Lysings härad
| Lysings härad | ||
| Härad | ||
 | ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Län | Östergötlands län | |
| Landskap | Östergötland | |
| Socknar | Heda Kumla Rök Stora Åby Svanshals Trehörna Västra Tollstad Ödeshög | |
 Lysings härads läge i Östergötlands län.
| ||
Lysings härad var ett härad i västra Östergötland vid Vättern och Smålandsgränsen. Häradets område motsvarar delar av Ödeshögs kommun och Mjölby kommun. Arealen mätte 464 km², varav land 438 och befolkningen uppgick 1920 till 9 797 invånare.[1] Häradet var tidigt förenat med Dals härad med tingsplats fram till 1400-talet i Hästholmen.[2] Senast vid år 1600 var häraderna separerade och tingsplatsen för Lysings härad låg i till 1727 i Åby, därefter till 1919 i Ödeshög, och efter 1919 i Mjölby.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]År 1347 skrevs Lysingshæradh. Detta består av namnet på en gammal tingsplats, nämligen Lysinger, vilket betyder "ljus, öppen plats", "glänta" eller dylikt.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Lysings härad ligger mellan Tåkern och gränsen till Småland. I norr präglas området av den sydligaste delen av den odlade och bördiga Östgötaslätten kring Tåkern och foten av Omberg, vars södra hälft ligger inom Lysings härad. I söder dominerar Hålavedens bergiga skogstrakter.
I häradsområdet ligger bland annat tätorten Ödeshög och ruinerna av Alvastra kloster. Söder härom ligger hamnplatsen Hästholmen, som under äldre medeltid var tingsplats. Vid Hästholmen fanns förr järnvägsstation samt ångbåtsbrygga.
Socknar
[redigera | redigera wikitext]Lysings härad omfattade följande socknar:
I Ödeshögs kommun
- Heda socken
- Röks socken
- Stora Åby socken
- Svanshals socken
- Trehörna socken (bildades 1652 av delar ur Stora Åby socken, Säby socken och Linderås socken de två sistnämnda i Småland).(före 1895 hörde delar till Norra Vedbo härad)
- Västra Tollstads socken
- Ödeshögs socken (införlivade omkring 1330 Sväms socken)
I Mjölby kommun
Tingsplatser
[redigera | redigera wikitext]A. Gemensamt för Lysings och Dals härader[3] :
- Hästholmen i Västra Tollstads socken 1383 - 1402
- Haraker 1410 - 1453
- Vallby i Svanshals socken 1474
- Heda 1543
B. Lysings härad:
- Heda 1586-1683
- Åby i Stora Åby socken 1684 - 1727 alternerade med
- Åby Gästgivaregård 1684 - 1727
- Ödeshög 1727 - 1919
- Mjölby 1919 - 1971 som Folkungabygdens domsaga.[4]
Det kan i äldre tider ha funnits tingsplatser på andra ställen också. Dock knappast vid Tingstad som ligger avsides i Holaveden. Däremot är det troligt att den så kallade Tingsmaden vid gränsen mellan Stora Åbys och Röks socken har varit tingsplats. Tingsmaden ligger endast en kilometer från huvudvägen genom Lysings härad.
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter
[redigera | redigera wikitext]Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
- 1720-1899 Lysings, Dals och Aska fögderi
- 1900-1917 Lysings och Göstrings fögderi
- 1918-1990 Mjölby fögderi ej mellan 1946 och 1967 för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken
- 1946-1966 Vadstena fögderi för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:
- 1680-1938 Lysings tingslag i
- 1680-1692 Lysings, Dals och Aska härader domsaga
- 1692-1707 Lysings och Göstrings häraders domsaga
- 1708-1746 Dals och Lysings häraders domsaga
- 1747-1762 Göstrings, Lysings, Dals och Aska härader domsaga
- 1763-1849 Dals och Lysings häraders domsaga
- 1850-1918 Lysings och Göstrings häraders domsaga
- 1919-1923 Lysings och Göstrings tingslag i Lysings och Göstrings domsaga
- 1924-1970 Mjölby domsagas tingslag, från 1939 benämnd Folkungabygdens domsagas tingslag i Mjölby domsaga, från 1939 benämnd Folkungabygdens domsaga
- 1971-2002 Mjölby tingsrätt och domsaga, före 1975 benämnd Folkungabygdens tingsrätt
- 2002- Linköpings tingsrätt och domsaga
Häradshövdingar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[5] | Namn | Levnadstid |
|---|---|---|
| 1354–1360 | Bengt Nilsson | |
| 1375–1384 | Harald Bagge | |
| 1393–1419 | Nils Magnusson (Stolpe) eller (Röde) | |
| 1432–1453 | Matts Odenkarl | |
| 1458–1477 | Sven Pedersson (Sparre) | |
| 1477–1491 | Hans Kruse | |
| 1518 | Måns Gadh | |
| 1523 | Peder Svenske | |
| 1535–1537 | Erik skrivare | |
| 1537–1543 | Germund Svensson (Somme) | -1560 |
| 1544–1546 | Nils Arvidsson | |
| 1549 | Olof Eskilsson | |
| 1558 | Johan Siggesson (Svartingstorps-ätten) | |
| 1568 | Erik Knutsson | |
| 1573 | Erik Ambjörnsson | |
| 1578–1580 | Bengt Knutsson (Hand) | |
| 1581–1582 | Peder Ribbing | |
| 1583–1587 | Anders Grijs | –1587 |
| 1589–1863 | Hans Åkesson (Soop) | |
| 1863–1599 | Erik Ryning | –1613 |
| 1600–1607 | Hans Stuart | –1618 |
| 1607–1628 | Axel Drake | |
| 1628–1641 | Åke Soop | |
| 1641– | Olof Berling | |
| 1658–1660 | Johan Ödell | |
| 1660–1678 | Nils Lindegren | |
| 1678– | Zacharias Rehnberg | |
| 1716-1724 | Johan Lothigius | 1681–1724 |
| 1724-1737 | Magnus Eneroth | |
| 1738-1747 | Carl Stenholm | |
| 1747-1763 | Israel Trolle | 1716–1795 |
| 1763-1772 | Elias Magnus Nordenstolpe | |
| 1772-1782 | Anders Jansson | |
| 1782-1794 | Carl Jakob von Strokirch | 1753-1800 |
| 1794-1821 | Ture von Nackreij | 1759-1821 |
| 1822-1838 | Mattias Weibull | 1783–1838 |
| 1838-1846 | Jonas Abraham Tornérhielm | 1798–1877 |
| 1846-1860 | Lars Petter Eneqvist | 1797–1860 |
| 1860-1880 | Johan Olof Söderholm | |
| 1880-1889 | Simzon Koch | |
| 1890-1905 | Carl Landegren | |
| 1905-1936 | Erik Petersson | |
| 1936-1947 | Alvar Montelius | 1880-1949 |
| 1947-1958 | Herbert Fagerström | 1892-1967 |
| 1959-1970 | Tage Silfverskiöld | 1909-1985 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ Wildte, Fridolf (1934). Östergötlands tingsställen. sid. 175. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305125045/http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/9874F4612C3ACA53C12577C10040812E/$file/0.pdf. Läst 11 december 2023
- ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sid. 283
- ^ Andersson, Thorsten. ”Lysings härad och dess socknar” (
PDF). Ödeshögs Hembygdsbok. Ödeshögs kommun. http://hembygdsbok.odeshog.se/uploads/entry_documents/1066/lysings_harad_och_dess_socknar.pdf?1486316935. Läst 19 februari 2021.
- ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm: Norstedt. sid. 285-287. Libris 54407
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 13, 1930
- Nationalencyklopedin
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Halvar (red); Strövtåg i Lysingsbygden, Ödeshögs kulturnämnd, 1972, LIBRIS-id 8214465
- Friesen, Otto von (1870-1942); Rökstenen - runstenen vid Röks kyrka, Lysings härad Östergötland läst och tydd, Stockholms, 1920, BURK-nummer 484169
- Petersson, Conny L. A. (1947-); Jättarna i Lysings härad, Borensberg - Noteria, 1983, LIBRIS-id 382595
- Stora Åby sparbank, En bok om Lysings härad utgiven av Stora Åby sparbank i anledning av dess 50 åriga tillvaro 1902-1952, Stora Åby, 1952, BURK-nummer 1300878
| |||||||
