Lars Bredberg
| Lars Bredberg | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 7 juni 1933 Tidaholms församling i Skaraborgs län, Sverige |
| Död | 19 juli 2023 (90 år) Täby distrikt i Stockholms län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1957–1993 |
| Grad | Överste |
| Befäl | Skånska luftvärnsregementet |
Lars Åke Einar Bredberg, född 7 juni 1933 i Tidaholms församling i Skaraborgs län,[1] död 19 juli 2023 i Täby distrikt i Stockholms län,[2] var en svensk militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lars Bredberg avlade officersexamen vid Krigsskolan 1957 och utnämndes samma år till fänrik vid Karlsborgs luftvärnsregemente, där han befordrades till löjtnant 1959. Han gick Luftvärnsofficersskolan vid Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1959–1960.[3] Från 1961 tjänstgjorde han vid Roslagens luftvärnsregemente, befordrad till kapten 1965.[4] Han tjänstgjorde 1969–1975 vid Försvarets materielverk (FMV)[5] och var lärare i matematik vid Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1968–1972,[6] befordrad till major 1972 och till överstelöjtnant 1973. Åren 1973–1975 var han sektionschef vid Vapenavdelningen i Huvudavdelningen för armémateriel vid FMV. Han inträdde i Generalstabskåren 1975 och tjänstgjorde vid Göta luftvärnsregemente 1977–1980. År 1980 befordrades han till överste,[5] varpå han tjänstgjorde vid Huvudavdelningen för armémateriel vid FMV: som chef för Robotbyrån i Vapenavdelningen 1980–1982[5][7] och som projektledare i Robotavdelningen 1982–1984.[5][8] Bredberg var chef för Skånska luftvärnsregementet 1984–1993.[5]
Lars Bredberg invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1985.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
- ^ ”Lars Bredberg”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 30 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230730192628/https://www.ratsit.se/19330607-Lars_Ake_Einar_Bredberg_Taby/xPpNCwQ_-srGBBBSaKa_Jig1owzI3l7bMpt9OiWkJe4. Läst 30 juli 2023.
- ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 141. ISBN 91-8718-418-4.
- ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 195. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ [a b c d e] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 43. ISBN 91-87184-74-5.
- ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 92. ISBN 91-8718-418-4.
- ^ Sveriges statskalender 1982. Stockholm: Liber Förlag. 1982. sid. 117. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59728/gupea_2077_59728_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender 1984. Stockholm: Liber Förlag. 1984. sid. 117. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59786/gupea_2077_59786_1.pdf.