Koblenz
| Koblenz | |||
| Kreisfri stad | |||
 Panorama över Koblenz.
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Rheinland-Pfalz | ||
| Höjdläge | 73 m ö.h. | ||
| Koordinater | 50°21′24″N 7°35′38″Ö / 50.356667°N 7.593889°Ö | ||
| Yta | 105,25 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 115 268 ()[2] | ||
| Befolkningstäthet | 1 095 inv./km² | ||
| Borgmästare | David Langner (2018–) (SPD) | ||
| Postnummer | 56001–56077 | ||
| Riktnummer | 261 | ||
| Registreringsskylt | KO | ||
| Kommunkod | 07 1 11 000 | ||
| Geonames | 2886946 | ||
| OSM-karta | 62512 | ||
  Läget för Koblenz i Tyskland
| |||
 Läget för Koblenz i Rheinland-Pfalz
| |||
| Webbplats: Koblenz | |||
Koblenz är en stad i det tyska förbundslandet Rheinland-Pfalz, belägen vid Rhen cirka 100 kilometer söder om Köln. Koblenz är den tredje största staden i Rheinland-Pfalz, efter Mainz och Ludwigshafen. Staden har en yta på 105 kvadratkilometer, och en befolkning på cirka 115 000 invånare. Hela storstadsområdet har strax över 400 000 invånare.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Under Nero Claudius Drusus romerska fälttåg i Germanien år 9 f.Kr. anlades en befästning där floderna Mosel och Rhen flyter ihop. Den fick namnet Castellum apud Confluentes, ungefär "befästningen vid sammanflödet", och vid befästningen växte staden fram. Det romerska namnet på befästningen utvecklades till namnet Koblenz via bland annat Conbulantia och Covelenze.[4][5] På en konstgjord udde i sammanflödet byggde Tyska orden ett sjukhus på 1200-talet, som sedermera blev känt som och gav namnet Deutsches Eck till platsen.[6]
1018 tillföll Koblenz ärkebiskopsstiftet Trier. Under det trettioåriga kriget (1618–1648) var staden under flera perioder kontrollerad av såväl svenska som franska trupper. Staden är också känd som tillflyktsort för kontrarevolutionära grupper under franska revolutionen. Bland annat flydde greven av Provence (Ludvig XVI:s bror, sedermera kung Ludvig XVIII) dit 1791 för att försöka organisera en revolutionsfientlig intervention. 1794 intogs staden av fransmännen och förblev fransk fram till 1815, då den tillföll Preussen. Under preussiskt styre var orten huvudstad i Rhenprovinsen. Efter första världskriget var Koblenz 1919–1923 besatt av amerikanska, 1923–1929 av franska trupper.[7]
Storstadsområde
[redigera | redigera wikitext]Många i den omgivande regionen pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i Koblenzområdet, och hela pendlingsområdet omfattar Koblenz samt ytterligare 80 städer och kommuner, bland annat Neuwied och Andernach.[3]
| Områdestyp[3] | Areal (km²)[3] | Invånarantal 31 december 2006[3] | Densitet (inv/km²) |
|---|---|---|---|
| Kärnstad (Koblenz) | 105,02 | 105 888 | 1 008,27 |
| Kärnstadens närområde | 189,46 | 131 257 | 692,80 |
| Närliggande pendlingsområde | 713,96 | 170 663 | 239,04 |
| Totalt | 1 008,44 | 407 808 | 404,39 |
Koblenzområdet är det folkrikaste storstadsområde i Rheinland-Pfalz som ligger helt inom delstatsgränsen, men har dock färre invånare än de delar av storstadsområdena Rhen-Mainområdet samt Rhen-Neckarområdet som ligger inom Rheinland-Pfalz.
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Koblenz består av följande stadsdelar: Altstadt, Arenberg, Arzheim, Asterstein, Bubenheim, Ehrenbreitstein, Goldgrube, Güls mit Bisholder, Horchheim, Horchheimer Höhe, Immendorf, Karthause, Karthause Nord, Karthause-Flugfeld, Karthäuserhofgelände, Kesselheim, Lay, Lützel, Metternich, Moselweiß, Neuendorf, Niederberg, Neudorf, Oberwerth, Pfaffendorf, Pfaffendorfer Höhe, Rauental, Rübenach, Stolzenfels, Südliche Vorstadt, Mitte, Süd och Wallersheim.
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Koblenz har följande vänorter:[8]
Austin, USA, sedan 1992
Haringey, Storbritannien, sedan 1969
Maastricht, Nederländerna, sedan 1981
Nevers, Frankrike, sedan 1963- Norwich, Storbritannien, sedan 1978
Novara, Italien, sedan 1991
Petah Tikva, Israel, sedan 2000
Varaždin, Kroatien, sedan 2007
Personer
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska) Arkiverad 19 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Niemeyer, Manfred (2012-03-30) (på tyska). Deutsches Ortsnamenbuch. Walter de Gruyter GmbH & Co KG. ISBN 9783110258028. https://books.google.se/books?id=olXnBQAAQBAJ&hl=sv&source=gbs_navlinks_s. Läst 5 juni 2017
- ^ Rob McKenzie (12 juni 2014). ”Koblenz is a happy interlude from the big-city bustle in Germany” (på amerikansk engelska). The National. http://www.thenational.ae/lifestyle/travel/20140612/koblenz-is-a-happy-interlude-from-the-big-city-bustle-in-germany. Läst 5 juni 2017.
- ^ e.V., Deutsche Zentrale für Tourismus. ”Koblenz: Deutsches Eck och Tysklands vackraste arv”. www.germany.travel. http://www.germany.travel/se/staeder-kultur/staeder/historic-highlights-of-germany/koblenz.html. Läst 5 juni 2017.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 687
- ^ Vänorter på Koblenz webbsidor
| |||||||||||
| |||||||
|