Metyletylketon
Metyletylketon | |
| |
Systematiskt namn | 2-Butanon |
---|---|
Övriga namn | MEK, etylmetylketon, metylpropanon, metylaceton, meetco |
Kemisk formel | C4H8O |
Molmassa | 72,11 g/mol |
Utseende | Färglös vätska |
CAS-nummer | 78-93-3 |
SMILES | CCC(=O)C |
Egenskaper | |
Densitet | 0,8050 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 275 g/l |
Smältpunkt | -86 °C |
Kokpunkt | 79,6 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Metyletylketon[1] (MEK), även känt som etylmetylketon[2] eller 2-Butanon,[3] är en organisk förening med formeln CH3(CO)CH2CH3.[1] Denna färglösa[1] flytande keton har en skarp, söt doft[1] som påminner om smörkola och aceton. Ämnet produceras industriellt i stor skala, och förekommer även i små mängder i naturen.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Metyletylketon tillverkas genom dehydrogenering av 2-butanol med hjälp av en katalysator gjord av koppar, zink eller brons:
På det här sättet produceras ungefär 700 miljoner kg årligen. Andra sätt som har undersökts men ej genomförts inkluderar Wacker-oxidation av 2-buten och oxidation av isobutylbensen.
Metyletylketon biosyntetiseras av vissa träd och återfinns i vissa frukter och grönsaker i små mängder. Det släpps även ut i atmosfären genom avgaser från fordon.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Metyletylketon löser många ämnen och används som lösningsmedel[1] i processer för gummi, kåda, cellulosaacetat, beläggningar av cellulosanitrat och vinylfilmer. Av denna anledning används ämnet för att tillverka plaster, textilier, paraffinvax, och i hushållsprodukter såsom lack,[1] fernissa, färgborttagningsmedel, som denatureringsmedel för teknisk sprit, lim, samt rengöringsmedel. Metyletylketon används även i whiteboardpennor som lösningsmedel.
Ämnet används också som reaktant för att framställa metyletylketonperoxid, en katalysator för vissa polymerisationsreaktioner.
Hälsoeffekter
[redigera | redigera wikitext]Metyletylketon är irriterande och kan ge torr hud och hudsprickor. Ämnet är mycket brandfarligt.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Butanone, 14 augusti 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”metyletylketon - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/metyletylketon. Läst 17 januari 2024.
- ^ ”Kina metyletylketon (MEK) CAS-nr. 78-93-3 Tillverkare & Leverantörer & Fabrik - Meiya”. se.myquimica.com. http://se.myquimica.com/paints-coatings-adhesives/methyl-ethyl-ketone-mek-cas-no-78-93-3.html. Läst 17 januari 2024.
- ^ säkerhetsdatablad enligt förordning (EG) nr 1907/2006 (REACH), ändrad genom 2015/830/EU. carlroth.com. 2016-04-20. sid. 3. https://www.carlroth.com/medias/SDB-4899-SE-SV.pdf?context=bWFzdGVyfHNlY3VyaXR5RGF0YXNoZWV0c3wzNTY1ODV8YXBwbGljYXRpb24vcGRmfHNlY3VyaXR5RGF0YXNoZWV0cy9oZDgvaDM5Lzg5NTE4MjY4NzQzOTgucGRmfGQ5YTM4NDY2NjE5ZmNiNDU1NzU5Y2YxMGU3Yjk1M2E3N2Y5YmRkMWJhZDBhMTI3ZjYwMDEyZTcxMWI2OGY1M2U. Läst 17 januari 2024
- ^ ”2-Butanon (etylmetylketon, metyletylketon)”. rib.msb.se. https://rib.msb.se/fa/Substance/Index?id=825. Läst 17 januari 2024.