Kompromat

Inom rysk politik är kompromat (ryska: компромат, förkortning för компрометирующий материал, vilket betyder "komprometterande material") komprometterande material, det vill säga information som misstänkliggör politiker eller andra offentliga personer och som kan användas för att skapa negativ publicitet, fungera som grund för utpressning eller tvinga fram lojaliteter. Kompromat kan vara inhämtat via olika säkerhetstjänster eller vara fingerad för att sedan publiceras genom statliga kanaler eller annan media.^[1]^[2] Ett utbrett bruk av kompromat har karaktäriserat politiken i Ryssland^[3] och andra före detta sovjetiska stater.^[4]^[5]

Noter

^ Hoffman, David (2003). The Oligarchs: Wealth and Power in the New Russia. PublicAffairs. sid. 272. ISBN 1-586-48202-5. https://books.google.com/books?id=OFh8kqMt2YoC&pg=PA272
^ Koltsova, Olessia (2006), News Media and Power in Russia, BASEES/Routledge series on Russian and East European Studies, Routledge, s. 108, ISBN 0-415-34515-4, https://books.google.com/books?id=RykxGY1KmFYC&pg=PA108
^ White, Stephen; McAllister, Ian (2006), ”Politics and the Media in Post-Communist Russia”, i Voltmer, Katrin, Mass Media and Political Communication in New Democracies, Routledge/ECPR studies in European political science, Routledge, s. 225–226, ISBN 0-415-33779-8, arkiverad från ursprungsadressen den 2006-08-19, https://web.archive.org/web/20060819190823/http://polsc.anu.edu.au/staff/mcallister/pubs/Russiamedia.pdf, läst 18 juli 2017 Arkiverad 19 augusti 2006 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060819190823/http://polsc.anu.edu.au/staff/mcallister/pubs/Russiamedia.pdf. Läst 18 juli 2017.
^ Wheatley, Jonathan (2005). Georgia from National Awakening to Rose Revolution: Delayed Transition in the Former Soviet Union. Ashgate Publishing. sid. 104–105. ISBN 0-754-64503-7. https://books.google.com/books?id=80T4YjHFxycC&pg=PA105&lpg=PA105
^ Operation Smear Campaign, The Ukrainian Week (10 September 2013)

[1] Hoffman, David (2003). The Oligarchs: Wealth and Power in the New Russia. PublicAffairs. sid. 272. ISBN 1-586-48202-5. https://books.google.com/books?id=OFh8kqMt2YoC&pg=PA272

[2] Koltsova, Olessia (2006), News Media and Power in Russia, BASEES/Routledge series on Russian and East European Studies, Routledge, s. 108, ISBN 0-415-34515-4, https://books.google.com/books?id=RykxGY1KmFYC&pg=PA108

[3] White, Stephen; McAllister, Ian (2006), ”Politics and the Media in Post-Communist Russia”, i Voltmer, Katrin, Mass Media and Political Communication in New Democracies, Routledge/ECPR studies in European political science, Routledge, s. 225–226, ISBN 0-415-33779-8, arkiverad från ursprungsadressen den 2006-08-19, https://web.archive.org/web/20060819190823/http://polsc.anu.edu.au/staff/mcallister/pubs/Russiamedia.pdf, läst 18 juli 2017 Arkiverad 19 augusti 2006 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060819190823/http://polsc.anu.edu.au/staff/mcallister/pubs/Russiamedia.pdf. Läst 18 juli 2017.

[4] Wheatley, Jonathan (2005). Georgia from National Awakening to Rose Revolution: Delayed Transition in the Former Soviet Union. Ashgate Publishing. sid. 104–105. ISBN 0-754-64503-7. https://books.google.com/books?id=80T4YjHFxycC&pg=PA105&lpg=PA105

[5] Operation Smear Campaign, The Ukrainian Week (10 September 2013)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]