Hoppa till innehållet

Messier 64

Från Wikipedia
Messier 64
Messier 64, Blåtire-galaxen eller Törnrosagalaxen
Observationsdata
StjärnbildBerenikes hår
Rektascension12t 56m 44s
Deklination 21° 40′ 58″[1]
Rödförskjutning0,001361 ± 0,000013 km/s
Avstånd60 ± 5 miljoner ljusår
TypSeyfertgalax
Skenbar storlek10,71 × 5,128 bågminuter[1]
Skenbar magnitud 9,36[2]
Upptäckt
Upptäcktsår1779
UpptäckareEdward Pigott
Andra beteckningar
NGC 4826, UGC 8062, PGC 44182, MCG 04-31-001, CGCG 130-1, ISOSS J12567 2140, RX J1256.7 2141, SLK2004 755, ADBS J125711 2135, K73 559, 1RXS J125643.5 214106, VDD93 176, CAIRNS J125643.76 214051.9, VV2000c J125643.9 214100, 2E 2907, 2MASX J12564369 2140575, UZC J125644.3 214059, VV2003c J125643.9 214100, 2E 1254.2 2157, Z 130-1, VV2006c J125643.9 214100, EQ 1254 22, Z 1254.2 2157, VV2010c J125643.9 214100, HIPASS J1256 21, DSB94 137, VV98c J125644.3 214105, IRAS F12542 2157, IRAS 12542 2157, IRAS 12543 2157, GCS2005 J125643.63 214059.1, PSCz P12542 2157, M98c 125416.9 215718, RX J125643 21412, RS2000 201[1], GC 3321, h 1486, Kara 559, Bode 77, PKS 1254 21
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

Messier 64, M64, NGC 4826, ibland kallad Blåtiran eller Onda ögat och ibland även Törnrosagalaxen, är en spiralgalax i stjärnbilden Coma Berenices, Berenikes hår. M64 ligger på 17 miljoner ljusårs (5,2 megaparsec) avstånd från jorden. Den har ett framträdande band med absorberande rymdstoft, som delvis döljer dess ljusa centrum vilket givit upphov till dess smeknamn.

Vid en ytlig betraktelse ser Messier 64 ut som en ganska normal spiralgalax som roterar medurs på bilden bredvid. Men även om majoriteten av dess stjärnor roterar på detta sätt, så har man nyligen upptäckt att gas och stoft i de yttre delarna roterar åt motsatt håll.

Detta tros vara resultatet av en kollision mellan galaxer om skedde för ca 1 miljard år sedan, då en mindre satellitgalax kolliderade med och absorberades av den större huvudgalaxen. Den mindre galaxen har nu nästan helt förintats genom att dess stjärnor antingen har uppslukats av Messier 64 eller spridits ut och skingrats. Det enda som återstår är denna motsatta rotation i utkanterna av galaxen.

En aktiv nybildning av stjärnor sker i de regioner där materia som roterar åt olika håll möts och trycks ihop. Man kan tydligt se områden med blåvita unga stjärnor som nyss bildats, tillsammans med rosafärgade områden med glödande vätgas som fluorescerar när de utsätts för ultraviolett ljus från de nybildade stjärnorna.

  1. ^ [a b c] ”Basic data: M 64 -- Seyfert Galaxy” (på engelska). SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Messier 64&submit=SIMBAD search. Läst 2 september 2014. 
  2. ^ ”Images and maps in NED archive for object MESSIER 064” (på engelska). NASA/IPAC Extragalactic Database. http://ned.ipac.caltech.edu/cgi-bin/imgdata?objname=Messier 64. Läst 2 september 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 4824  •  NGC 4825  •  NGC 4826  •  NGC 4827  •  NGC 4828