Jössefors
| Jössefors | |
| Tätort | |
 Jössefors före branden 1920
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Arvika kommun |
| Distrikt | Arvika landsdistrikt |
| Koordinater | 59°40′23″N 12°30′12″Ö / 59.67306°N 12.50333°Ö |
| Area | 127 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 715 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 5,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC 1) |
| - sommartid | CEST (UTC 2) |
| Postort | Arvika |
| Postnummer | 671 60 |
| Tätortskod | T5700[3] |
| Beb.områdeskod | 1784TB105 (1960–)[4] |
| Geonames | 2702876 |
  Ortens läge i Värmlands län
| |
| Wikimedia Commons: Jössefors | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Jössefors är en tätort i Arvika kommun, Värmland (Värmlands län), belägen cirka 7 kilometer nordväst om Arvika vid länsväg 172.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Jössefors är en tidigare bruksort. Jössefors AB bildades 1880, och då det år 1917 förvärvades av Billeruds AB bestod verksamheten av ett träsliperi och ett sågverk. Träsliperiet ersattes av ett pappersbruk 1921, efter en förödande brand året innan. Vid Jössefors bruk kom flera nya innovationer inom massatillverkningen att experimenteras fram. Exempelvis blekning med syrgas, något som fortfarande tillämpas vid sulfatmassafabriker i hela världen. På 1940-talet arbetade 350 personer vid bruket.
I mars 1969 lades verksamheten ned vid bruket, som då hade 200 anställda. Två år senare revs fabriken. En minnestavla uppsattes på platsen 2005.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Jössefors 1950–2020[5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 016 | |||
| 1960 | 679 | |||
| 1965 | 740 | |||
| 1970 | 759 | |||
| 1975 | 806 | |||
| 1980 | 854 | |||
| 1990 | 771 | 149 | ||
| 1995 | 744 | 149 | ||
| 2000 | 747 | 149 | ||
| 2005 | 748 | 149 | ||
| 2010 | 732 | 148 | ||
| 2015 | 711 | 132 | ||
| 2020 | 715 | 127 | ||
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]I orten finns företag för tillverkning av plastemballage samt underleverantörsverksamhet till fordonsindustrin. Pendling förekommer, främst till Arvika.
Arvika kommun har tillsammans med Region Värmland diskuterat möjligheterna att på sikt rusta upp de gamla bruksbyggnaderna i området för att utveckla området till ett besöksmål.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Kerstin Herö (15 oktober 2012). ”Många idéer kring Jössefors herrgård”. Arvika Nyheter. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026144049/http://www.nwt.se/arvika/article1185036.ece. Läst 13 mars 2013.
