024. 
  18. ^ Bailey, Bob (1990). ”Four Teams Out: The National League Reduction of 1900” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 29 september 2022. https://web.archive.org/web/20220929110459/https://sabr.org/journal/article/four-teams-out-the-national-league-reduction-of-1900/. Läst 13 januari 2024. 
  19. ^ Santry, Joe och Thomson, Cindy (2006). ”Ban Johnson” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231028194456/https://sabr.org/bioproj/person/ban-johnson/. Läst 13 januari 2024. 
  20. ^ ”1903 World Series recap” (på engelska). Major League Baseball. 15 september 2022. Arkiverad från originalet den 14 december 2023. https://web.archive.org/web/20231214221329/https://www.mlb.com/news/1903-world-series-recap. Läst 13 januari 2024. 
  21. ^ Cunningham, Kevin (7 oktober 2021). ”Birth of the Rivalry: The True Story of the First Postseason Meeting of the Giants and Dodgers” (på engelska). GiantFutures.com. Arkiverad från originalet den 26 november 2022. https://web.archive.org/web/20221126231040/https://giantfutures.com/birth-of-the-rivalry-the-true-story-of-the-first-postseason-meeting-of-the-giants-and-dodgers/. Läst 13 januari 2024. 
  22. ^ Wisnia, Saul (2014). ”Lou Perini” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231027231109/https://sabr.org/bioproj/person/lou-perini/. Läst 13 januari 2024. 
  23. ^ Landers, Chris (25 januari 2019). ”Just why did the Dodgers and Giants move from New York to California?” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 23 september 2023. https://web.archive.org/web/20230923123108/https://www.mlb.com/cut4/why-did-the-dodgers-and-giants-move-to-california-c303090362. Läst 13 januari 2024. 
  24. ^ Heaphy, Leslie (2018). ”"The Name Is Mets – Just Plain Mets"” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 19 december 2023. https://web.archive.org/web/20231219214713/https://sabr.org/journal/article/the-name-is-mets-just-plain-mets/. Läst 13 januari 2024. 
  25. ^ Skelton, David E. (2018). ”Here Come the Colts” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 19 december 2023. https://web.archive.org/web/20231219221031/https://sabr.org/journal/article/here-come-the-colts/. Läst 13 januari 2024. 
  26. ^ Kinlaw, Francis (2010). ”The Franchise Transfer That Fostered a Broadcasting Revolution” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 11 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230711042852/https://sabr.org/journal/article/the-franchise-transfer-that-fostered-a-broadcasting-revolution/. Läst 13 januari 2024. 
  27. ^ Bauer, John (2018). ”It's a Major League City or It Isn't: San Diego's Padres Step Up to the Big Leagues” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 22 april 2023. https://web.archive.org/web/20230422085042/https://sabr.org/journal/article/its-a-major-league-city-or-it-isnt-san-diegos-padres-step-up-to-the-big-leagues/. Läst 13 januari 2024. 
  28. ^ Gallagher, Danny (2018). ”'Les Expos Sont La': The Expos Are Here” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230805184506/https://sabr.org/journal/article/les-expos-sont-la-the-expos-are-here/. Läst 13 januari 2024. 
  29. ^ Corbett, Warren (2018). ”Expansion, Round Two: How Charlie Finley Blew Up Baseball” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 27 december 2023. https://web.archive.org/web/20231227222056/https://sabr.org/journal/article/expansion-round-two-how-charlie-finley-blew-up-baseball/. Läst 13 januari 2024. 
  30. ^ ”League Championship Series History” (på engelska). Baseball Almanac. Arkiverad från originalet den 9 november 2023. https://web.archive.org/web/20231109153637/https://www.baseball-almanac.com/League_Championship_Series.shtml. Läst 13 januari 2024. 
  31. ^ Cronin, John (2016). ”The Historical Evolution of the Designated Hitter Rule” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 19 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230719194625/https://sabr.org/journal/article/the-historical-evolution-of-the-designated-hitter-rule/. Läst 13 januari 2024. 
  32. ^ Agens, Harry (1982). ”Ten Years of the Designated Hitter” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 27 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230327082012/https://sabr.org/journal/article/ten-years-of-the-designated-hitter/. Läst 13 januari 2024. 
  33. ^ Hensler, Paul (6 december 2017). ”1981 Winter Meetings: The Post-Strike Intrigue of Kuhn, Smith, and Templeton” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 27 september 2023. https://web.archive.org/web/20230927205603/https://sabr.org/journal/article/1981-winter-meetings-the-post-strike-intrigue-of-kuhn-smith-and-templeton/. Läst 13 januari 2024. 
  34. ^ Kinney, Roger L. (2018). ”Colorado Rockies: The Time Zone With A Team” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 28 december 2023. https://web.archive.org/web/20231228201348/https://sabr.org/journal/article/colorado-rockies-the-time-zone-with-a-team/. Läst 13 januari 2024. 
  35. ^ Keeney, Stephen R. (2018). ”The Making of the Marlins” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 16 december 2023. https://web.archive.org/web/20231216051315/https://sabr.org/journal/article/the-making-of-the-marlins/. Läst 13 januari 2024. 
  36. ^ Miskowiec, Abigail (6 december 2017). ”1993 Winter Meetings: A Cooling Hot Stove and Boiling Tempers” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230806225307/https://sabr.org/journal/article/the-1993-winter-meetings-a-cooling-hot-stove-and-boiling-tempers/. Läst 13 januari 2024. 
  37. ^ Miskowiec, Abigail (6 december 2017). ”1994 Winter Meetings: Year-Round Labor Negotiations Resolve Strike” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230806225315/https://sabr.org/journal/article/the-1994-winter-meetings-year-round-labor-negotiations-resolve-strike/. Läst 13 januari 2024. 
  38. ^ Greene, Nelson (6 december 2017). ”1996 Winter Meetings: The Year That Brought Labor Peace” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 23 september 2023. https://web.archive.org/web/20230923145254/https://sabr.org/journal/article/the-1996-winter-meetings-the-year-that-brought-labor-peace/. Läst 13 januari 2024. 
  39. ^ Trutor, Clayton (2018). ”Making the Valley Major League: An Ownership History of the Arizona Diamondbacks” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 30 december 2023. https://web.archive.org/web/20231230221136/https://sabr.org/journal/article/making-the-valley-major-league-an-ownership-history-of-the-arizona-diamondbacks/. Läst 13 januari 2024. 
  40. ^ Frank, Jessica (6 december 2017). ”1997 Winter Meetings: Minor-League Changes, Major-League Impact” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 22 september 2023. https://web.archive.org/web/20230922054250/https://sabr.org/journal/article/the-1997-winter-meetings-minor-league-changes-major-league-impact/. Läst 13 januari 2024. 
  41. ^ Trutor, Clayton (6 december 2017). ”2001 Winter Meetings: All Quiet on the Charles” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230812094336/https://sabr.org/journal/article/2001-winter-meetings-all-quiet-on-the-charles/. Läst 13 januari 2024. 
  42. ^ Swenson, Jerry (6 december 2017). ”2002 Winter Meetings: Return to Nashville” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230806225916/https://sabr.org/journal/article/2002-winter-meetings-return-to-nashville/. Läst 13 januari 2024. 
  43. ^ Weiner, Steven C.. ”April 4, 2005: Washington Nationals lose debut game to Phillies” (på engelska). Society for American Baseball Research. Arkiverad från originalet den 22 november 2023. https://web.archive.org/web/20231122004629/https://sabr.org/gamesproj/game/april-4-2005-washington-nationals-lose-debut-game-to-phillies/. Läst 13 januari 2024. 
  44. ^ ”Minnesota governor signs stadium bill at Twins game” (på engelska). ESPN. 27 maj 2006. Arkiverad från originalet den 13 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240113221716/https://www.espn.co.uk/mlb/news/story?id=2459973. Läst 13 januari 2024. 
  45. ^ Bloom, Barry M. (2 mars 2012). ”Addition of Wild Card berths finalized for 2012” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 16 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130616210203/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20120229&content_id=26927024&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 13 januari 2024. 
  46. ^ Bloom, Barry M. (17 november 2011). ”Astros sale to Crane, move to AL approved” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 11 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140311035939/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25992120&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 13 januari 2024. 
  47. ^ McCalvy, Adam (17 november 2011). ”Astros' move means year-round Interleague” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 10 december 2011. https://web.archive.org/web/20111210234304/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25994986&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 13 januari 2024. 
  48. ^ Major League Baseball (24 juni 2020). ”MLB announces 2020 regular season” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 13 januari 2024. Arkiverad från originalet den 24 juli 2023.
  49. ^ Feinsand, Mark (7 juli 2020). ”Play Ball: MLB announces 2020 regular season” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 23 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200723055403/https://www.mlb.com/news/mlb-announces-2020-regular-season. Läst 13 januari 2024. 
  50. ^ Castrovince, Anthony (14 mars 2022). ”Everything you need to know about '22 season” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 10 november 2022. https://web.archive.org/web/20221110145428/https://www.mlb.com/news/mlb-2022-season-faq. Läst 13 januari 2024. 
  51. ^ Castrovince, Anthony (10 augusti 2023). ”MLB's postseason format, explained” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 18 november 2023. https://web.archive.org/web/20231118212705/https://www.mlb.com/news/mlb-playoff-format-faq. Läst 13 januari 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Major League Baseball 2024
National League
East Division
Central Division
West Division
American League
East Division
Central Division
West Division
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=National_League&oldid=55896035”