Kaarle Krohn
| Kaarle Krohn | |
 | |
| Född | 10 maj 1863[1][2] Helsingfors |
|---|---|
| Död | 19 juli 1933 (70 år) Sammatti, Finland |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet  |
| Sysselsättning | Författare, folklorist[3], litteraturvetare[3], universitetslärare, litterat[4] |
| Arbetsgivare | Tartu universitet |
| Föräldrar | Julius Krohn Emma Sofia Nyberg[5] |
| Släktingar | Helmi Krohn (syskon) Aino Kallas (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1921)[6] Hedersdoktor vid Tartu universitet Hedersdoktor vid Köpenhamns universitet | |
| Redigera Wikidata | |
Kaarle Leopold Krohn, född 10 maj 1863 i Helsingfors, död 19 juli 1933 i Sammatti, var en finländsk folklivsforskare och professor i finsk och komparativ folkloristik vid Helsingfors universitet 1898-1928. Han var son till Julius Krohn och bror till Aino Kallas och Ilmari Krohn.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Krohn blev filosofie doktor 1888 och samma år docent i finsk och jämförande folkdiktsforskning vid Helsingfors universitet. 1898 blev han extraordinare och var därefter 1908-28 ordinarie professor. Från 1884 var han ledare för Finska litteratursällskapets folkminnesinsamling.[7]
Mellan åren 1881 och 1885 gjorde han insamlingsresor i Finland och till Viena, Aunus och Värmland. Först var hans forskning inriktad på sagor, varunder han tillämpade sin far Julius Krohns historisk-geografiska metod. Hans doktorsavhandling Bär (Wolf) und Fuchs, eine nordische Tiermärchenkette (1887), samma år översatt till finska med titeln Tutkimuksia suomalaisen kansansatujen alalta I gav honom internationell berömmelse. Han utgav sin fars oavslutade forskningsrön Suomen suvun pakanallinen jumalanpalvelus (1894) och Kantelettaren tuktimuksia (2 bd, 1900-01). Mestadelen av Kaarle Krohns produktion handlar om finsk forndiktning; hans huvudverk är Kalevalan runojen historia (1903-10), Suomalaiset syntyloitsut (1917), Kalevalankysymyksiä, I-III (1918) och Kalevalastudien, I-IV (1924-28).
Enligt ett av hans senare synsätt har en del av folkdiktningen i Kalevala (kertomarunot) uppstått under vikingatiden, och det rör sig om historiska personer och händelser, vilka skildras i hjältediktningen. Hans viktigaste verk om fornreligion är Suomalaisten runojen uskonto (1915), Skandinavisk mytologi (1922) och Zur finnischen Mythologie (1932). Tillsammans med sin svåger E.N. Setälä grundade han 1901 tidskriften Finnisch-ugrische Forschungen och Folklore Fellows (1907), ett internationellt förbund för folkdiktning och var verksam som föreståndare för Finska litteratursällskapet 1917-33.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[8]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6419zds, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kaarle Krohn, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4779-1416928957385, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201065376, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201065376, läst: 23 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3513, läst: 7 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 107
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Krohn, Kaarle”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4779-1416928957385
|