Hoppa till innehållet

Ludde Gentzel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ludvig Gentzel)
Ludde Gentzel
Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman.
Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman.
FöddFrans Ludvig Gentzel
17 januari 1885
Jönköping, Sverige
Död5 mars 1963 (78 år)
Göteborg, Sverige
Aktiva år1905-1955
MakaKarin Gentzel
IMDb

Ludde Gentzel (till vänster) med sin parhäst i många revyer, Rulle Bohman.

Frans Ludvig "Ludde" Gentzel, född 17 januari 1885 i Jönköping, död 5 mars 1963 i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare och sångare.

Gravplats för Ludde Gentzel, Östra Kyrkogården Göteborg

Ludde Gentzel var son till sadelmakaren Carl Gentzel. Redan som barn var han musikalisk och uppmärksammades för sin sångröst. Från 15 års ålder började han spela amatörteater. Han valde dock en tryggare karriär och efter folkskolan och lärotid i Jönköping anställdes han 1904 som frisör och perukmakare i Stockholm. Under tiden i Stockholm fortsatte han dock att odla sitt musikintresse och studerade för sin äldre bror, musikdirektören Carl Gentzel.

Hösten 1905 engagerades han av Axel Lindblads opera- o operettsällskap och spelade med detta fram till 1907. I detta gjorde han även flera operettroller bland annat som Enterick i Tiggarstudenten, Menelaus i Sköna Helena, Lambertuccio i Boccaccio, Markis Inmari i Geishan och Maroufle i Lille hertigen. 1907-1909 turnerade han med Vilhelm Olins teatersällskap där Gentzel fick framgångar som Per i Per Olsson och hans käring och som Clausen i Första fiolen.

Därefter engagerades Genzel 1909 av Axel Engdahl vid Folkteatern i Göteborg som komediaktör, revyartist och karaktärsskådespelare. 1931 kom han till Vasateatern i Stockholm under Gösta Ekman den äldre men återvände efter ett kortare mellanspel på Södra Teatern till Göteborg och Lorensbergsteatern 1932 och följde dess ensemble då den 1934 gick över till Göteborgs stadsteater.[2] Där framträdde han i Ingmar Bergmans uppsättning av Macbeth.

Han filmdebuterade 1916 i Georg af Klerckers film Nattens barn, senare kom han att gestalta Kronblom i två filmer.

Utöver teater och film medverkade han även i radioserien Optimisten och pessimisten där han i Helge Härnemans dialog var den glada optimisten medan Eric Abrahamsson var den ständigt klagande pessimisten.

Gentzel mottog Göteborgs stads förtjänsttecken den 5 juni 1950.[3]

Ludde Gentzel avled i mars 1963 och gravsattes på Östra kyrkogården i Göteborg.[4]

Gentzel var gift med Karin Gentzel (1892–1980), född Svensson, och är farfar till TV-kommentatorn Bo Gentzel samt farfarsfar till handbollsmålvakten Peter Gentzel.
Hans far, sadelmakaren Karl Ludvig Gentzel, föddes 1834 i Varberg [5] och hans mor, Kristina Persdotter, föddes 1843 i Färlöv i Kristianstads län.[6]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1919 Medverkande Kaos eller Ta't lätt, revy
Axel Engdahl
Folkteatern, Göteborg/
Folkteatern, Stockholm[7]
1921 Medverkande Tittskåpet, revy
Axel Engdahl
Axel Engdahl Axel Engdahls sällskap[8]
1930 Simon Jönsson Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin och Henning Ohlsson
Nils Johannisson Vasateatern[9]
1931 Hovmästare Vickberg Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Vasateatern[10][11]
1931 Karl Strömberg Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin och Henning Ohlson
Fridolf Rhudin Södra Teatern
1932 Medverkande Här va' de'!, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[12]
1935 Kannstöpargesällen Den politiska kannstöparen
Ludvig Holberg
Knut Ström Göteborgs stadsteater[13]
1944 Livet är ju härligt
William Saroyan
Per Knutzon Oscarsteatern[14]
1946 Den gamle Patriciern Caligula
Albert Camus
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[15]
1947 Dekanus för teologiska fakulteten Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Göteborgs stadsteater,
13 september 1947
1947 Erneman Mig till skräck
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[16]
1948 Portvakten Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[17]
1950 Sylvester Andreasen Kärlek
Kaj Munk
Torsten Hammarén Göteborgs stadsteater,
24 november 1950
1951 Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
november 1951
1952 Kvitten, timmerman En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
1952 Första mjölkkunden Den yttersta dagen
Stig Dagerman
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
11 oktober 1952
1953 Leonard, Vielgeschreis bror Den jäktade
Ludvig Holberg
Josef Halfen Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
1953 Eriksson Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Kurt-Olof Sundström Göteborgs stadsteater,
15 oktober 1953
År Produktion Teater
1932 Nicklasson & Co.
Ernst Berge
Vanadislundens friluftsteater[18]
År Roll Produktion Regi
1949 Johnson Filip Collins äventyr: Detektiven Kenyons blandade känslor
Frank Heller
Knut Ström[19]
1956 Hetz Altmann, en arbetslös Tempo, tempo (Der Terminkalender)
Max Gundermann
Åke Falck[20]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [1]
  3. ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
  4. ^ ”Gentzel, Frans Ludvig”. svenskagravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/92620600. 
  5. ^ Varbergs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13443/C I/5 (1826-1846), 15 april 1834
  6. ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  7. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016. 
  8. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 8. 25 april 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-04-25/109/8. Läst 28 maj 2016. 
  9. ^ ”'Sympatiska Simon' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-10/214/8. Läst 29 augusti 2015. 
  10. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 120
  11. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  12. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  13. ^ ”Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 26 april 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-26/112/24. Läst 7 februari 2016. 
  15. ^ ”Caligula”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/caligula. Läst 17 oktober 2015. 
  16. ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015. 
  17. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015. 
  18. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-06-05/150/5. Läst 3 januari 2016. 
  19. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 maj 1949. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-05-14/128/20. Läst 29 januari 2022. 
  20. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 25 augusti 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-08-25/230/20. Läst 27 december 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Gentzel, Ludvig (1951). Ludde berättar: minnen från landsortsteatern och Folkan på Axel Engdahls tid. Göteborg: Gumpert. Libris 1451564 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]