Hoppa till innehållet

Lucke Lund

Från Wikipedia
Lucke Lund
Lucke Lund i En valsdröm
Lucke Lund i En valsdröm
FöddOscar Gustaf Adolf Lund
28 februari 1861
Stockholm
Död30 augusti 1915 (54 år)
Stockholm
Aktiva år1891–1915
MakaEdla Johnsson
(1895–1915; hans död)

Oscar Gustaf Adolf ("Lucke") Lund, född 28 februari 1861 i Stockholm, död där 30 augusti 1915,[1] var en svensk skådespelare och operettsångare (tenor).

Lund scendebuterade 1891 som Bacarel i operetten Miss Heylett vid Stora Teatern, Göteborg, där han sedan hade engagemang fram till 1892. Han uppträdde därefter vid Svenska operetturnén 1892–1893, vid Vasateatern 1893–1894, hos Mauritz Fröberg 1894–1896, vid Eldorado i Kristiania 1896–1897, vid Albert Ranfts lyriska sällskap 1897–1898, vid Vasateatern 1898–1899 och därefter vid Albert Ranfts olika teatrar och sällskap fram till sin död 1915.

På morgonen 30 augusti 1915 gick Lucke Lund hemifrån för att gå till repetitioner på Södra Teatern, men kom aldrig dit. Sent på kvällen hittades han död i ett rum på Hotell Continental med ett kulhål i tinningen. Lund hade under den sista tiden lidit av depression.[2] Bisättningen ägde rum den 1 september i Gustaf Vasa kyrkans krypta i Stockholm med jordfästning där den 4 september.[3][4] Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]

Lund gifte sig 1895 med operettsångaren Edla Cecilia Johnsson (1866–1952).

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1894 Colardeau Herre, tag bort er dotter
Eugène Labiche
Vasateatern[6]
En restauratör En séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger
Vasateatern[6]
1898 Wun Hsi Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Vasateatern[7]
1903 Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Vasateatern[8]
1905 Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume
Östermalmsteatern[9]
Kerbiniou Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot
Axel Ringvall Östermalmsteatern[10]
Skrivaren Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held
Östermalmsteatern[11]
Orfeus Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Östermalmsteatern[12]
Bonacieux d'Artagnan
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével
Östermalmsteatern[13]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré
Östermalmsteatern[14]
Montedafiore Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[15][16]
1907 Njegus Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Axel Bosin Oscarsteatern[17][18]
Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy
Oscarsteatern[19]
Hoffmans äventyr
Jacques Offenbach, Jules Barbier och Michel Carré
Emil Linden Oscarsteatern[20]
Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau
Oscarsteatern[21]
Kerbinion Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot
Oscarsteatern[22]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Oscarsteatern[23]
1908 Frosch Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Oscarsteatern[24]
Tom Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Axel Bosin Oscarsteatern[25]
1909 Alugazilen Skatten
Helfrid Lambert
Oscarsteatern[26][27]
Enterich Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Oscarsteatern[26]
1910 Greve Carnero Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer
Oscarsteatern[28]
Maboul Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau
Oscarsteatern[29]
Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru
Emil Linden Oscarsteatern[30]
1911 Charencey Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski
Oscarsteatern[31]
Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller
Oscarsteatern[32]
1912 Montedafiore Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert Ranft Oscarsteatern[33]
Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau
Emil Linden Oscarsteatern[34]
1913 Ko-Ko Mikadon
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan
August Bodén Oscarsteatern[35]
1914 Zappelmann Storstadsbaciller
Jean Gilbert
Carl Barcklind Vasateatern[36]
1915 Napoleon Bonaparte Johnson Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin
Carl Barcklind Oscarsteatern[37]
  1. ^ Svenska Dagbladet, 31 augusti 1915, sid. 9
  2. ^ ”Ett oväntat dödsbud”. Vestkusten: s. 2. 7 oktober 1915. http://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=VEST19151007.1.2&e=-------en--20--1--txt-txIN-------#. Läst 9 juni 2015. 
  3. ^ Svenska Dagbladet, 3 september 1915, sid. 9
  4. ^ Dagens Nyheter, 5 september 1915, sid. 4
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016. 
  7. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur: Teatrarnes spellistor m. m.”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-22/12015A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118081040/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  12. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231125/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  16. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  18. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-16/13462A/3. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-28/13474A/3. Läst 26 juli 2015. 
  22. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  26. ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  27. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  28. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  29. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teater, Konst, Litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 27 augusti 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-08-27/15189/6. Läst 27 januari 2016. 
  35. ^ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015. 
  36. ^ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015. 
  37. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015. 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 158. Libris 1404046 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 731. Del 3. Libris 8198860 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]