Karl Viktor Müllenhoff
| Karl Viktor Müllenhoff | |
 | |
| Född | Karl Victor Müllenhoff[1] 8 september 1818[2][3][1] Marne[1], Tyskland |
|---|---|
| Död | 19 februari 1884[2][3][1] (65 år) Berlin[1] |
| Begravd | Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[1] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Leipzigs universitet Humboldt-Universität zu Berlin Kiels universitet[1] Meldorfer Gelehrtenschule,  |
| Sysselsättning | Språkvetare[1], universitetslärare[1], arkeolog[1], filolog[1] |
| Arbetsgivare | Kiels universitet (1842–)[1] Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1858–)[1] |
| Barn | Karl Müllenhoff (f. 1849) |
| Utmärkelser | |
| Hedersgrav | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Viktor Müllenhoff, född 8 september 1818 i Marne, död 19 februari 1884 i Berlin, var en tysk germanist.
Müllenhoff var 1846–58 professor i tyska språket, litteraturen och fornkunskapen i Kiel och innehade därefter till sin död en liknande befattning vid Berlins universitet, där han efterträdde Friedrich Heinrich von der Hagen. År 1864 blev han ledamot av Preussiska vetenskapsakademien.
Müllenhoff samlade Sagen, Märchen und Lieder der Herzogthümer Schleswig, Holstein und Lauenburg (1845, nytryck 1899) och skrev bland annat en kritisk undersökning av Gudrun-eposet (1845) samt avhandlingarna Zur Runenlehre (tillsammans med Rochus von Liliencron, 1852) och Zur Geschichte der Nibelunge Not (1855), i vilken senare han försvarar sin lärare Karl Lachmanns åsikter om Nibelungenlieds tillkomst.
Han gav bland annat ut Denkmäler der deutschen Poesie und Prosa aus dem 8.-12. Jahrhunderte (tillsammans med Wilhelm Scherer, 1864; andra upplaga 1873) och Germania antiqua (1873), en kritisk utgåva av de texter ur Tacitus, Strabon, Ptolemaios och andra forntida författare, som lämnat de äldsta underrättelserna om de germanska folken.
Största delen av Müllenhoffs litterära verksamhet kan betraktas som en förberedelse till hans planerade stora verk Deutsche Alterthumskunde. Av detta hade vid hans död endast utkommit första bandet (1870; andra upplaga 1890), som innehåller en undersökning av germanernas första bosättning i Europa, och första delen av femte bandet, i vilken Müllenhoff behandlar den germanska mytologin och samtidigt bekämpar Anton Christian Bangs och Sophus Bugges kritiker av Eddasångernas ursprunglighet. Efter Müllenhoffs död gavs band 2–4 ut 1887–1900 och andra delen av femte bandet 1891.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Müllenhoff, Karl Victor i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Kauperts Straßenführer durch Berlin, Kaupert, läs online, läst: 14 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 267060, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: mullenhoff-karl.[källa från Wikidata]
|
- Tyska germanister
- Tyska professorer
- Personer verksamma vid Kiels universitet
- Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin
- Ledamöter av Preussiska vetenskapsakademien
- Filologer under 1800-talet
- Tyska forskare under 1800-talet
- Födda 1818
- Avlidna 1884
- Män
- Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin
- Alumner från Kiels universitet
- Alumner från Leipzigs universitet