Kommunens landskap utgörs av uppodlade kulturlandskap vilka genomskärs av Braåns och Saxåns dalgångar. Dessa domineras av lövskogsdungar, betes- och ängsmarker. Landskrona har en lång industritradition. I början av 2020-talet representeras denna främst av verkstadsindustrierna, men de största arbetsgivarna var kommunen och Region Skåne.
Mellan 1975 och 1986 var befolkningstrenden negativ för att därefter åter växa. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre, men sedan 2006 har en koalition bestående av Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna haft makten.
Staden införlivade 1967 delar ur Dösjebro landskommun (Annelöv och Saxtorp) och 1969 införlivades delar ur Rönneberga landskommun (Asmundtorp och Tofta). Landskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Landskrona stad. 1974 införlivades Härslövs kommun.[6]
Fram till och med 1996 tillhörde kommunen, liksom sina skånska grannkommuner, Malmöhus län.
Från och med 1 mars 2009 använder kommunen även beteckningen Landskrona stad i de fall det är officiellt gångbart.[7][8][9]
Kommunens landskap utgörs av uppodlade kulturlandskap vilka genomskärs av Braåns och Saxåns dalgångar. Dessa domineras av lövskogsdungar, betes- och ängsmarker. Delar av både Saxån och Braån har ett naturligt meandrande lopp. Fuktiga betesängar av typen marskland, vilka är av stort botaniskt och ornitologiskt intresse, finns kring dess mynningar. Landskapet i norr domineras av ett höjdstråk med Glumslövs backar, dessa bildades under den senaste istiden. I väster övergår backarna i en brant erosionskust, där även Hilleshögs dalar mynnar. Geologiskt är ön Ven, med sin karakteristiska klintkust och sina botaniskt intressanta backafall, en motsvarighet till fastlandets höjdstråk.[11]
Det kommunala reservatet Exercisfältet bildades 2005. Länsstyrelsen i Skåne län beskriver området som "den sista resten av stadens norra fälad". Reservatet har tidigare fungerat som flygfält, golfbana, motocrossbana och som militärt övningsfält men numer betas och slåttras området för att behålla områdets utmarkskaraktär.[13] Ett annat exempel på kommunens naturreservat är Gråen, en konstgjord ö utanför Landskrona. Reservatet som bildades 1952 förvaltas av Länsstyrelsen. En stor del av året råder tillträdesförbud till reservatet, detta för att värna om fågellivet.[14]
Totalt bodde 94,3 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[16]
Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns 11 tätorter i kommunen.[17]
Under 1960- och 1970-talen byggdes ett stort antal bostäder för att rymma den arbetskraft som behövdes till varvet och kommunens industrier. Arbetskraft som inte sällan kom från Danmark, Finland och Jugoslavien. Men redan i början av 1970-talet stod lägenheter tomma och befolkningen minskade. Under 1980-talet lades flera industrier ner eller rationaliserades, vilket innebar att cirka 4 000 arbetstillfällen försvann från kommunen under några få år. Lösningen från politiken blev att hyra ut de tomma lägenheterna till dåvarande Invandrarverket. Under mitten av 1990-talet lockades dessutom många flyktingar med uppehållstillstånd till kommunen med många lediga lägenheter. Privata fastighetsägare lockade människor med försörjningsstöd att söka sig dit från andra kommuner liksom personer som just muckat från fängelser. Bostadsbyggandet som varit fokuserat på hyresrätter i centrum blev en grogrund för sociala problem. År 2006 hade det kommunala försörjningsstödet ökat med 223 procent sedan 1990 och sju företagare drev en politisk linje om mångfald och att kommunen behövde en demografisk och socioekonomisk struktur som bättre motsvarade genomsnittet för riket. Idéerna fick genomslag och Folkpartiet, som låtit valet kretsa kring "behovet av att bygga upp staden igen, och återigen göra den till en attraktiv plats att bo på", fick genomslag. Valet 2006 fick Folkpartiet 22,5 procent av rösterna. Den politik som förts i kommunen mellan 2006 och 2016 kan "bäst förstås som ett långsiktigt och uthålligt arbete för att förverkliga de idéer som presenterades under valrörelsen 2006".[18]
Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunfullmäktige i samtliga val till och med 2014, och partiet hade egen majoritet i samtliga val utom ett fram till och med 1994. Folkpartiet/Liberalerna var största parti i valet 2018 och näst största i valen 1970 och 2006–2014. Centerpartiet var näst största parti i valet 1973 och Moderaterna i valen 1976–2002. I valet 2006 fick Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) och Sverigedemokraterna lika många mandat, men Liberalerna fick fler röster.[27]
Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Landskrona kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 6 av de 8 riksdagspartierna representerade. Kristdemokraterna fanns representerade i fullmäktige efter valen 1970–1976, 1991 samt 2002 och Centerpartiet i valen 1970-1994 samt 2018. Av de nuvarande representerade riksdagspartierna har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Moderaterna alltid funnits representerade sedan valet 1970, Miljöpartiet sedan valet 1985 och Sverigedemokraterna sedan valet 2002. SPI – Sveriges pensionärers intresseparti fanns representerade efter valen 1998 och 2002 och Framstegspartiet efter valen 1991, 1994 och 1998.
Kommunstyrelsens presidium ordförande och vice ordförande tituleras kommunalråd. Dess Andre vice ordförande är kommunens oppositionsråd. Kommunen har även ytterliggare två kommunalråd; Elvir Mesanovic (mp) och Stefan Olsson (-).[28]
År 1940 i leddes samarbetet med orten Kotka i Finland, 1971 med Plochingen i Tyskland och 1991 med estniska orten Vöru. Syftet med vänortssamarbetet är att "vidga gränserna och stödja internationell vänskap, något som inte minst är viktigt nu när det är oroligt i världen. Det handlar om att förstå andra länder genom nära kontakt med orter som finns där. Genom kontakt vill vi bidra med vänskap och förståelse samt ge stöttning vid behov".[30]
Det lokala näringslivet fick ett uppsving under 1800-talet, vilket framförallt förklaras av centralortens hamn och centrala läge. Grunden för expansionen var under lång tid ortens sockerbruk och varv. Senare etablerades MariboHilleshög Research AB i centralorten vilket berodde på den bördiga jorden och relationerna till sockerindustrin. I början av 2020-talet märktes verkstadsindustrinerna Haldex Brake AB som tillverkar komponenter för tunga fordon, Borgwarner Sweden AB som har tillbehör till motorfordon, SWEP International AB som tillverkar maskiner för kyla och ventilation. Samtidigt var kommunen och Region Skåne de största arbetsgivarna.[11]
Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen av E6 och E20. I höjd med Landskrona avtar riksväg 17 åt öster och i höjd med Saxtorpsskogen avtar länsväg 110 åt norr.
Befolkningsutvecklingen i Landskrona kommun 1970–2020[31]
År
Folkmängd
1970
37 690
1975
38 409
1980
36 493
1985
35 302
1990
36 340
1995
37 868
2000
37 728
2005
39 346
2010
41 724
2015
43 961
2020
46 305
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Landskrona kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 15 770, eller 35,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 44 611 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 580, eller 24,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 38 475 den 31 december 2002).[32]
Den 31 december 2016 hade 5 433 invånare (12,18 %), varav 2 968 män och 2 465 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[33]
Denna tabell redovisar födelseland för Landskrona kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länderna med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen och personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[34]
Landskrona kommunvapen är unikt bland svenska kommunvapen. Förutom skölden med den långa vapenbeskrivningen brukar också två sköldhållare, Prudentia och Justitia förekomma, samt över det hela en öppen krona. Vapnet avbildas första gången i ett brev (1663) från änkedrottning Hedvig Eleonora. Regeringen hyste stora planer för staden, därav det pampiga vapnet. I modern tid förnyades fastställdelsen först 1953 eftersom det rått oklarhet om en del detaljer. Efter kommunbildningen övertogs vapnet av den nya enheten och registrerades hos PRV1974. Övriga sammanläggningsenheter saknade vapen.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
/
Bosnien och Hercegovina
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Danmark
Polen
Irak
Finland
Tyskland
Turkiet
Thailand
Afghanistan
Norge
Somalia
Iran
Island
Sovjetunionen
Eritrea.jpg)
PDF). Kommunfullmäktiges protokoll. Landskrona stad. 13 oktober 2014. http://www.landskrona.se/globalassets/protokoll/kommunfullmaktige/2014/protokoll-kommunfullmaktige-14-10-13.pdf. Läst 16 mars 2017.
Wikimedia Commons har media som rör Landskrona kommun.
