Kinesisk drake

Österländsk drake / Long
Kinesisk drake / Asiatisk drake / Orientalisk drake

Övre vänster: Östra havets drakkung Qīnglóng: från Qingflaggan.
Övre höger: Drakstaty, Nguyễndynastin, Kejsarstaden Huế, Vietnam.
Undre vänster: Japansk vattendrake riden av Buddha, verk: Kunisada.
Undre höger: Drakstaty i Haedong Yonggungsa-templet, Gijang-gun, Busan, Sydkorea.

Kinesisk drake, asiatisk drake, orientalisk drake eller österländsk drake, ibland long från dess sinoregionala namn (kinesiska: 龍/龙, lóng; vietnamesiska: 蠪, rồng; sinovietnamesiska: 龍, long; koreanska: 룡, lyong), är olika namn för den traditionella formgivningen av regionala drakar i östasien. Drakar är legendariska och gudomliga sagodjur inom sinoregional mytologi och har mycket stor betydelse i östasiatisk kultur. De står för makt, vishet, fred och harmoni.

Den österländska draken skiljer sig avsevärt från västerländska drakar och är på många sätt en helt annan varelse med en egen historisk grund. Likartat med klassiska drakar är den ett reptiliskt eller serpentint vidunder med förmågan att utföra magi och mirakel, men avbildas traditionellt med lejonman, grenhorn och skäggtöm på en fyrbent fjällig ormkropp utan vingar. Den saknar traditionellt förmågan att spruta eld men kan, trots att den är helt vinglös, flyga. De bor vanligtvis i vattendrag eller hav och är vanligen förknippad med vatten.

Historia

Den österländska draken har inte förändrats mycket de senaste tvåtusen åren vilket rimligen betyder att den har en mycket längre historia. Det finns dock inte någon allmänt vedertagen teori om var ursprunget till drakarna är men många menar att de bör ha kommit ifrån de totemdjur som olika stammar hade i det förhistoriska Kina och att de antagligen från början går tillbaka på verkliga djur. Det behöver då inte ha varit ett speciellt djur utan kan vara en kombination av flera, exempelvis fiskar, ormar och/eller krokodiler. Senare har tankarna kring den österländska draken säkerligen också påverkats av omkringliggande kulturers uppfattningar, exempelvis indiska tankar om visa ormar.

• 
  Avbildning av östra havets drakkung Qīnglóng (Azurdraken) i Koguryogravarna (37 f.Kr. – 427 e.Kr.), Sydkorea.
• 
  Drakprydda trappor från det förstörda Kinh Thien-palatset (Senare Ledynastin: 1400-tal), Hanois citadell, Vietnam.
• 
  Drakstatyett (1842), Vietnam.
• 
  Kinesisk drake på frimärke från 1910.

Natur

Utseende

Kinesisk drake vid sommarpalatset (Yiheyuan), Peking, Kina.

En österländsk drake sägs ha en kropp som en orm, fjäll och stjärtfena som en fisk, grenhorn som en hjort, ansikte som en kamel, öron som en tjur, tassar som en tiger och ögon som en demon. De brukar ibland också beskrivas som försedd med små läderklädda vingar som växer på frambenen.

Eftersom talet nio var och är ett lyckonummer i Kina, och udda nummer är förknippat med manlighet (se: yin och yang), sades det bland att handrakarna hade 117 fjäll (9×13), där 81 fjäll (9×9) var av positivt väsen (yang) och 36 fjäll (9×4) av negativt väsen (yin).

Trots ovan beskrivning har de traditionellt även långa skäggtöm som en karp, mustasch, skägg och ögonbryn som en människa och man som ett lejon. Hornen kan även bestå av två eller fler spetshorn istället för två grenhorn. Längs ryggraden går ofta någon form av utstickande element, såsom en hackig ryggfena, krokodiltaggar eller man som en häst. Vid de senare exemplet kan även stjärtfenan bestå av hår. Fram- och bakfötter brukar även avbildas mer fågelliknande än kattliknande, ofta med anisodactyli fotform (bakåtvänd hallux), fem tår och klor som en rovfågel. Bettet har stora spetsiga hörntänder som ett kattdjur medan framtänder och molarer varierar i formgivning. De kan vara herbivoriskt formade eller av karnivorisk natur. Ibland har de ytterligare ett par stora spetständer i överkäken nära mungipan.

Vatten

Sjödrakar målade av den japanska konstnären Utagawa Kuniyoshi.

Den österländska draken förknippas starkt med vatten. De tros härska över hav, sjöar och floder och de kan visa sig själva som vattentromber och vanliga tromber.

De fyra drakkungarna representerar de fyra haven, "Östra sjön" (Östkinesiska havet), "Södra sjön" (Sydkinesiska sjön), "Västra sjön" (Indiska oceanen) och "Norra sjön" (Norra ishavet). Eftersom de fyra drakkungarna styrde över de vattenrelaterade fenomen som finns så dyrkades de i många kinesiska byar. De hade tempel helgat åt just deras drakkung. Det var främst de som bodde intill sjöar och hav som hade denna sed. Drakarna tillbads när det var översvämning eller torka.

Arter

Det finns nio klassiska typer av drakar som beskrivs i kinesisk litteratur och konst:

• Tianlong är himmelsdraken.
• Shenlong är den andliga draken.
• Fucanglong är draken med gömda skatter.
• Dilong är underjordens drake.
• Yinglong är en bevingad drake
• Jiaolong är en behornad drake.
• Panlong den hoprullade, bor i vatten.
• Huanglong (drake) den gula draken som bodde i floden Luo och gav skrivtecken till Fuxi
• Drakkungarna, som tidigare nämnts.

Det finns också nio drakbarn: Bixi, Chiwen, Pulao, Bian, Taotie, Baxia, Yazi, Suanni och Jiaotu. De finns ofta avbildade på byggnader och monument.

Drakar i Kina

Kinesiska hovet

Den kinesiska draken var för den kinesiska kejsaren och hans familj en symbol för den kejserliga makten. Det var en gul eller guldfärgad drake med fem klor på varje fot som användes. Eftersom talet nio var ett lyckotal så hade kejsaren nio drakar på sin dräkt. Det var belagt med dödsstraff för en vanlig person att ha kläder med drakar.

Kejsaren belönade med att ge tillstånd att få bära drakkläder. Men de drakarna skilde sig ifrån de kejserliga, de fick inte vara gula och de hade, som det stora flertalet drakar, bara fyra klor.

Draken i dagens Kina

Även om dagens urbana kineser inte dyrkar draken längre förekommer den ofta vid det kinesiska nyåret och vid drakbåtstävlingar. På landsbygden lever viss dyrkan kvar av drakar som regngivare.

Galleri

"Niodrakstavelrullen" (kinesiska: 九龍圖卷), makimono målad 1244 av kinesiska konstnären Chen Rong under Songdynastin. Panoramabild, använd skrollisten under bilden för att se hela konstverket (textstycken bortskurna).

Se även

• Sinosfären
• Sjöorm
• Lindorm
• Kinesiska Draken (bok)

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chinese dragon, tidigare version.