Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Marstrands stad. För orten, se Marstrand .
Marstrands stad var en tidigare kommun i Göteborgs och Bohus län .
Kristofer av Bayern utfärdade 1442 det äldsta kända stadsprivilegiebrevet för Marstrand, som dock kan ha varit stad även tidigare.
1775–1794 hade Marstrand frihamnsprivilegier .
Staden blev en egen kommun Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1971 gick staden upp i den då nybildade Kungälvs kommun .[ 1]
Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt som upphörde 1935, varefter staden ingick i Hisings landsfiskalsdistrikt, Inlands fögderi och Askims, Hisings och Sävedals tingslag , från 1955 Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag .[ 2] [ 3]
I kyrkligt hänseende hörde staden till Marstrands församling .[ 4]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1577[ 5]
Blasonering : I blått fält tre fiskar i ring kring en sexuddig stjärna, allt i silver.
Marstrands stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 8,19 km² , varav 8,13 km² land.[ 6]
I Marstrands stad fanns tätorten Marstrand , som hade 1 158 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,9 procent.[ 7]
Valår V S ÖVR FR FP LP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1919 2 10 8 20 63,2 1920 1 10 9 20 18,9 1922 5 2 7 6 20 36,1 1926 4 2 2 12 20 49,2 1930 6 2 3 9 20 49,5 1934 6 1 7 6 20 63,2 1938 8 1 5 6 20 49,3 1942 8 7 5 20 55,7 1946 1 5 5 6 3 20 60,2 1950 5 4 9 2 20 71,5 1954 8 1 8 3 20 68,5 1958 7 8 5 20 70,4 1962 7 8 5 20 67,6 1966 5 7 4 4 20 76,8
Övriga 1922 var Tjänstemannalistan
Övriga 1934-1938 var Partilösa
Övriga 1946-1954 var Koöns Kommunalförening
Övriga 1958 var För Marstrands Väl (4), Koöns Kommunalförening (4)
Övriga 1962 var Marstrands Medborgareförening (5), För Marstrands Väl (3)
Övriga 1966 var Marstrands Medborgareförening Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
