Kara Karajev

Gara Garajev
Gara Garajev, 17 juli 1948.
Född	Qara Əbülfəz oğlu Qarayev 5 februari 1918 Baku
Död	13 maj 1982 (64 år) Moskva
Begravd	Fäxri Xiyaban
Medborgare i	Demokratiska republiken Azerbajdzjan och Sovjetunionen
Utbildad vid	Moskvakonservatoriet, 1946 Bakus musikakademi, 1938
Sysselsättning	Kompositör, musikpedagog, deputerad, filmmusikkompositör, pianist, universitetslärare
Befattning
Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet (1955–1976)
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti
Barn	Zuleyxa Garayeva Faradsj Karajev (f. 1943)
Föräldrar	Abulfaz Garayev Sona Akhundova-Garayeva
Utmärkelser
För försvaret av Kaukasus (1944) Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” (1946) Æret Kunstarbejder i den Aserbajdsjanske SSR (1955) Folkets konstnär i Azerbajdzjanska SSR (1958) Folkets artist i Sovjetunionen (1959) Arbetets Röda Fanas orden (1961) Azerbajdzjanska SSR:s statspris (1965) Leninorden (1967) Leninpriset (1967) Oktoberrevolutionsorden (1971) Socialistiska arbetets hjälte (1978) Leninorden (1978) Statliga Stalinpriset, 2:a graden Mirza Fatali Akhundov State Prize of the Azerbaijan SSR Statliga Stalinpriset, 2:a graden Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”
Namnteckning
Webbplats	länk
Redigera Wikidata

Kara Karajev.

Kara Abulfaz ogly Karajev (azerbajdzjanska: Qara Əbülfəz oğlu Qarayev, ryska: Кара́ Абульфа́з оглы́ Кара́ев) född 5 februari 1918 i Baku, död 13 maj 1982 i Moskva, var en azerbajdzjansk tonsättare och pianist.

Biografi

Karajev studerade 1935-1938 komposition vid Azerbajdzjans musikkonservatorium och fortsatte dessa 1939-1941 vid konservatoriet i Moskva och utexaminerades av Dmitrij Sjostakovitj 1946.

Han återvände samma år till Baku, där han blev lärare vid konservatoriet och professor 1957. År 1953 blev han ordförande för Azerbajdzjans tonsättarförening, utsågs till sovjetisk folkartist 1959 och erhöll flera pris, bland annat Leninpriset 1967.

Karajev var en känd och framstående representant för musikkulturen i Sovjetunionen. Han skapade tre symfonier, av vilka den tredje för kammarorkester är mest känd. Han skrev även orkesterverk, pianostycken, operor, balett- och filmmusik.

Verk i urval

Orkesterverk

• Три симфонии «Памяти героев Великой Отечественной войны» (Tre symfonier. Till minnet av hjältarna från det stora fosterländska kriget)
  • Symfoni 1943
  • Symfoni nr 2 1946
  • Kammarsymfoni 1965
• Лейли и Меджнун (Lejli i Medzjun) symfonisk dikt 1947
• Хореографические картинки (Koreografiska bilder) svit 1953
• Сюита из музыки к фильму «Вьетнам» (Vietnam) filmsvit 1955
• Пассакалия и тройная фуга (Rassacaglia och trippelfuga) 1941
• Албанская рапсодия (Albansk rapsodi) 1952
• Дон Кихот (Don Kichot) symfoniska gravyrer 1960
• Поэма радости (Glädjens poem) pianokonsert 1937
• Violinkonsert 1968

Kammarmusik

• Tre stråkkvartetter 1942, 1947 och 1962
• Sonat för violin och piano 1960
• Царскосельская статуя (Statyn i Tsarskoselo) för piano 1937
• 24 prelusier för piano 1951-1963
• Pianostycken för barn

Sceniska verk

• Родина (Vətən, Fosterland) opera 1945
• Семь красавиц (Yeddi Gözəl, De sju skönheterna) balett 1952
• Тропою грома (İldırımlı yollarla, På åskans väg) balett 1958
• Неистовый гасконец (Den rasande gascognaren) musical 1974

Vokalverk

• Песня сердца (Hjärtats sång) kantat 1938
• Песня счастья (Lyckans sång) kantat 1947
• Партия наша (Vårt parti) kantat 1959
• Шесть рубаи на стихи Омара Хайяма (Sex sånger av Omara Khayyám Rubáiydt) 1946
• Романсы на стихи А. Пушкина (Två lyriska dikter av A. Pusjkin för en röst och piano) 1949

Referenser

• Sohlmans musiklexikon (2., revid. och utvidgade uppl.). Stockholm: Sohlman. 1975–1979. sid. 28 (Del 4). Libris 8372037. ISBN 91-7198-020-2 

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia.