Makaronisk vers

Makaronisk vers eller makaronisk diktning kallas en versform som blandar olika språk.

Ursprung Italien

Makaronisk poesi är skämtdikter på ett slags blandspråk, bestående av ord ur något modernt språk, vilka är utstyrda med latinska böjningsändelser, jämte latinska ord. Makaroniskt latin träffas rätt tidigt under medeltiden. Benämningen är tagen från italienarnas älsklingsrätt makaroner, och konstarten anses skapad av Tifo Odasi från Padua omkring 1490. Dess hemland är Italien, och den bragtes där till poetisk betydenhet af Teofilo Folengo. I Molières lustspel ”Le malade imaginaire” förekommer makaronisk vers i tredje mellanspelet.^[1]

Versformen var vanlig som ett skämt bland skolpojkar och studenter under renässans och barock.^[2] Makaronisk vers förekommer i en del hymner, bland annat julpsalmen In dulci jubilo (nr 433 i den svenska psalmboken 1986).^[3]

Exempel

Den första strofen av In dulci jubilo lyder i Jan Håkan Åbergs bearbetning från 1984:^[4]

In dulci jubilo^{[Sv. 1]}
vi sjunger nu i tro.
All vår hjärtans glädje
är in præsepio^{[Sv. 2]}
och lyser såsom solen
matris in gremio.^{[Sv. 3]}
Alpha es et O.^{[Sv. 4]}

Översättning

^ I ljuvlig fröjd
^ i krubban
^ i moderns famn
^ Du är A och O

Andra exempel på makaronisk vers är Georg Stiernhielms "Discursus astro-poëticus mixtus & comicus"^[5]^[6] ('Stjärnpoetisk avhandling') från 1658 och ett modernt exempel är James Joyces "Finnegans Wake".

Här ett exempel från Lunds studenter:

Gingimus in gatis cum kameratibus omnes,
Slogimus in stenos käppis, påkisque klackisque,
Uno ore fullissimo skojantes atque tjutentes.
Tum veniunt väktari, saxas lyktasque ferentes,
Et juvenes muntros saxis gripantque feruntque
In horridam finkam; pliktavimus duos in banco.^[1]

Referenser

^ [a b] Makaronisk poesi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
^ Henrikson, Alf; Berg Björn (illustrationer) (1982). Verskonstens ABC: en poetisk uppslagsbok. Höganäs: Bra böcker. sid. 99. Libris 331106. ISBN 91-7486-242-1 (inb.)
^ Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari, red (1993). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 12, [Käg-Malax]. Höganäs: Bra böcker. sid. 631. Libris 8211196
^ Den svenska psalmboken [med tillägg] : antagen av 1986 års kyrkomöte : med Evangeliska fosterlands-stiftelsens psalmtillägg (701-800). Uppsala: EFS-förl. 1987. Libris 7599130. ISBN 91-7080-751-5 (inb.)
^ Fabian Kastner (11 november 2009). ”Ingen slipper undan syntaxen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/ingen-slipper-undan-syntaxen_761139.svd. Läst 29 augusti 2010. ”I ”Discursus astropoeticus” från cirka 1660 leker skalden med makaronismer…”
^ Birger Bergh. ”Georg Stiernhielm – Från latinpoet till den svenska skaldekonstens fader”. http://books.google.se/books?id=jPKAsms6jvIC&pg=PA117&lpg=PA117&dq="Discursus astropoeticus"&source=bl&ots=8gNrLYKVHK&sig=2Klt7yqPwQJ1OT8RcRbc84cL6z0&hl=sv&ei=oIZ5TOvZPMqROL6H3bEG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CCAQ6AEwAg#v=onepage&q="Discursus astropoeticus"&f=false. Läst 29 augusti 2010.

[5] I ljuvlig fröjd

[6] rubban

[7] rns famn

[8] Du är A och O

[NFB-1] [a b] Makaronisk poesi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

[2] Henrikson, Alf; Berg Björn (illustrationer) (1982). Verskonstens ABC: en poetisk uppslagsbok. Höganäs: Bra böcker. sid. 99. Libris 331106. ISBN 91-7486-242-1 (inb.)

[3] Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari, red (1993). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 12, [Käg-Malax]. Höganäs: Bra böcker. sid. 631. Libris 8211196

[4] Den svenska psalmboken [med tillägg] : antagen av 1986 års kyrkomöte : med Evangeliska fosterlands-stiftelsens psalmtillägg (701-800). Uppsala: EFS-förl. 1987. Libris 7599130. ISBN 91-7080-751-5 (inb.)

[9] Fabian Kastner (11 november 2009). ”Ingen slipper undan syntaxen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/ingen-slipper-undan-syntaxen_761139.svd. Läst 29 augusti 2010. ”I ”Discursus astropoeticus” från cirka 1660 leker skalden med makaronismer…”

[10] Birger Bergh. ”Georg Stiernhielm – Från latinpoet till den svenska skaldekonstens fader”. http://books.google.se/books?id=jPKAsms6jvIC&pg=PA117&lpg=PA117&dq="Discursus astropoeticus"&source=bl&ots=8gNrLYKVHK&sig=2Klt7yqPwQJ1OT8RcRbc84cL6z0&hl=sv&ei=oIZ5TOvZPMqROL6H3bEG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CCAQ6AEwAg#v=onepage&q="Discursus astropoeticus"&f=false. Läst 29 augusti 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[Sv. 1]

[Sv. 2]

[Sv. 3]

[Sv. 4]

[5]

[6]