Kata (karate)

2005 års juniomästare i karate-kata i Frankrike, Emmanuelle Fumonde

För andra betydelser, se Kata (olika betydelser).

Kata (japanska: 型 eller 形), ofta omtalat som karatens konst, är en serie standardiserade tekniker och ställningar som utförs åt olika håll efter ett bestämt mönster. Rörelserna kan vara både långsamma och snabba. Rätt andningsteknik medan katan genomföres är väldigt viktigt. Rörelserna skall visualisera attacker från fienden och deras svar. Katorna och deras namn kan skilja sig mellan olika skolor. Totalt finns runt 100 kator inom alla olika karatestilar sammantagna. Några vanliga exempel är Taikyoku sono ichi (= shodan) medan Pinan sono ichi och Heian Nidan ofta avser samma kata.

En kata är ofta en obligatorisk del i en gradering och måste då utförs disciplinerat, kraftfullt och noggrant. Detta gäller givetvis även i de fall kata utförs som en separat tävlingsgren.

Kampsport

I traditionell karate var kata den centrala delen av utbildningen och kompletterades med dess ändamål, dvs tillämpning eller användning. Till varje kata hör alltså en bestämd analys, som betecknas Bunkai och brukar utföras med partner.

Vid tävlingar tillämpas särskilda WKF-regler för hur deltagarnas förevisning ska gå till. En fritt valbar godtycklig kata betecknas Tokui kata (valfri). Om en kata kan väljas från ett förutbestämt flertal, så kallas den Sentei kata. En viss kata kan också vara föreskriven, en så kallad Shitei (指定) kata (obligatorisk).

Undervisning

Kata är utöver kihon och kumite den huvudsakligaste träningstekniken inom karate och utförs med få undantag ensamt mot tänkta motståndare.

Traditionellt lärs en kata ut i olika steg. Tidigare inlärd kata repeteras för att få bättre teknik eller kraft. De olika karatestilarna har sina egna kator eller variationer på samma kata. Några kator kan därför ha två namn, ett ursprungligare på kinesiska eller okinawianska och ett översatt till japanska.

Katorna ökar efter hand i svårighetsgrad, där de lättaste och de första som lärs ut heter Taikyoku (太極), följd av Jūni no Kata (十二の型), vilka lärs ut inom vissa stilar av Shitō-ryūskolan, eventuellt efter elementa i form av Gohō no Uke som kata. Många kator återfinns i flera stilar med liknande utförande, där ursprunget och huvudidén är den samma, medan de svårare kankū och sushiho har många namn och utföranden med snävare gränser.

Centrala begrepp

Kata kan grovt indelas i två kategorier. Den ena syftar till att stärka fysisk utveckling för muskler och senor, men ger ändå uttryck för styrka och värdighet och vid korrekt utförande en spirituell erfarenhet. Den andra sidan ska utveckla snabba reflexer och rörelser. Rytm och koordination uppfattas som centrala i honnörsbegreppet kime ( 決め), som syftar på korrekt beslut i rätt ögonblick.

I denna integration av kropp och sinne finns flera specifika begrepp utöver ödmjukhet och artigt bemötande av opponenter. Ett uttryck för detta är att varje kata börjar och slutar med en bugning i ställningen musubi-dachi. Flera viktiga generella begrepp är

Kamae (構え) kan beskrivas som hållning eller attackposition.
Tanden (丹田), energicentrum, tar sig uttryck i kiai (気合). Det är mer än kroppens tyngdpunkt, som beaktas i ställningar och armrörelsernas samtidiga och motriktade utförande.
Zanshin (残心) innebär att vara avslappnad men samtidigt alert. Detta bör komma till uttryck inte minst i katans avslutning.
Embusen (演武線) är kartan över slagfältet, en skiss på rörelsemönstret.
Bunkai (分解) är den fortlöpande analysen av en katas effektivitet i rörelserna.

Nakayama Masatoshi har publicerat ett flertal böcker om karate, där nr 5-8 i en lång serie under titeln Best Karate (1977-79) tar upp såväl ovannämnda punkter som många kator främst inom Shōtōkan-ryūs sfär.^[1]

Översiktlig jämförelse av kator från tolv ledande skolor

Kata	Gōjū-ryū ^[2]	Shitō-ryū ^[3]	Shōrin-ryū ^[4]	Shōtōkan-ryū	Shuri-ryū	Wadō-ryū	Isshin-ryū	Gensei-ryū	Kyokushinkai	Tōon-ryū	Uechi-ryū	Yōshūkai
Ananku			Ja		Ja
An-nan		Ja
Annanko		Ja
Aoyag (Seiryu)		Ja								Ja
Chatanyara Kushanku		Ja	viss
Chi No Kata		Ja						Ja
Chinte		Ja	viss	Ja						Ja
Chintō/Gankaku		Ja	Ja	Ja		Ja	Ja	Ja		Ja	Ja
Dan Enn Sho					Ja
Empi Sho					Ja
Fukyu/Fukyugata/Gekisai	Ja	Ja	viss						Ja
Garyu									Ja	Ja
Gensei No Kata								Ja
Go Pei Sho					Ja
Gojūshiho/Useishi		Ja	Ja	Ja						Ja
Hakucho		Ja
Hakutsuru					viss
Heiku		Ja
Ipponme
Jiin		Ja		Ja
Jin No Kata		Ja						Ja
Jion		Ja	Ja	Ja		Ja				Ja
Jitte		Ja		Ja		Ja				Ja
Jyuroku		Ja
Kanchin											Ja
Kanshiwa											Ja
Kanshu											Ja
Kihon			Ja			Ja				Ja
Kopasho
Kururunfa	Ja	Ja							Ja	Ja
Kusanku/Kosoku/Kanku/Koshokun		Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Matsukaze/Matzukaze		Ja
Naihanchi/Tekki		Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja		Ja
Nan Dan Sho					Ja
Nijuhachiho				viss
Nipaipo/Neipai		Ja
Niseishi/Nijushiho		Ja	Ja	Ja		Ja	Ja			Ja	Ja
Pachu		Ja
Paiku		Ja
Papuren		Ja
Passai/Bassai		Ja	Ja	Ja	Ja	Ja		Ja		Ja	Ja
Pinan/Heian		Ja	Ja	Ja		Ja				Ja	Ja	Ja
Rōhai/Meikyo		Ja	Ja	Ja		Ja		Ja		Ja		Ja
Saifā	Ja	Ja								Ja	Ja
Sanchin	Ja	Ja		Ja	Ja		Ja		Ja	Ja	Ja	Ja
Sansai								Ja
Sanseiru/Sanseru	Ja	Ja										Ja
Seichin											Ja
Seipai	Ja	Ja					Ja	Ja	Ja	Ja
Seiryu											Ja
Seisan/Seishan/Hangetsu	Ja	Ja		Ja		Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Seiyunchin/Seienchin	Ja	Ja					Ja	Ja	Ja	Ja
Shihō no hō		Ja
Shisōchin	Ja	Ja
Sōchin		Ja		Ja								Ja
Sunsu							Ja
Suparimpei/Suparinpei/Pechurin	Ja	Ja				viss			Ja
Taikyoku		Ja	Ja	Ja	Ja			Ja	Ja	Ja
Tai No Kata								Ja
Teisho	Ja		viss						Ja
Tenshin												Ja
Tensho	Ja	Ja			Ja				Ja	Ja
Ten No Kata		Ja	Ja	Ja
Ten-i No Kata								Ja
Toi No Kata								Ja
Unsu/Unshu		Ja		Ja						Ja
Wankan			Ja	Ja				Ja		Ja
Wansu/Wanshu/Enpi		Ja	viss	Ja	Ja	Ja	Ja			Ja

Kort om kator i stilen Kyokushin

Inom Kyokushin, som är en fullkontaktsvariant finns det 20 olika kator, sōguki och kator framförda i ura borträknade. Ura betyder "baksida" och innebär här att utövaren före varje anfall snurrar ett varv. Ursprunget i de flesta av dessa kator kommer från de olika karatestilar som Ōyama Masutatsu tränade, innan han skapade sin egen stil. En av dessa stilar var Gōjū-ryū, varifrån Ōyama tog fyra kator, som denne sōsai ändrade för att passa in i kyokushin. Dessa fyra var:

Sanchin
Tensho
Saiha
Seienchin

Katorna pinan, yantsu, tsuki no kata, kanku och sushiho kom från den ursprungliga Okinawa-skolan Shuri-te.

Talet 108:s betydelse

Talet 108 har en mytologisk betydelse i dharmiska religioner. Talet är också associerat med karate, speciellt med stilen Gōjū-ryū. Den främsta Gōjū-ryū-katan, suparinpei, betyder 108. Andra kator från Gōjū-ryū, sanseru (betyder 36) och Seipai (betyder 18) är faktorer av numret 108.^[5]

Noter och referenser

^ M. Nakayama; Best Karate, del 5 Kata: Heian, Tekki (1979). ISBN 0-87011-379-8.
^ Gōjū-ryū kata Arkiverad 21 april 2006 hämtat från the Wayback Machine.
^ Shitō-ryū kata
^ Kobayashi Shōrin-ryū kata Arkiverad 7 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Hyaku Hachi No Bonno: The Influence of The 108 Defilements and Other Buddhist Concepts on Karate Thought and Practice av Charles C. Goodin.”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070601024320/http://seinenkai.com/articles/108.html. Läst 18 juni 2009.

Roland Habersetzer: 39 Karate-Kata. Aus Wadō-ryū, Gōjū-ryū und Shitō-ryū. Palisander Verlag, 1. Auflage 2010, ISBN 978-3-938305-15-7.
M. Nakayama; Best Karate, del 6 Kata: Bassai, Kankū (1977-1979).
M. Nakayama; Best Karate, del 7 Kata: Jutte, Hangetsu, Empi (1977-1979).
M. Nakayama; Best Karate, del 8 Kata: Gankaku, Jion (1977-1979).

[1] M. Nakayama; Best Karate, del 5 Kata: Heian, Tekki (1979). ISBN 0-87011-379-8.

[2] Gōjū-ryū kata Arkiverad 21 april 2006 hämtat från the Wayback Machine.

[3] Shitō-ryū kata

[4] Kobayashi Shōrin-ryū kata Arkiverad 7 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[Goodin-5] ”Hyaku Hachi No Bonno: The Influence of The 108 Defilements and Other Buddhist Concepts on Karate Thought and Practice av Charles C. Goodin.”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070601024320/http://seinenkai.com/articles/108.html. Läst 18 juni 2009.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]