Menstruation
Menstruation | |
Latin: menstruatio, menorrhoea | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | N91,N92 |
Menstruation, eller vardagligt mens, är den månatliga fas på omkring 3–7 dagar i menstruationscykeln som innebär blödningar från livmoderslemhinnan hos fertila kvinnor. Blödningens mängd och varaktighet kan variera från en månatlig cykel till en annan. Den första menstruationen börjar vanligtvis mellan tolv och femton år, en tidpunkt som kallas menarche.[1]
Menarche
[redigera | redigera wikitext]Vid födseln har flickor omkring 400 000 anlag för ägg i äggstockarna, och dessa börjar mogna under puberteten, då även den första ägglossningen äger rum. Två veckor efter det att den första ägglossningen inträffat sker den första menstruationen, som går under det vetenskapliga namnet menarche. Menarche brukar inträffa mellan 11 och 14 års ålder, i vissa fall högre åldrar.[2][3][4] USA:s hälsodepartement råder kvinnor över 15 år som inte fått sin första menstruation att uppsöka läkare.[5]
Menstruation
[redigera | redigera wikitext]Menstruationens första dag representerar första dagen i den ungefär 28 dagar långa menstruationscykeln som fertila kvinnor har så länge de inte är gravida. Menstruationens syfte är att stöta ut livmoderslemhinnan. Menstruationsblodet som stöts ut består av vanligt blod och vävnader.[2] En ny livmoderslemhinna mognar sedan under menstruationscykeln för att återigen stötas ut vid nästa menstruation. Blodförlusten under processen är energikrävande och menstruationen innebär stora hormonförändringar, vilket kan ge premenstruellt syndrom i olika svårighetsgrad. I händelse av graviditet behåller kvinnan sin livmoderslemhinna och menstruationen uteblir (amenorré). Menstruationen påbörjar den ungefär 28 dagar långa menstruationscykeln som fertila kvinnor har så länge de inte är gravida. Blödningens mängd och tid varierar från person till person, och kan även variera från en cykel till en annan hos samma person. Blödningen varar vanligen i 3-7 dagar, oftast mellan 3 och 5 dagar, en gång i månaden fram till klimakteriet.[4]
Skjuta upp mensen
[redigera | redigera wikitext]Kvinnor som drabbas av särskilt svåra besvär i samband med mensen eller av någon annan anledning vill skjuta upp menstruationen kan göra det. De sätt på vilka mensen kan skjutas upp inkluderar hormonella preventivmedel såsom p-plåster, p-ring och p-piller, samt receptbelagda tabletter som innehåller gulkroppshormon (progesteron) såsom noretisteron.
Det är ofarligt att skjuta upp mensen och det kan göras när man under ett tag har använt ett preventivmedel såsom p-piller, p-plåster eller p-ring. Ett annat alternativ som kan användas för att skjuta upp mensen är tabletter med gulkroppshormon, vilket även det är en säker metod. Tabletterna tas cirka 3-4 dagar före dets att mensen beräknas komma. Tabletterna kan man sedan använda för att skjuta upp mensen på obestämd tid. När man slutar ta tabletterna tar det cirka två dagar innan mensen kommer.[6]
Förskrivningen av denna typ av läkemedel är som störst under sommaren. Studier[vilka?] tyder på att noretisteron inte är en effektiv behandling för att minska menstruationen vid menorragi (riklig menstruation), men att det effektivt kan fördröja menstruationen och hjälpa kvinnor få kontroll över korta eller oregelbundna menstruationscykler.[7] Noretisteron och andra tabletter som används för att skjuta upp mensen ska inte tas istället för p-piller. Detta då syftet med dessa tabletter inte är att förebygga oönskade graviditeter utan enbart att reglera menstruationen.[8]
Klimakterium
[redigera | redigera wikitext]Klimakterium eller menopaus inträffar då menstruationerna upphör, vilket hos de flesta inträffar omkring femtio års ålder, med variationer ned mot 45 och upp mot 60. Kvinnan slutar då inneha förmågan att bli gravid, även om enstaka ägglossningar och graviditeter i sällsynta fall kan uppstå så långt som ett år efter sista menstruationerna. Klimakteriebesvär med sömnstörningar, irritabilitet, nedstämdhet och svettningar är inte helt ovanliga, och går oftast över efter ett par år.[4]
Mensbesvär
[redigera | redigera wikitext]Menstruationen kan medföra mensvärk, förhöjd aptit, irritationer, känslosvängningar, trötthet, huvudvärk, ryggsmärtor och bröstsmärtor.[2] Besvär som uppstår strax innan menstruationen kallas premenstruellt syndrom och förkortas PMS. En mer sällsynt och allvarligare hormonöverkänslighet är premenstruell dysforisk störning med symptom som liknar depression.
Mensvärk
[redigera | redigera wikitext]Mensvärken kan uppstå innan eller under menstruationen. Denna består ofta av en tryckande smärta i magens nedre delar samt emellanåt strålande smärtor mot korsryggen och ut i ljumskarna. Smärtan är hos de flesta överkomlig, medan vissa får så kraftiga smärtor, illamåenden, diarréer, huvudvärk eller kräkningar att smärtstillande medel kan behöva användas. Värken kommer från muskelsammandragningar, varför rörelse kan dämpa smärtan. En sammanställning av forskning[9] som har kommenterats[10] av SBU, visar att det är möjligt att svår menssmärta hos unga kvinnor kan lindras av att vara fysiskt aktiv 45-60 minuter ett par, tre gånger i veckan, jämfört med att vara stillasittande. Kvinnor som får kraftiga blödningar kan behöva använda dubbla mensskydd, eller byta dem på natten. Kraftigare blödningar kan bero på större mängder av ämnen som löser upp stelnat blod, om man har muskelknutor (myom) i livmodern eller använder kopparspiral.[4]
Menstruationsstörningar
[redigera | redigera wikitext]Menstruationsstörningar är ovanligt korta, rikliga eller långa menstruationer eller utebliven menstruation, med mera - och är vanligen ett symtom på en sjukdom. Under menstruationscykeln samt ibland vid graviditet kan menstruationsliknande blödningar uppstå.
Menstruationsskydd
[redigera | redigera wikitext]För att hantera menstruationens blodflöde finns på den kommersiella marknaden flera olika sorter av mensskydd, såsom tamponger, bindor och menskoppar. Tamponger är cylinderformade stavar som förs in i slidgången och hålls fast av muskulaturen i slidväggarna, för att stoppa blodet från att sprida sig. Bindor är tunna bomulls- eller av annat tygliknande material producerade plattor med bra uppsugningsförmåga. De finns både som engångsbindor och tygbindor.[4] Varken tamponger eller bindor skall spolas ner i toalett.[11]
Menskoppen är en (oftast) silikonskål som förs in i slidan och samlar upp blodet. Den rymmer mer blod än både bindor och tamponger, och behöver inte bytas lika ofta samt går att sova med. Den behöver heller inte tas ut vid dusch, bad, eller toalettbesök.[4]
Menstruation i samhället
[redigera | redigera wikitext]I samhället omges menstruationen av skam och tystnad, och präglas av en etikett som kretsar kring dold och hemlig aktivitet.[12] I offentligheten tar sig detta i uttryck bland annat i att reklam och marknadsföring för menstruationsskydd vanligen representerar mensblodet med en blå vätska för att demonstrera produktens funktion, och genom att mensskydden hålls skymda och undanstoppade. År 2011 publicerade mensskyddsföretaget Always sin första reklambild där mensblodet representerades av en liten röd prick i stället för den blå vätskan.[13] En ny slags mensreklam från Libresse är en film, där kvinnor som utövar olika sporter blöder från de sår de får när de slår sig. Detta grepp kan vara ett litet steg i att avdramatisera rött blod i samband med mens.[14]
I språket om mens är eufemismer för själva ordet mens vanliga. I svenskan förekommer ros, rening, lingonveckan, att vara opasslig, med flera och engelskan förekommer "the curse" med flera.
Information och utbildning
[redigera | redigera wikitext]Studier har visat att den kunskap som kommuniceras till flickor och unga kvinnor om menstruation, och om den första mensen, ofta är strikt uppdelad mellan dels en medicinskt fokuserad informationen centrerad kring anatomi och funktion och dels den levda erfarenheten av att hantera och sköta menstruationen i det vardagliga livet.[15] Pojkar i tonåren får generellt mindre formell utbildning om menstruation än flickor, som en del av sexualundervisningen, och studier pekar på att det gör pojkars kunskap och kännedom om menstruation godtycklig och beroende av familjeförhållanden.[16]
Det händer att unga kvinnor i västvärlden har negativa erfarenheter av utbildning om menstruation och forskningsstudier. En av orsakerna är ovillighet från undervisande lärares sida till att ge instruktioner om menstruation.[17] Menstruationen som ett tabubelagt ämne finns även utanför västvärlden, där det är förknippat med negativitet och hemilighetsmakeri, vilket förhindrar diskussioner om menstruation och medför att levda erfarenheter och kunskaper om menstruationen inte förs vidare mellan generationerna.[18] Det förekommer fortfarande att flickor och kvinnor i västra Nepal tvingas till isolering i små skjul eller menshyddor under menstruationen, trots att denna sedvänja, chhaupadi, bidrar till att flickor dör och är förbjuden enligt nepalesisk lag.[19] Enligt Unesco är det nödvändigt att skolor är rustade med uppdaterat utbildningsmaterial kring menstruation för att elever på väg in i puberteten ska få tillgång till kunskapen och att det är ett viktigt arbete för att utbildning inte ska vara könsdiskriminerande. [20]
Mensfattigdom
[redigera | redigera wikitext]Mensfattigdom existerar både i väst och i utvecklingsländer.[21] En undersökning från 2019 i Nya Zeeland visade att 12 procent av flickorna i årskurs 9–13 (mellan 12 och 18 år) hade svårt att få tag i mensskydd och att 1 av 12 elever hade skolkat från skolan eftersom de inte har råd med mensskydd.[22] För att få bukt med mensfattigdomen i Nya Zeeland så kommer alla flickor som studerar på gymnasienivå att få tillgång till gratis mensskydd. Enligt premiärministern Jacinda Arden så är mensskydd inte en lyx utan en nödvändighet.[23] En undersökning från 2018 i Storbritannien av Plan International UK visade att 1 av 10 kvinnor mellan åldrarna 14-21 år inte hade råd med mensskydd.[24] I Kenya så missar 1 miljon flickor skolan varje månad på grund av mensfattigdom och vissa hoppar av skolan helt och hållet. Kostnaden för ett paket bindor överstiger ofta dagsinkomsten för familjer som bor i Nairobis slumområden.[25] År 2020 blev Skottland det första landet i världen att ge alla kvinnor laglig rätt till gratis mensskydd.[26]
Internationella mensdagen
[redigera | redigera wikitext]Internationella mensdagen inträffar den 28 maj och har instiftats för att varje kvinna ska kunna sköta sin menstruation på ett hygieniskt och värdigt sätt.[27]
Kulturell betydelse
[redigera | redigera wikitext]Forskning gör det troligt att kvinnor var de tidigaste objekten för dyrkan, genom att de så tydligt förkroppsligar fertilitet som är en betydelsefull symbol inom tidiga agrarsamhällen.[28] Menstruerande kvinnor har i många kulturer i människans historia ansetts vara kraftfulla och heliga.[29] Förmågor som att kunna hela sjuka eller som hos Cherokee ge styrka nog att besegra fienden har tillskrivits mensblodets krafter.[30]
Ordet "tapu" betyder menstruation på urpolynesiska och det finns troligen ett etymologiskt samband med ordet tabu. Ordets ursprungliga betydelse är "heligförklarat".[31] På en ca 12 000 år gammal kultplats i Göbekli Tepe i Turkiet finns en bild på en menstruerande kvinna. Denna kultur är ett exempel på många (ca 1 miljon) ursprungskulturer där menstruationen har koppling till religion/magi.[32]
I verket Naturalis historia beskriver romaren Plinius den äldre hur kontakt med mensblod får: järn att rosta, frön i trädgården att torka ihop, frukt att falla från träden, bikupor att dö, knivar att förlora skärpan, elfenben att bli matt, myror att kasta ifrån sig frön i vämjelse och hundar som smakar det att drivas till vansinne och deras bett smittas med obotligt gift. Några positiva användningsområden för denna kraft kan även Plinius redogöra för: Om en menstruerande kvinna går naken tre varv runt ett fält blir skörden god, eftersom larver, skalbaggar och maskar då faller av sädesaxen.[33] Fortfarande avklädd förmår hon också jaga bort hagelstormar, åska och virvelvindar. Blodet är mycket skadligt för den manliga styrkan.
I Tredje Mosebok i Bibeln finns en långt avsnitt som handlar om hur orent mensblodet och menstruationen är. Alla som kommer i kontakt med något som den menstruerande kvinnan suttit eller legat på blir oren, och den som tar i ett föremål som lagts på en pall som en menstruerande kvinna suttit på blir själv oren.[32]
Mens i konsten
[redigera | redigera wikitext]Mensen som tema förekommer också i konsten idag och har då ofta politiska förtecken, som hos den feministiska konstnären Judy Chicago eller den svenska serietecknaren Liv Strömquist.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Schuiling, Kerri Durnell (2013) (på engelska). Women's Gynecologic Health. Jones & Bartlett Publishers. ISBN 978-0-7637-5637-6. https://books.google.se/books?id=pj_ourS3PBMC&pg=PA94&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 15 februari 2021
- ^ [a b c] ”Menstruation”. MedLine Plus. U.S. National Library of Medicine. http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/menstruation.html. Läst 22 augusti 2013.
- ^ ”menarche”. Dictionary. Merriam Webster. http://www.merriam-webster.com/dictionary/menarche. Läst 22 augusti 2013.
- ^ [a b c d e f] Hjort/Erlingson, Pernilla/Malin (10 juni 2010). ”Menstruation”. Befruktning. Vårdguiden. Arkiverad från originalet den 23 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130323042053/http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Befruktning/Menstruation/. Läst 22 augusti 2013.
- ^ ”Menstruation and the menstrual cycle fact sheet”. Publications. Office on Women's Health. Arkiverad från originalet den 1 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150201141029/http://womenshealth.gov//publications//our-publications//fact-sheet//menstruation.cfm. Läst 22 augusti 2013.
- ^ 1177.se. ”Mens (menstruation)”. www.1177.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227074238/http://www.1177.se/Tema/Sex-och-relationer/Kroppen/Mens-menstruation/. Läst 26 februari 2017.
- ^ Bryant, Gerry; Scott, Ian; Worrall, Anne. ”Is norethisterone a lifestyle drug?”. BMJ : British Medical Journal 320 (7249): sid. 1605. ISSN 0959-8138. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1127384/. Läst 12 maj 2017.
- ^ ”Skjuta upp mensen | Norethisterone kan förskjuta din mens | 121doc”. www.121doc.com. https://www.121doc.com/se/skjuta-upp-mensen. Läst 12 maj 2017.
- ^ ”Exercise for dysmenorrhoea” (på engelska). www.cochrane.org. https://www.cochrane.org/CD004142/MENSTR_exercise-dysmenorrhoea. Läst 25 mars 2020.
- ^ ”Träning för att lindra primär dysmenorré”. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2020. https://www.sbu.se/2020_03. Läst 25 mars 2020.
- ^ Vad får du spola ner i toaletten? Arkiverad 4 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine. Tekniskaverken.se. Läst: 14 juli 2014.
- ^ Laws, Sophie (1990). Issues of Blood: The Politics of Menstruation. Maximillian:London. ISBN 978-0333482339
- ^ ”Bye, Bye Blue Liquid: Always Runs First Feminine Hygiene Ad To Show Blood”. The Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/2011/07/06/always-runs-first-feminin_n_891546.html. Läst 24 juli 2015.
- ^ ”FINALLY, a period-related advertisement that features blood”. indiatoday.intoday.in. http://indiatoday.intoday.in/story/period-menstruation-advertisement-blood-fitness-lifest/1/686016.html. Läst 15 juni 2016.
- ^ Kissling, Elizabeth Arveda. ”Bleeding out Loud: Communication about Menstruation” (på engelska). Feminism & Psychology 6 (4): sid. 481-504. doi: . ISSN 0959-3535. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0959353596064002. Läst 24 juli 2015.
- ^ Allen, Katherine R.; Kaestle, Christine E.; Goldberg, Abbie E.. ”More Than Just a Punctuation Mark: How Boys and Young Men Learn About Menstruation” (på engelska). Journal of Family Issues 32 (2): sid. 129-156. doi: . ISSN 0192-513X. http://jfi.sagepub.com/content/32/2/129. Läst 24 juli 2015.
- ^ Carol C. Beausang, Anita G. Razor. ”Young Western Women's Experiences of Menarche and Menstruation”. Health Care for Women International 21 (6): sid. 517-528. doi: . ISSN 0739-9332. http://dx.doi.org/10.1080/07399330050130304. Läst 24 juli 2015.
- ^ McMaster, John; Cormie, Kenna; Pitts, Marian. ”Menstrual and premenstrual experiences of women in a developing country”. Health Care for Women International 18 (6): sid. 533-541. doi: . ISSN 0739-9332. http://dx.doi.org/10.1080/07399339709516309. Läst 24 juli 2015.
- ^ Mia Holmgren. ”Flickor med mens tvingas till isolering.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/flickor-med-mens-tvingas-till-isolering/. Läst 23 januari 2017.
- ^ UNESCO (2014). Puberty Education & Menstrual Hygiene Management - Good Policy and Practice in health Education - Booklet 9. sid. 13. http://www.susana.org/_resources/documents/default/3-2213-21-1426502020.pdf.
- ^ ”Menstruation and human rights - Frequently asked questions” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/menstruationfaq#Period Poverty. Läst 27 november 2020.
- ^ ”Period Poverty: A Youth19 fact sheet” (på New Zealand English). Youth19 - A Youth2000 Survey. Arkiverad från originalet den 6 november 2020. https://web.archive.org/web/20201106173559/https://www.youth19.ac.nz/publications/2020/2/19/period-poverty-fact-sheet. Läst 27 november 2020.
- ^ ”New Zealand tackles 'period poverty' with free sanitary products for all schoolgirls” (på engelska). the Guardian. 3 juni 2020. http://www.theguardian.com/world/2020/jun/03/new-zealand-tackles-period-poverty-with-free-sanitary-products-for-all-schoolgirls. Läst 27 november 2020.
- ^ ”Plan International UK's research on period poverty and stigma” (på engelska). Plan International UK. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191008050930/https://plan-uk.org/media-centre/plan-international-uks-research-on-period-poverty-and-stigma. Läst 27 november 2020.
- ^ Mire, Abdullahi. ”‘I wish I was a boy’: The Kenyan girls fighting period poverty” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/features/2020/2/24/i-wish-i-was-a-boy-the-kenyan-girls-fighting-period-poverty. Läst 27 november 2020.
- ^ Sjölin, Adam (26 november 2020). ”Här blir Skottland först i världen med gratis mensskydd”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-blir-skottland-forst-i-varlden-med-gratis-mensskydd. Läst 28 november 2020.
- ^ ”Menstrual Hygiene Day | Menstrual Hygiene Day”. menstrualhygieneday.org. Arkiverad från originalet den 21 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150521221531/http://menstrualhygieneday.org/faq-4/menstrual-hygiene-day/. Läst 2 juni 2015.
- ^ Delaney, Janice, Mary Jane Lupton and Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. Illinis Books Edition. sid. 11. ISBN 0-252-01452-9
- ^ Janowitz, Naomi. Magic in the Roman World: Pagans, Jews and Christians
- ^ Sturm, Circe. Blood Politics: Race, Culture, and Identity in the Cherokee Nation of Oklahoma
- ^ ”NE.se”. http://www.ne.se/ordböcker/#. Läst 9 mars 2015.
- ^ [a b] Liv, Strömquist (2014). Kunskapens frukt. Ordfront Galago. ISBN 978-91-7037-804-1
- ^ ”Mensen - Forum för menstruation”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151007054615/https://mensenorg.wordpress.com/2014/05/09/kvinnohat-dag-4/. Läst 30 mars 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Menstruation.
|