Karlshamnsverket
| Land | Sverige | |
|---|---|---|
| Inom det administrativa området | • Blekinge län • Karlshamns kommun | |
| Koordinater | 56°9′8″N 14°49′57″E | |
| Ägare | Uniper | |
| Uteffekt | 662 megawatt | |
| Officiell webbplats | länk | |
Karlshamnsverket är ett oljeeldat kondenskraftverk på 662 MW, som ligger på halvön Stärnö i Blekinge. Kraftverket drevs länge av Karlshamn Kraft AB, ett dotterbolag till Eon SE. I januari 2014 sålde Fortum sin ägarandel på 30 % till Eon SE, som då blev ensam ägare av kraftverket.[1] I januari 2016 överfördes kraftverket till Uniper-koncern, i samband med att verksamheterna inom Eon SE delades upp. Kraftverket är en betydande del i Skandinaviens effektreserv med kontrakt fram till år 2025, och ingår i dotterbolaget Sydkraft Thermal Power AB.[2]
Statistik
[redigera | redigera wikitext]| År | Ton eldad olja | Ton CO2-utsläpp | Andel i Sveriges CO2-utsläpp[3] |
|---|---|---|---|
| 2013 | 7 828[4] | 0,014 % | |
| 2020 | 3 600 | 11 642[4] | 0,025 % |
| 2021 | 28 000 | 90 000[5] | 0,19 % |
| 2022 | 54 300 | 171 000[6] | 0,38 % |
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kraftverket togs i drift mellan 1969 och 1973. Från och med 1980 används kraftverket främst som spets- och reservkraftverk när tillgången på vatten- och kärnkraft inte är tillräcklig.[7] Efter avregleringen av elmarknaden blev det mycket diskussioner kring effekttillgången (produktionskapacitet) vid besvärliga situationer, till exempel extremt hög förbrukning på grund av stark vinterkyla. Efter lagändring och överenskommelser med elmarknadens parter har Svenska Kraftnät upphandlat reservkapacitet inför vintersäsongerna till den svenska effektreserven för att kunna startas om elbrist skulle hota.[8] Karlshamnsverket har haft effektavtal med ett eller flera block, under flera vintrar, sedan avregleringen, men även sommaren 2020 på grund av för låg effekt från kvarvarande kärnkraftverk[9] och underhållsarbeten på det svenska stamnätet. Vid extrema situationer har kraftverkets samtliga tre block nyttjats för att trygga Sveriges elförsörjning.[10][11][12] Vid de flesta tillfällen kraftverket körts har Sverige varit nettoexportör av elkraft, det vill säga produktionen har primärt berott på det höga elpriset snarare än Sveriges eget effektbehov vid dessa tillfällen. Eller på grund av överföringsproblem i det svenska stamnätet.
Det har tre ångpannor, turbiner och generatorer på vardera 335 MW el och är Sveriges största fossileldade kraftverk. Block 1 är långtidsavställt sedan september 2015.[13] Kraftverkets bränsle är eldningsolja (EO5) som förvaras i ett bergrumslager med plats för ca 800 000 m³ eller ett mindre cisternlager. Blocken har olika beredskapsnivåer. Vid varm beredskap kan blocken vara i produktion på två timmar.[14]
Rökgasrening
[redigera | redigera wikitext]Efter miljöprövning 1992–1995 fastställdes nya utsläppskrav från 1997. För att klara dessa har kraftverket försetts med avancerad rökgasrening, bland annat avsvavling av typ FlowPac (block 3) och katalysatorer för avskiljning av kväveoxider (block 2 och 3). Avsvavlingstekniken bygger på att rökgaserna får bubbla igenom en bädd av kalkslam, varvid svavel binds till gips (kalciumsulfat). Avskiljningen överstiger 99 %. Den avskiljda gipsen används som råvara för tillverkning av gipsplattor. Avsvavlingstekniken har ursprungligen utvecklats på kraftverket och sedan kommersialiserats av Alstom.[15]
Under 2007 konstruerades en pilotanläggning på 5 MW för avskiljning av koldioxid från rökgaser. Den anslöts till kraftverkets hjälpångpanna och togs i bruk under 2008.[16][17][18] Den teknologi som används kallas "chilled ammonia". Koldioxiden fångas in i en ammoniak/vattenlösning där den bildar ammoniumkarbonat (hjorthornsalt). Koldioxiden drivs sedan av genom upphettning av lösningen vid högt tryck. De aktuella försöken syftar till att demonstrera effektiv avskiljning av koldioxid. På andra håll i världen utvecklar man långsiktig lagring av den avskiljda koldioxiden, så kallad CCS. Testanläggningen är nu avvecklad.[källa behövs]
Dödnätsstart
[redigera | redigera wikitext]På kraftverkets område finns sedan 2000-talet en gasturbin på 36 MW, för att kunna starta kraftverket om anslutande elnät är otillgängligt, så kallad dödnätsstart. Gasturbinen levererar då den elkraft som behövs för kraftverkets egenförbrukning i olika processystem under uppstarten.[19]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Karlshamns Kraft AB får ensam ägare”. 30 Januari 2014. https://www.mynewsdesk.com/se/uniper/pressreleases/karlshamns-kraft-ab-faar-ensam-aegare-1271547.
- ^ ”Effektreserven för 2020-2025”. Svenska kraftnät. Arkiverad från originalet den 16 november 2022. https://web.archive.org/web/20221116111052/https://www.svk.se/aktorsportalen/bidra-med-reserver/om-olika-reserver/effektreserv/effektreserven-for-2020-2025. Läst 16 november 2022.
- ^ ”Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/. Läst 30 november 2023.
- ^ [a b] Hagman, Jerker (13 januari 2022). ”Så mycket körde Karlshamnsverket förra året”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/sa-mycket-korde-karlshamnsverket-forra-aret.
- ^ Hagman, Jerker (28 september 2021). ”Eldar 140 000 liter olja i timmen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/har-ar-foretaget-som-slapper-ut-mest-koldioxid-i-blekinge.
- ^ Rostedt, Ellinor (12 januari 2023). ”Fördubblad elproduktion på Karlshamnsverket – på ett år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/fordubblad-elproduktion-pa-karlshamnsverket-pa-ett-ar. Läst 30 november 2023.
- ^ ”Karlshamnsverket – historik”. 2010. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811210841/http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61230. Läst 12 december 2010.
- ^ ”Svenska Kraftnäts effektreservsupphandling inför vintern 2010/2011 är klar”. Svenska kraftnät. 8 juni 2010. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817204401/http://www.svk.se/Press--info/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Svenska-Kraftnats-effektreservsupphandling-infor-vintern-20102011-ar-klar/. Läst 12 december 2010.
- ^ ”Svenska kraftnät i avtal om Karlshamnsverket och Rya Kraftvärmeverk under sommaren”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201026014719/https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2020/svenska-kraftnat-i-avtal-om-karlshamnsverket-och-rya-kraftvarmeverk-under-sommaren/. Läst 16 november 2020.
- ^ ”Maxlast på tre block igen på Karlshamn Kraft”. 22 februari 2010. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811211942/http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=3204. Läst 12 december 2010.
- ^ ”Karlshamnsverket säkrar elförsörjningen”. Karlshamnkraft. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525133733/http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=4156. Läst 12 december 2010.
- ^ ”Karlshamn Kraft kör tre block”. 17 december 2009. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811212014/http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=2985. Läst 12 december 2010.
- ^ ”Eon stänger ned del av Karlshamnsverket”. energinyheter.se. 15 september 2015. https://www.energinyheter.se/en/node/13041?page=0,1.
- ^ ”Karlshamnsverket”. uniper.energy. https://www.uniper.energy/sverige/reservkraft/karlshamnsverket.
- ^ ”Processindustrin och nollvisionen” (pdf). Energiforsk. https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/18719/processindustrin-och-nollvisionen.pdf. ISBN 978-91-7673-138-3
- ^ Susanna Baltscheffsky (19 oktober 2008). ”Det som byggs i Karlshamn avgör kolkraftens framtid”. svd.se. https://www.svd.se/det-som-byggs-i-karlshamn-avgor-kolkraftens-framtid.
- ^ ”E.ON Karlshamn”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819101300/http://www.zeroco2.no/projects/e.on-karlshamn. Läst 9 oktober 2021.
- ^ ”Pilotprojekt i Karlshamn leder koldioxiden ner i marken”. voltimum.se. 22 december 2008. https://www.voltimum.se/articles/pilotprojekt-i-karlshamn-leder.
- ^ Clarence Lööw & Fredrik Nestor (6 juni 2015). ”Karlshamnsverket”. skymningslage.se. Arkiverad från originalet den 20 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160220063122/http://www.skymningslage.se/karlshamnsverket/. Läst 9 oktober 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karlshamnsverket.- Karlshamnsverket