Hoppa till innehållet

Kungariket Jemen

Från Wikipedia
Kungariket Jemen
المملكة المتوكلية اليمنية Al-Mamlakah Al-Mutawakkilīyah Al-Yamanīyah (arabiska)


19181962
Flagga Vapen
Huvudstad Sanaa (1918–1948)
Taiz (1948–1962)
Språk Arabiska
Religion Shiaislam
Statsskick Absolut monarki
Bildades 30 oktober 1918


Upphörde 26 september 1962


Areal 195 000 km² (1962)
Valuta Rial
Landskod 967
Idag del av Jemen

Kungariket Jemen (arabiska: المملكة المتوكلية اليمنية Al-Mamlakah Al-Mutawakkilīyah Al-Yamanīyah) var åren 1918-1962 en statsbildning (imamat) belägen vid Röda havet i norra delen av nuvarande Jemen. Huvudstad var Sanaa, från 1948 Taiz. Staten gränsade i söder mot det brittiska Adenprotektoratet, i övrigt mot Saudiarabien.

Imam Yahya, ledare för de shiaislamska zayditerna, erkändes 1918 som härskare över det nu från Osmanska riket fria Jemen. I en kort konflikt 1934 med Ibn Sauds växande rike kom Jemen i starkt beroende av Saudiarabien.

Yahya mördades i februari 1948 av upprorsmän och efter strider med dessa utropades Yahyas äldste son Ahmad bin Yahya till imam av Jemen i mars 1948. Dennes son Muhammad al-Badr var en kort tid Jemens kung fram till statskuppen 1962.

Jemen var med och bildade Arabförbundet 1945, och gick med i FN den 30 september 1947.

En statskupp utfördes den 26 september 1962 av den republikanska ledaren, Abdullah as-Sallal, som avsatte den nye imamen al-Badr och förklarade Jemen som en republik, Arabrepubliken Jemen, under hans ordförandeskap. Imamen flydde till saudarabiska gränsen.

1918 – 17 februari 1948

18 februari 1948 – 14 mars 1948

15 mars 1948 - 31 mars 1955

1 mars 1955 – 5 april 1955

5 april 1955 – 18 september 1962

19 september 1962 - 27 september 1962

Yahya Muhammad Hamid ad-Din (1867-1948)

Abdullah bin Ahmad al-Wazir (1888-1948)

Ahmad bin Yahya (1891-1962)

Abdullah bin Yahya (1912-1955)

Ahmad bin Yahya

Muhammad al-Badr (1929 -1996)