Juanfernándezpetrell
| Juanfernándezpetrell Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
| Familj | Liror Procellariidae |
| Släkte | Pterodroma |
| Art | Juanfernándezpetrell P. externa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pterodroma externa | |
| Auktor | (Salvin, 1875) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Juanfernándezpetrell[2] (Pterodroma externa) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Juanfernándezpetrellen är en stor (43 cm) och gråvit petrell. Ovansidan grå med ett svart "M" över vingarna och ibland med en vitaktig hästsko vid stjärtroten. Undersidan är vit, även undersidan av vingen, med smal svart bakkant, svart spets, smal svart framkant från vingspets til knogen och ett kort och tydligare svart band mot mitten av vingen från knogen.[1]
På huvudet syns en svart hjässa som sträcker sig nedanför ögat. Den är större och har annorlunda vingteckning än överlappande långnäbbad petrell, medan hawaiipetrellen har mörkare hjässa och mer svart på undersidan av vingen.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln häckar endemiskt på Isla Alejandro Selkirk, en av Juan Fernández-öarna utanför Chiles kust.[3] Utanför häckningssäsongen lever den pelagiskt i tropiska och subtropiska östra Stilla havet, norrut till Hawaiiöarna, och ses regelbundet utanför Mexikos västra kust.[1] Tillfälligt har den påträffats i Australien, Japan och Nya Zeeland.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Häckning
[redigera | redigera wikitext]Denna fågel är en havslevande art som mycket sällan kommer nära land annat än för att häcka. På Isla Alejandro Selkirk häckar den i utgrävda bohålor på sluttningar i ormbunksskogar (Dicksonia externa), i stånd av lågvuxna ormbunkar, i närliggande gräsmarker samt utmed öppna bergsryggar på mellan 600 och 1150 meters höjd.[1][4][5] Den lägger ett enda ägg mellan mitten av december och början av januari[4] som kläcks i februari-mars[6]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Juanférnandezpetrellen lever förmodligen huvudsakligen av bläckfisk (Ommastrephidae) och flygfisk.[7] Den är beroende av predatorer som gulfenad tonfisk för att driva upp föda till ytan.[8][9]
Status
[redigera | redigera wikitext]Juanfernándezpetrellen har en stor världspopulation på åtminstone tre miljoner invidiver och det finns inga konkreta bevis på att arten minskar i antal. Trots det kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som sårbar med tanke på dess mycket begränsade utbredningsområde och noterar att om exempelvis införda predatorer skulle orsaka en minskning i beståndet, skulle arten uppgraderas till akut hotad.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]På svenska har fågeln även kallats chilepetrell.
I kulturen
[redigera | redigera wikitext]Juanfernándezpetrellen finns på ett julfrimärke från Palau 1987 med valören 22 cent.[10]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Pterodroma externa Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 27 december 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Hodum, P. 2009. Evaluación del estado de conservación de la fardela blanca de Juan Fernández (Pterodroma externa) y la fardela blanca de Másafuera (Pterodroma longirostris). Technical report for the Corporación Nacional Forestal (CONAF).
- ^ Reyes-Arriagada, R.; Hodum, P. J.; Schlatter, R. P. 2012. Nest site use in sympatric petrels of the Juan Fernández Archipelago, Chile: Juan Fernández Petrel (Pterodroma externa) and Stejneger’s Petrel (Pterodroma longirostris). Ornitología Neotropical 24: 73-82.
- ^ Hodum, P.; Wainstein, M. 2003. Biology and conservation of the Juan Fernández seabirds community. Technical report prepared for CONAF. 27 pp.
- ^ Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2019). Juan Fernandez Petrel (Pterodroma externa). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52539 16 januari 2019).
- ^ Au, D. W. K.; Pitman, R. L. 1986. Seabird interactions with dolphins and tuna in the eastern tropical Pacific. Condor 88: 304-317.
- ^ Ballance, L. T.; Pitman, R. L.; Reilly, S. B. 1997. Seabird community structure along a productivity gradient: importance of competition and energetic constraint. Ecology 78: 1502-1518.
- ^ ”Stamps showing Juan Fernandez Petrel Pterodroma externa”. Stamps showing Juan Fernandez Petrel Pterodroma externa. birdtheme.org. http://www.birdtheme.org/mainlyimages/index.php?spec=1474&oneeach=2. Läst 24 mars 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Pterodroma externa.
Wikimedia Commons har media som rör juanfernándezpetrell.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|