Hoppa till innehållet

Mexikansk trut

Från Wikipedia
Mexikansk trut
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteLarus
ArtMexikansk trut
L. livens
Vetenskapligt namn
§ Larus livens
AuktorDwight, 1919
Utbredning
Synonymer
  • Californiatrut
  • Mexikotrut

Mexikansk trut[2] (Larus livens) är en vadarfågel i familjen måsfåglar som häckar lokalt i nordvästra Mexiko.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Mexikansk trut uppnår en längd av 53-72 centimeter, medan vingbredden är 140-160 centimeter.[4] Den är en av världens största trutar, något större än västtruten som den annars liknar, med sitt vita huvud samt sin tjocka gula näbb och skifferfärgad rygg och vingar. Benen är dock till skillnad från västtrutens gula, näbben något större, halsen något längre, något mörkare ovan och blek ögoniris (västtrutens varierar från mörk till blek).[5] Ungfågeln, som har rosa istället för gula ben, skiljer sig från västtruten i första vinterdräkt genom ljus buk och övergump samt ljust huvud.[5] Lätena är mycket djupare och mer nasala än västtrutens.[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är endemisk för Mexiko där den häckar på öarna i Californiaviken. Utanför häckningstid vandrar den dels norrut till Salton Sea i södra Kalifornien (men endast mycket sällsynt till kusten)[6], dels söderut till Sonora, sällsynt till Guerrero och Oaxaca[7] Den behandlades tidigare som underart till västtruten (Larus occidentalis).

Mexikansk trut häckar på sandstränder och klippstränder med ingen eller ringa växtlighet, några meter ovanför högvattenlinjen. Äggläggning inleds i början av april i kolonier som består mestadels av under 100 par.[8] Den lägger vanligtvis tre ägg i en grop i marken som inretts med torrt växtmaterial eller sjögräs. Ungarna är flygga efter sju veckor.[9]

Fågeln livnär sig av småfisk, invertebrater, as, fågelungar och ägg, inklusive pelikanägg. Ibland födosöker den kring soptippar och i hamnar men flyger sällan långt inåt land.[9]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 40.000 vuxna individer.[10]

Fågeln har på svenska tidigare kallats californiatrut och mexikotrut.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Larus livens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Gulls: Of North America, Europe, and Asia by Klaus Malling Olsen & Hans Larsson. Princeton University Press (2004). ISBN 978-0691119977.
  5. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 337. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Patten, M.A. (1996) Yellow-footed Gull (Larus livens). No. 243 in: Poole, A.F. ed. The Birds of North America Online. Cornell Laboratory of Ornithology, Ithaca, New York. doi:10.2173/bna.243
  7. ^ Howell, S.N.G. & Webb, S. (1995) A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. Oxford University Press, New York.
  8. ^ del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ [a b] ”Yellow-footed Gull (Larus livens)”. Planet of Birds. 8 juli 2011. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213141517/http://www.planetofbirds.com/charadriiformes-laridae-yellow-footed-gull-larus-livens. Läst 13 december 2013. 
  10. ^ Partners in Flight. 2012. Databas för artbedömning Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]