Koder i DSM-IV

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th. Edition, även känd som DSM-IV är en manual som publiceras av American Psychiatric Association och som täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Nedan finns en lista på diagnoser och koder från denna handbok för hälso- och sjukvården.

Koderna definierades och är konstruerade för att fungera som specialistläkarnas behov i samverkan med de mer övergripande allmänna klassificeringssystemet ICD-9 och senare ICD-10, som alla läkare använder i sitt dagliga arbete. ICD-systemets avsnitt för de psykiatriska sjukdomarna har inledningsbokstaven F. Mentala störningar, som konstaterats och diagnostiserats, redan i barndomen eller efter missbruk av skadliga substanser alternativt uppstått efter ett fysiskt trauma har i allmänhet kvar dessa diagnoser under livet, men då är syftet att öka förståelsen för nytillkomna diagnoser senare under livet. En del barn som föds friska men utvecklar sjukdomar som påverkar det mentala tillståndet får därför en diagnos både ur ICD för barnsjukdomar och för den psykiatriskt tillkommande delen i de fall där förståndshandikapp tillkommer. Likaså kan dessa grundläggande diagnoser kombineras med förklarande diagnoser ur Z-avsnittet i denna handbok.

UNS betyder “Utan Närmare Specifikation” och motsvarar det engelska NOS "Not Otherwise Specified" och används då tillståndet i det enskilda fallet till någon del avviker, så att annan specificerad diagnos inte är tillämplig. UNS/NOS används också ofta som beteckning under den medicinska utredningen och föregår ofta en mer definitiv diagnosen. Detta har sin motsvarighet inom fysiska specialiteter där exempelvis en akut sjuk människa efter en svår olycka opereras under en diagnos som i den akuta fasen kallas "Akut buk UNS" men under operationens gång får en tydligare eller helt klarlagd diagnos när kirurgen med egna ögon exakt kan konstatera vilka organ som är skadade eller sjuka.

Störningar som vanligen diagnostiseras hos spädbarn, barn eller ungdomar

Mental retardation

317 Lindrig mental retardation
318.0 Måttlig mental retardation
318.1 Svår mental retardation
318.2 Djupgående mental retardation
319 Mental retardation, svårighetsgrad ospecifierad

Inlärningsstörningar

Motorisk störning

315.4 Störd utveckling av koordinationsförmågan

Kommunikationsstörningar

315.31 Störd språklig uttrycksförmåga
315.32 Störd språkförståelse kombinerat med störd språklig uttrycksförmåga
315.39 Fonologisk störning
307.0 Stamning
307.9 Kommunikationsstörning UNS

Genomgripande störningar i utvecklingen

299.00 Autistiskt syndrom
299.80 Retts syndrom
299.10 Desintegrativ störning hos barn
299.80 Aspergers syndrom
299.80 Genomgripande störning i utvecklingen UNS

Störningar som domineras av bristande uppmärksamhet och utagerande stört beteende

Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet
- 314.00 huvudsakligen bristande uppmärksamhet
- 314.01 i kombination
- 314.01 huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet
- 314.9 Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet UNS
312.8 Uppförandestörning
313.81 Trotssyndrom
312.9 Utagerande stört beteende UNS

Uppfödningssvårigheter och ätstörningar hos spädbarn eller småbarn

307.52 Pica
307.53 Idisslande
307.59 Uppfödningssvårigheter hos spädbarn eller småbarn

Tics

307.23 Tourettes syndrom
307.22 Kroniska motoriska eller vokala tics
307.21 Övergående tics
307.20 Tics UNS

Enkopres och enures

Enkopres
- 787.6 med förstoppning och överflödesinkontinens
- 307.7 utan förstoppning och överflödesinkontinens
307.6 Enures (utan somatisk grund)

Övriga störningar hos spädbarn, barn eller ungdomar

309.21 Separationsångest
313.23 Selektiv mutism
313.89 Reaktiv kontaktstörning hos spädbarn eller småbarn
307.3 Rörelsestereotypier
313.9 Störning UNS hos spädbarn, barn eller ungdomar

Konfusioner, demenser samt minnesstörningar och övriga kognitiva störningar

Konfusioner

293.0 Konfusion orsakad av... [ange somatisk grund]
---.- Konfusion under substansintoxikation
---.- Konfusion under substansabstinens
---.-- Konfusion UNS

Demenser

Demens av Alzheimertyp, tidig debut
- 290.10 okomplicerad
- 290.11 med konfusion
- 290.12 med vanföreställningar
- 290.13 med depressiv förstämning
Demens av Alzheimertyp, sen debut
- 290.0 okomplicerad
- 290.3 med konfusion
- 290.20 med vanföreställningar
- 290.21 med depressiv förstämning
Vaskulär demens
- 290.40 okomplicerad
- 290.41 med konfusion
- 290.42 med vanföreställningar
- 290.43 med depressiv förstämning
294.9 Demens orsakad av HIV-sjukdom
294.1 Demens orsakad av skalltrauma
294.1 Demens orsakad av Parkinsons sjukdom
294.1 Demens orsakad av Huntingtons sjukdom
290.10 Demens orsakad av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
290.10 Demens orsakad av Picks sjukdom
294.1 Demens orsakad av...[ange somatisk grund som ej finns angiven ovan]
294.8 Demens UNS

Minnesstörningar

294.0 Minnesstörning orsakad av...[ange somatisk grund]
---.- Substansbetingad varaktig minnesstörning
294.8 Minnesstörning UNS

Övriga kognitiva störning

294.9 Kognitiv störning UNS

Psykiska störningar med somatisk grund som inte klassificeras annorstädes

293.89 Katatoni orsakad av... [ange somatisk grund]
310.1 Personlighetsförändring orsakad av... [ange somatisk grund]
293.9 Psykisk störning UNS orsakad av... [ange somatisk grund]

Substansrelaterade störningar

Alkoholrelaterade störningar

303.90 Alkoholberoende
305.00 Alkoholmissbruk
303.00 Alkoholintoxikation
291.8 Alkoholabstinens
291.0 Konfusion under alkoholintoxikation
291.0 Konfusion under alkoholabstinens
291.2 Alkoholbetingad varaktig demens
291.1 Alkoholbetingad varaktig minnesstörning
291.x Alkoholbetingat psykotiskt syndrom
- 291.5 med vanföreställningar
- 291.3 med hallucinationer
291.8 Alkoholbetingat förstämningssyndrom
291.8 Alkoholbetingat ångestsyndrom
291.8 Alkoholbetingad sexuell funktionsstörning
291.8 Alkoholbetingad sömnstörning
291.9 Alkoholrelaterad störning UNS

Amfetaminrelaterade störningar (inkl. amfetaminliknande substanser)

304.40 Amfetaminberoende
304.70 Amfetaminmissbruk
292.89 Amfetaminintoxikation
292.0 Amfetaminabstinens
282.81 Konfusion under amfetaminintoxikation
292.xx Amfetaminbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Amfetaminbetingat förstämningssyndrom
292.89 Amfetaminbetingat ångestsyndrom
292.89 Amfetaminbetingad sexuell funktionsstörning
292.89 Amfetaminbetingad sömnstörning
292.9 Amfetaminrelaterad störning UNS

Cannabisrelaterade störningar

304.30 Cannabisberoende
305.20 Cannabismissbruk
292.89 Cannabisintoxikation
292.81 Konfusion under cannabisintoxikation
292.xx Cannabisbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.89 Cannabisbetingat ångestsyndrom
292.9 Cannabisrelaterad störning UNS

Fencyklidin (PCP)-relaterade störningar (inkl. Fencyklidinliknande substancer)

304.90 Fencyklidinberoende
305.90 Fencyklidinmissbruk
292.89 Fencyklidinintoxikation
292.81 Konfusion under fencyklidinintoxikation
292.xx Fencyklidinbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Fencyklidinbetingat förstämningssyndrom
292.89 Fencyklidinbetingat ångestsyndrom
292.9 Fencyklidinrelaterad störning UNS

Hallucinogenrelaterade störningar

304.50 Hallucinogenberoende
305.30 Hallucinogenmissbruk
292.89 Hallucinogenintoxikation
292.89 Hallucinogenbetingade varaktiga perceptionsstörningar
292.81 Konfusion under hallucinogenintoxikation
292.xx Hallucinogenbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Hallucinogenbetingat förstämningssyndrom
292.89 Hallucinogenbetingat ångestsyndrom
292.9 Hallucinogenrelaterad störning UNS

Koffeinrelaterade störningar

305.90 Koffeinintoxikation
292.89 Koffeinbetingat ångestsyndrom
292.89 Koffeinbetingad sömnstörning
292.9 Koffeinrelaterad störning UNS

Kokainrelaterade störningar

304.20 Kokainberoende
305.60 Kokainmissbruk
292.89 Kokainintoxikation
292.0 Kokainabstinens
292.81 Konfusion under kokainintoxikation
292.xx Kokainbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Kokainbetingat förstämningssyndrom
292.89 Kokainbetingat ångestsyndrom
292.89 Kokainbetingad sexuell funktionsstörning
292.89 Kokainbetingad sömnstörning
292.9 Kokainrelaterad störning UNS

Lösningsmedelsrelaterade störningar

304.60 Lösningsmedelsberoende
305.90 Lösningsmedelsmissbruk
292.89 Lösningsmedelsintoxikation
292.81 Konfusion under lösningsmedelsintoxikation
292.82 Lösningsmedelsbetingad varaktig demens
292.xx Lösningsmedelsbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Lösningsmedelsbetingat förstämningssyndrom
292.89 Lösningsmedelsbetingat ångestsyndrom
292.9 Lösningsmedelsrelaterad störning UNS

Nikotinrelaterade störningar

305.10 Nikotinberoende
292.0 Nikotinabstinens
292.9 Nikotinrelaterad störning UNS

Opiatrelaterade störningar

304.00 Opiatberoende
305.50 Opiatmissbruk
292.89 Opiatintoxikation
292.0 Opiatabstinens
282.81 Konfusion under opiatintoxikation
292.xx Opiatbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Opiatbetingat förstämningssyndrom
292.89 Opiatbetingad sexuell funktionsstörning
292.89 Opiatbetingad sömnstörning
292.9 Opiatrelaterad störning UNS

Störningar betingade av sedativa, hypnotika eller anxiolytika

304.10 Beroende av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
305.40 Missbruk av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
292.0 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
292.82 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig demens
292.83 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig minnesstörning
292.xx Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat förstämningssyndrom
292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat ångestsyndrom
292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sexuell funktionsstörning
292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sömnstörning
292.9 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikarelaterad störning UNS

Polysubstansrelaterad störning

304.80 Blandberoende

Annan (eller okänd) substansrelaterade störningar

304.90 Annan (eller okänd) substansberoende
305.90 Annan (eller okänd) substansmissbruk
292.89 Annan (eller okänd) substansintoxikation
292.0 Annan (eller okänd) substansabstinens
292.81 Annan (eller okänd) substanskonfusion
292.82 Annan (eller okänd) substansbetingad varaktig demens
292.83 Annan (eller okänd) substansbetingad varaktig minnesstörning
292.xx Annan (eller okänd) substansbetingat psykotiskt syndrom
- 292.11 med vanföreställningar
- 292.12 med hallucinationer
292.84 Annan (eller okänd) substansbetingat förstämningssyndrom
292.89 Annan (eller okänd) substansbetingat ångestsyndrom
292.89 Annan (eller okänd) substansbetingad sexuell funktionsstörning
292.89 Annan (eller okänd) substansbetingad sömnstörning
292.9 Annan (eller okänd) substansrelaterad störning UNS

Schizofreni och andra psykotiska syndrom

295.xx Schizofreni
- 295.30 Paranoid form
- 295.10 Desorganiserad form (hebefreni)
- 295.20 Kataton form
- 295.90 Odifferentierad form
- 295.60 Residualschizofreni
295.40 Schizofreniformt syndrom
295.70 Schizoaffektivt syndrom
297.1 Vanföreställningssyndrom
298.8 Kortvarig psykos
297.3 Utvidgad psykos (folie à deux)
Psykotiskt syndrom orsakat av... [ange somatisk grund]
- 293.81 med vanföreställningar
- 293.82 med hallucinationer
298.9 Psykotiskt syndrom UNS

Förstämningssyndrom

Depressiva syndrom

300.4 Dystymi
Egentlig depression
- Egentlig depression, enstaka episod
  - 296 21 lindrig
  - 296.22 måttlig
  - 296.23 svår utan psykotiska symtom
  - 296.24 svår med psykotiska symtom
  - 296.25 i partiell remission
  - 296.26 i fullständig remission
  - 296.20 ospecifierad
- Egentlig depression, återkommande
  - 296.31 lindrig
  - 296.32 måttlig
  - 296.33 svår utan psykotiska symtom
  - 296.34 svår med psykotiska symtom
  - 296.35 i partiell remission
  - 296.36 i fullständig remission
  - 296.30 ospecifierad
311 Depression UNS

Bipolära syndrom

Bipolärt syndrom
- 296.0x Bipolär I, enstaka manisk episod
  - 296.01 lindrig
  - 296.02 måttlig
  - 296.03 svår utan psykotiska symtom
  - 296.04 svår med psykotiska symtom
  - 296.05 i partiell remission
  - 296.06 i fullständig remission
  - 296.00 ospecifierad
- 295.5x Bipolär I, senaste episod depression
  - 296.51 lindrig
  - 296.52 måttlig
  - 296.53 svår utan psykotiska symtom
  - 296.54 svår med psykotiska symtom
  - 296.55 i partiell remission
  - 296.56 i fullständig remission
  - 296.50 ospecifierad
- 296.40 Bipolär I, senaste episod hypomani
- 296.4x Bipolär I, senaste episod mani
  - 296.41 lindrig
  - 296.42 måttlig
  - 296.43 svår utan psykotiska symtom
  - 296.44 svår med psykotiska symtom
  - 296.45 i partiell remission
  - 296.46 i fullständig remission
  - 296.40 ospecifierad
- 296.6x Bipolär I, senaste episod blandad form
  - 296.61 lindrig
  - 296.62 måttlig
  - 296.63 svår utan psykotiska symtom
  - 296.64 svår med psykotiska symtom
  - 296.65 i partiell remission
  - 296.66 i fullständig remission
  - 296.60 ospecifierad
- 296.7 Bipolär I, senaste episod ospecifierad
- 296.89 Bipolär II
301.13 Cyklotymi
- 296.80 Bipolärt syndrom UNS
Förstämningssyndrom
- 293.83 Förstämningssyndrom orsakat av... [ange somatisk grund]
- ---.-- Substansbetingat förstämningssyndrom
- 296.90 Förstämningssyndrom UNS

Ångestsyndrom

300.01 Paniksyndrom utan agorafobi
300.21 Paniksyndrom med agorafobi
300.22 Agorafobi utan anamnes på paniksyndrom
300.29 Specifik fobi
300.23 Social fobi
300.3 Tvångssyndrom
309.81 Posttraumatiskt stressyndrom
308.3 Akut stressyndrom
300.02 Generaliserat ångestsyndrom
293.89 Ångestsyndrom orsakat av... [ange somatisk grund]
300.00 Ångestsyndrom UNS

Somatoforma syndrom

300.81 Somatiseringssyndrom
300.81 Odifferentierat somatoformt syndrom
300.11 Konversionssyndrom
307.xx Somatoformt (idiopatiskt) smärtsyndrom
- 307.80 psykogent
- 307.90 både psykogent och somatogent
300.7 Hypokondri
300.7 Dysmorfofobi
300.81 Somatoformt syndrom UNS

Patomimier

Patomimi
- 300.16 med huvudsakligen psykiska symtom
- 300.19 med huvudsakligen somatiska symtom
- 300.19 med både psykiska och somatiska symtom
300.19 Patomimi UNS

Dissociativa störningar

300.12 Dissociativ amnesi
300.13 Dissociativ fugue (ambulatorisk automatism)
300.14 Dissociativ identitetsstörning
300.6 Depersonalisationssyndrom
300.15 Dissociativt syndrom UNS

Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar

Sexuella funktionsstörningar

Störd sexualdrift
- 302.71 Nedsatt sexualdrift
- 302.79 Sexuell motvilja
Hämmad förmåga till sexuell upphetsning
- 302.72 Hämmad förmåga till sexuell upphetsning hos kvinnor
- 302.72 Impotens
Orgasmstörningar
- 302.73 Orgasmstörningar hos kvinnor
- 302.74 Orgasmstörningar hos män
- 302.75 Prematur ejakulation
Sexuella smärtsyndrom
- 302.76 Dyspareuni (utan somatisk grund)
- 306.51 Vaginism (utan somatisk grund)
Sexuella funktionsstörningar orsakade av somatiska faktorer
- 625.8 Nedsatt sexualdrift hos kvinnor orsakad av... [ange somatisk grund]
- 608.89 Nedsatt sexualdrift hos män orsakad av... [ange somatisk grund]
- 607.84 Impotens orsakad av... [ange somatisk grund]
- 625.0 Dyspareuni hos kvinnor orsakad av... [ange somatisk grund]
- 608.89 Dyspareuni hos män orsakad av... [ange somatisk grund]
- 625.8 Annan sexuell funktionsstörning hos kvinnor orsakad av... [ange somatisk grund]
- 608.89 Annan sexuell funktionsstörning hos män orsakad av... [ange somatisk grund]
- ---.-- Substansbetingad sexuell funktionsstörning
- 302.70 Sexuell funktionsstörning UNS

Sexuella avvikelser

302.4 Exhibitionism
302.81 Fetischism
302.89 Frotteurism
302.2 Pedofili
302.83 Sexuell masochism
302.84 Sexuell sadism
302.3 Transvestitisk fetischism
302.82 Voyeurism
302.9 Sexuell avvikelse UNS

Könsidentitetsstörningar

Könsidentitetsstörning
- 302.6 hos barn
- 302.85 hos ungdomar och vuxna
- 302.6 Könsidentitetsstörning UNS

Övrigt

Sexuell störning UNS

Ätstörningar

Sömnstörningar

Primära sömnstörningar

Dyssomnier
- 307.42 Primär insomni
- 307.44 Primär hypersomni
- 347 Narkolepsi
- 780.59 Andningsrelaterad sömnstörning
- 307.45 Störd dygnsrytm
- 307.47 Dyssomni UNS
Parasomnier
- 307.47 Mardrömmar
- 307.46 Nattskräck (pavor nocturnus)
- 307.46 Sömngång
- 307.47 Parasomni UNS

Sömnstörningar relaterade till annan psykisk störning eller sjukdom

307.42 Insomni i samband med... [ange diagnos på axel I eller axel II]
307.44 Hypersomni i samband med...[ange diagnos på axel I eller axel II]

Andra sömnstörningar

780.xx Sömningstörning orsakad av orsakad av... [ange somatisk grund]
- 780.52 insomni
- 780.54 hypersomni
- 780.59 parasomni
- 780.59 blandad sömnstörning

Impulskontrollstörningar som ej klassificeras annorstädes

312.34 Intermittent explosivitet
312.32 Kleptomani
312.33 Pyromani
312.31 Spelmani
312.39 Trichotillomani
312.30 Impulskontrollstörning UNS

Maladaptiva stressreaktioner

309.xx Maladaptiv stressreaktion
- 309.0 med nedstämdhet
- 309.24 med ångestkänslor
- 309.28 med både ångest och nedstämdhet
- 309.3 med stört beteende
- 309.4 med både emotionella störningar och stört beteende
309.9 Maladaptiv stressreaktion UNS

Personlighetsstörningar

301.0 Paranoid personlighetsstörning
301.20 Schizoid personlighetsstörning
301.22 Schizotyp personlighetsstörning
301.7 Antisocial personlighetsstörning
301.83 Borderline personlighetsstörning
301.50 Histrionisk personlighetsstörning
301.81 Narcissistisk personlighetsstörning
301.82 Fobisk personlighetsstörning
301.6 Osjälvständig personlighetsstörning
301.4 Tvångsmässig personlighetsstörning
301.9 Personlighetsstörning UNS

Andra tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling

Psykiska faktorer som påverkar somatisk sjukdom

316 ... [Specifik psykisk faktor] som påverkar... [ange somatisk sjukdom]

Rörelsepåverkan orsakad av medicinering

332.1 Parkinsonism orsakad av neuroleptika
333.92 Malignt neuroleptikasyndrom
333.7 Akut dystoni orsakad av neuroleptika
333.99 Akut akatisi orsakad av neuroleptika
333.82 Tardiv dyskinesi orsakad av neuroleptika
333.1 Postural tremor orsakad av medicinering
333.90 Rörelsepåverkan UNS orsakad av medicinering

Andra störningar orsakade av medicinering

995.2 Medicinbiverkan UNS

Relationsproblem

V61.9 Problem som förknippas med en psykisk störning eller somatisk sjukdom
V61.20 Problem mellan föräldrar och barn
V61.1 Samlevnadsproblem
V61.8 Problem mellan syskon
V62.81 Relationsproblem UNS

Problem relaterade till övergrepp eller försummelser

V61.21 Fysisk misshandel av barn
V61.21 Sexuella övergrepp mot barn
V61.21 Försummelse av barn
V61.1 Fysisk misshandel av vuxen
V61.1 Sexuella övergrepp mot vuxen

Övriga tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling

V15.81 Bristande behandlingsföljsamhet
V65.2 Simulering
V71.01 Antisocialt beteende hos vuxna
V71.02 Antisocialt beteende hos barn eller ungdomar
V62.89 Marginell mental retardation
780.9 Åldersrelaterad kognitiv störning
V62.82 Okomplicerad sorg
V62.3 Studieproblem
V62.2 Problem i arbetslivet
313.82 Identitetsproblem
V62.89 Religiösa eller andliga problem
V62.4 Kulturella anpassningssvårigheter
V62.89 Livskriser

Övriga koder

300.9 Ospecificerad psykisk störning (ej psykotisk)
V71.09 Diagnos eller tillstånd på axel I föreligger ej
799.8 Diagnos eller tillstånd på axel I ej fastställd
V71.09 Diagnos på axel II föreligger ej
799.9 Diagnos på axel II ej fastställd

Kritik

Den diagnostiska kulturen^[1] är ett begrepp som belyser att diagnostik i sig kan anses lika viktigt eller viktigare än adekvat behandling. Antalet diagnoser, särskilt psykiatriska sådana, växer lavinartat,^[2] och de som klubbas i DSM-IV har ibland påståtts tillkomma genom omröstning av ett litet fåtal personer på American Psychiatric Associations sammanträden.

Referenser

^ Den stora diagnosleken i: Den medicinska vetenskapen, kap.1.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2007. https://web.archive.org/web/20071221125347/http://www.2000taletsvetenskap.nu/uppladdning/vetbepr/vetbepk1.htm. Läst 23 september 2009.
^ Leif Elinder: Inget behov av fler psykiatriska diagnoser. Sydsvenskan 1/6 2010.

[1] Den stora diagnosleken i: Den medicinska vetenskapen, kap.1.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2007. https://web.archive.org/web/20071221125347/http://www.2000taletsvetenskap.nu/uppladdning/vetbepr/vetbepk1.htm. Läst 23 september 2009.

[2] Leif Elinder: Inget behov av fler psykiatriska diagnoser. Sydsvenskan 1/6 2010.

[1]

[2]