Knut Ahnlund

	Knut Ahnlund
Född	Knut Emil Ahnlund; 24 maj 1923; Stockholm
Död	28 november 2012 (89 år); Täby
Yrke	Litteraturvetare, litteraturkritiker, författare, översättare
Nationalitet	Sverige
Språk	Svenska
Priser	Schückska priset (1964); Kellgrenpriset (1988); John Landquists pris (1996); Litteris et Artibus (2004)
Make/maka	Katarina Kraft (g. 1948–75)
Barn	Nathan (f. 1951); Måns (f. 1958)
Släktingar	Nils Ahnlund (far); Lisa Ahnlund (mor); Hans Olof Ahnlund (bror)

Knut Emil Ahnlund, född 24 maj 1923 i Stockholm,^[1] död 28 november 2012^[2] i Täby församling,^[3] var en svensk litteraturvetare, författare, översättare, kritiker. Från 1983 var han ledamot av Svenska Akademien på stol nummer sju.

Biografi

Ahnlund blev filosofie doktor vid Stockholms högskola 1956 med en avhandling om Henrik Pontoppidan och var professor i nordisk litteratur vid Århus universitet 1966–69. Hans forskning har kretsat kring dansk och spanskspråkig litteratur, men han har också skrivit en stor biografi över Sven Lidman.

Som kritiker var Ahnlund främst verksam i Svenska Dagbladet. Han debuterade som Under strecket-skribent 1951 och skrev närmare 200 understreckare. Ahnlund hade en knivskarp analytisk och stilistisk förmåga, "vilket också gjorde att de debatter han drog igång blev ovanligt underhållande", skrev Kaj Schueler i en nekrolog i SvD i december 2012.^[4] År 2003 utgavs ett urval av hans understreckare om spanskspråkig litteratur i boken Spansk öppning: Essäer om Spaniens och Latinamerikas litteratur.

1970 anställdes Ahnlund som expert vid Svenska Akademiens Nobelinstitut och 1983 blev han också ledamot av Akademien, där han efterträdde Karl Ragnar Gierow. Under den så kallade Rushdieaffären 1989 protesterade Ahnlund mot att Akademin inte fördömde de iranska mullornas fatwa. 1996 lämnade han arbetet i Akademien efter ett offentligt bråk med den dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén. Efter att Horace Engdahl 1999 valts till Alléns efterträdare, kritiserade Ahnlund den nye sekreteraren i flera tidningsartiklar.

Den 11 oktober 2005 kungjorde Ahnlund i Svenska Dagbladet att han ville lämna Akademien i protest mot valet av Elfriede Jelinek till Nobelpristagare i litteratur 2004. Ahnlund ansåg bland annat, att Jelineks böcker var idé- och visionslösa samt pornografiska.^[5] Ahnlund försonades aldrig med Akademien, utan konflikten förstärktes när han 2010 anklagade de övriga medlemmarna för maktfullkomlighet och för att läcka uppgifter om Nobelpristagare till pressen.

Ahnlund var engagerad i Samfundet Sverige–Israel, och var ordförande i dess riksorganisation 1985–89.^[6]

Familj

Ahnlund var son till historikern Nils Ahnlund (1889–1957) och filosofie kandidat Lisa Ahnlund (född Hallberg, 1894–1985), samt bror till läkaren Hans Olof Ahnlund (1919–2017). Han var 1948–75 gift med kärnfysikern Katarina Kraft (1924–1986) och fick med henne sönerna Nathan 1951 och Måns 1958.^[1]^[7]

Bibliografi

Henrik Pontoppidan: fem huvudlinjer i författarskapet, diss. (Stockholm: Norstedt, 1956). Libris 11803
Vännerna: en berättelse från hem och skola (Stockholm: Norstedt, 1963). Libris 22136
Den unge Gustav Wied (på danska) (Köpenhamn: Gyldendal, 1964). Libris 666703
Isaac Bashevis Singer: hans språk och hans värld (Uppsala: Bromberg, 1978). Libris 8379690. ISBN 918534270X
Jordens skönhet: singalesiska minnen och myter (Uppsala: Bromberg, 1979). Libris 7748265. ISBN 9185342815
Diktarliv i Norden: litterära essäer (Uppsala: Bromberg, 1981). Libris 7652257. ISBN 9176080463
Karl Ragnar Gierow: inträdestal i Svenska Akademien (Stockholm: Norstedt, 1983). Libris 7153824. ISBN 91-1-833271-4
Octavio Paz: hans liv och diktning (Stockholm: Bromberg, 1990). Libris 7652566. ISBN 9176085198
Sven Lidman: ett livsdrama (Stockholm: Atlantis, 1996). Libris 7644472. ISBN 9174863169
Spansk öppning: essäer om Spaniens och Latinamerikas litteratur (Stockholm: Atlantis, 2003). Libris 9324123. ISBN 9174867563

Översättningar

Czesław Miłosz, Möte: dikter, övers. från polska av Knut Ahnlund och från engelska av Eva Bruno (Uppsala: Bromberg, 1980). Libris 7652255. ISBN 9176080439
Camilo José Cela, Mazurka för två döda (Mazurca para dos muertos) (Stockholm: Atlantis, 1989). Libris 7644765. ISBN 9174868683
Czesław Miłosz, Samlade dikter 1931–1987, nytolkn. och red. Nils Åke Nilsson, övers. Knut Ahnlund m.fl. (Stockholm: Bromberg, 1990). Libris 7652533. ISBN 9176084655
Camilo José Cela, Från Miño till Bidasoa (Del Miño al Bidasoa) (Stockholm: Atlantis, 1993). Libris 7644807. ISBN 9174869302
Henrik Stangerup, Dotter till: scener kring en mor (Datter af) (Stockholm: Atlantis, 1997). Libris 7644587. ISBN 9174864599
Julio Cortázar, Samlade noveller 1, övers. Karin Sjöstrand (i samarb. m. Jorge Sexer), Knut Ahnlund, Jan Sjögren och Jens Nordenhök (Stockholm: Modernista, 2007). Libris 10445487. ISBN 9789185453733
Julio Cortázar, Samlade noveller 2, övers. Karin Sjöstrand (i samarb. m. Jorge Sexer), Knut Ahnlund, Jan Sjögren och Jens Nordenhök (Stockholm: Modernista, 2007). Libris 10441373. ISBN 9789185453740

Priser och utmärkelser

Källor

^ [a b] Sveriges befolkning 1990: Ahnlund, Knut Emil
^ ”Knut Ahnlund är död”. DN. 30 november 2012. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/knut-ahnlund-ar-dod. Läst 30 november 2012.
^ Sökning på Upplysning.se 30 november 2012: ”Knut Emil Ahnlund”
^ http://www.svd.se/kultur/ett-liv-i-litteraturens-tjanst-kaj-schueler-minns-knut-ahnlund_7715880.svd
^ Knut Ahnlund: ”Efter Jelinek är priset ödelagt”, Svenska Dagbladet 2005-10-11
^ Kättström, Örjan, Samfundet Sverige-Israels historia, Samfundet Sverige–Israel, arkiverad från ursprungsadressen den 19 juni 2014, https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia, läst 24 januari 2015 Arkiverad 19 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia. Läst 24 januari 2015.
^ AHNLUND, KNUT, docent, Näsby Park i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 19.

Externa länkar

Knut Ahnlund i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
Knut Ahnlund hos Litteraturbanken
Knut Ahnlunds artiklar på axess.se

[nitti-1] [a b] Sveriges befolkning 1990: Ahnlund, Knut Emil

[2] ”Knut Ahnlund är död”. DN. 30 november 2012. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/knut-ahnlund-ar-dod. Läst 30 november 2012.

[3] Sökning på Upplysning.se 30 november 2012: ”Knut Emil Ahnlund”

[4] ttp://www.svd.se/kultur/ett-liv-i-litteraturens-tjanst-kaj-schueler-minns-knut-ahnlund_7715880.svd

[5] Knut Ahnlund: ”Efter Jelinek är priset ödelagt”, Svenska Dagbladet 2005-10-11

[6] Kättström, Örjan, Samfundet Sverige-Israels historia, Samfundet Sverige–Israel, arkiverad från ursprungsadressen den 19 juni 2014, https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia, läst 24 januari 2015 Arkiverad 19 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia. Läst 24 januari 2015.

[7] AHNLUND, KNUT, docent, Näsby Park i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 19.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]