Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Mariannelunds köping. För tätorten, se Mariannelund .
Mariannelunds köping var en tidigare kommun i Jönköpings län .
Köpingen bildades 1928 genom en utbrytning ur Hässleby landskommun . Vid kommunreformen 1952 utökades köpingen genom återförening med Hässleby och sammanläggning med Kråkshults landskommun . Mariannelund kvarstod som egen kommun fram till kommunreformen 1971 , då området gick upp i Eksjö kommun .[ 1]
Den 17 oktober 1941 särskildes Mariannelunds köping ur Hässleby socken i fastighetsredovisningen. Tidigare hade köpingen förts under socknen i fastighetshänseende.[ 2]
I kyrkligt hänseende tillhörde köpingen Hässleby församling .[ 3] Från 1952 tillhörde köpingen också Kråkshults församling .
Blasonering : I grönt fält en störtad inböjd spets av guld, belagd med ett grönt treblad med stjälk och åtföljd på vardera sidan av ett veteax av guld .
Vapnet antogs av dåvarande Mariannelunds köping år 1948, men blev aldrig fastställt av Kungl Maj:t . Trebladet och veteaxen kommer från äldre häradssigill.
Mariannelunds köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 166,69 km² , varav 161,71 km² land.[ 4] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1957 omfattade köpingen den 1 november 1960 en areal av 165,14 km², varav 159,97 km² land.[ 5]
I Mariannelunds köping fanns tätorten Mariannelund , som hade 1 901 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 60,6 procent.[ 6]
Valår V S ÖVR C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1938 12 3 3 2 20
1942 13 2 3 2 20
1946 2 10 1 1 5 1 20
1950 16 9 3 7 35 84,2
1954 16 6 8 5 35 79,0
1958 14 1 9 6 5 35 80,7
1962 13 2 9 7 4 35 84,1
1966 13 1 10 5 1 5 35 85,1
Övriga 1950 var Samlingslistan (c fp) 6, Kommunens väl (m c) 3
Övriga 1958 var Hantverk och företag
Övriga 1962 var För kommunens väl Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1947. sid. 20. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf . Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)” . Skatteverket . 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html . Läst 17 december 2013 .
^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 24. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .
^ (PDF ) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m. . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1961-09-30. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf . Läst 26 december 2014
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine . sida 20 i pdf:en