Hoppa till innehållet

Lepidocrocit

Från Wikipedia
Lepidocrocit
Ett prov av lepidocrocit
KategoriOxidmineral
Strunz klassificering4.FE.15
Kemisk formelγ-FeO(OH)
FärgRubinröd till rödbrun, ljusrödaktig till röd-orange i genomsläppt ljus, gråvit i reflekterat ljus
FörekomstsättTillplattade fjäll aggregerade i plumusgrupper och rosetter; massiva, bladade till fibrösa eller glimmeraktiga
KristallstrukturOrtorombisk
SpaltningPerfekt på {010}
Hårdhet (Mohs)5
GlansSubmetallisk
Refraktionnα = 1,940 nβ = 2,200 nγ = 2,510
LjusbrytningBiaxial (-)
Dubbelbrytningδ = 0,570
PleokroismStark; X = färglös till gul; Y = orange, gul, mörkröd-orange; Z = orange, gul, mörkare röd-orange
TransparensTransparent
StreckfärgMatt orange
Specifik vikt4
Referenser[1][2][3]

Lepidocrocit eller lepidokrokit, även kallad esmeraldit eller hydrohematit, är en järn(III)oxid med formeln γ-FeO(OH), som är mindre vanlig än dess nära släkting goethit, α-FeO(OH), med samma kemiska formel men med en annan kristallstruktur. Lepidocrocite har en ortorombisk kristallstruktur, en Mohs hårdhet på 5, en specifik vikt på 4, en submetallisk lyster och gulbrun streckfärg. Den är röd till rödbrun och bildas när järnhaltiga ämnen rostar under vattnet.

Lepidocrocit beskrevs första gången 1813 med fynd från Zlaté Hory polymetalliska malmfyndighet i Mähren, Tjeckien. Namnet kommer från grekiskans lipis för fjäll och krokis för fiber.

Strukturen hos lepidocrocit liknar den böhmitstruktur som finns i bauxit och består av skiktade järn(III)oxidoktaedrar bundna genom vätebindning via hydroxidskikt. Denna relativt svagt bundna skiktning står för mineralets fjällande form.

Skiktad kristallstruktur av lepidocrocit. Järnatomer visas som bruna sfärer, gittersyre som röda sfärer och hydroxylsyre som magenta sfärer. Väteatomer visas inte.

Lepidokrocit finns vanligtvis i vittring av primära järnmineraler och i järnmalmsfyndigheter. Det kan ses som rostskal inuti gamla stålvattenrör och vattentankar. Den kan framför allt bildas i blöta miljöer med omväxlande oxidationreduktion. Snabb oxidation av Fe2 tycks gynna bildandet av lepidocrocit. Lepidocrocit är också tillsammans med bland annat goethit och magnetit/maghemit en vanlig beståndsdel i rost. Precis som goethit utgörs lepidocrocit av små partiklar med en stor specifik yta.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lepidocrocite, 8 april 2024.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]