Hoppa till innehållet

Jämställdhetsmyndigheten

Från Wikipedia
Jämställdhetsmyndigheten
DepartementArbetsmarknadsdepartementet
SäteGöteborg
Organisationsnr202100-6693
Inrättad2018
GeneraldirektörLena Leed (vikarierande)
InstruktionSFS 2017:937 (lagen.nu)
Webbplatsjamstalldhetsmyndigheten.se

Jämställdhetsmyndigheten är en svensk statlig förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken.[1] Myndigheten sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet[2] och har kontor i stadsdelen Angered i Göteborg.[3]

Beslut om att inrätta myndigheten togs av riksdagen under 2017. Den 26 oktober 2017 utsågs Lena Ag av regeringen till den första generaldirektören för Jämställdhetsmyndigheten från och med myndighetens inrättande 1 januari 2018. I december 2018 beslutade riksdagen att myndigheten skulle läggas ned.[4] I Januariavtalet enades emellertid Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna om att den skulle finnas kvar.[5][6] I vårändringsbudgeten år 2019 utökades myndighetens budget med 40 miljoner till 81 miljoner för att återställa den budget som myndigheten skulle ha haft före beskedet om nedläggning.[7]

Jämställdhetsmyndigheten ska arbeta med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen och ska bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.[8] Myndigheten ska löpande bistå regeringen i jämställdhetspolitiska frågor.[9] I myndighetens verksamhet ingår bland annat att stödja statliga myndigheter i deras arbete med jämställdhetsintegrering och i deras övriga arbete för att nå de jämställdhetspolitiska målen.[10]

Jämställdhetsmyndigheten samordnar nätverket Nationellt metodstödsteam (NMT), som arbetar mot prostitution och människohandel. I NMT ingår bland annat samverkan med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Tullverket, länsstyrelserna samt verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.[11]

Våldsdefinition och kritik

[redigera | redigera wikitext]

Myndighetens syn på jämställdhet är i enlighet med teorin om intersektionalitet.[12] Myndigheten ser i sina riktlinjer alla typer av våld inom en relation – oavsett könsmässig sammansättning – som underordnat mäns våld mot kvinnor.[13] Den sistnämnda användningen av begreppet som ett paraplybegrepp för många typer av våld har lett till kritik.[14][15][16]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Jämställdhetsmyndigheten är en enrådighetsmyndighet och leds av en generaldirektör. Myndigheten har omkring 130 anställda och är indelad i fem avdelningar: analys och uppföljning, nationella strategin för att motverka mäns våld mot kvinnor, stöd och samordning inklusive statsbidrag, kommunikation samt verksamhetsstöd.[17]

Generaldirektörer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ 1 § förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten.
  2. ^ ”Jämställdhetsmyndigheten”. Regeringen och Regeringskansliet. https://regeringen.se/myndigheter-med-flera/jamstalldhetsmyndigheten/. Läst 22 september 2023. 
  3. ^ ”Kontakta oss”. Jämställdhetsmyndigheten. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhetsmyndigheten/kontakta-oss/. Läst 22 september 2023. 
  4. ^ ”Jämställdhetsmyndigheten läggs ner”. sverigesradio.se. 12 december 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=7112962. Läst 13 december 2018. 
  5. ^ Jerosimic, Maja (11 januari 2019). ”Nytt besked: Jämställdhetsmyndigheten kan bli kvar”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/jamstalldhetsmyndigheten-raddas-av-nya-overenskommelsen. Läst 1 juni 2019. 
  6. ^ Wedin, Helena (11 januari 2019). ”Uppgörelsen mellan S, MP, L och C – punkt för punkt”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-vet-vi-om-s-mp-l-och-c-uppgorelsen. Läst 1 juni 2019. 
  7. ^ ”Jämställdhetsmyndigheten tillförs 40 miljoner”. Jämställdhetsmyndigheten. Arkiverad från originalet den 26 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210226130644/https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/nyhet/jamstalldhetsmyndigheten-tillfors-40-miljoner. Läst 17 februari 2021. 
  8. ^ 2 § 1 stycket förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten.
  9. ^ 2 § 2 stycket förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten.
  10. ^ 3 § förordningen (2017:937 ) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten.
  11. ^ ”Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel”. Jämställdhetsmyndigheten. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/samverkan/nationellt-metodstod-mot-prostitution-och-manniskohandel/. Läst 22 september 2023. 
  12. ^ ”Intersektionalitet | Jämställ.nu”. https://www.jamstall.nu/fakta/intersektionalitet/. Läst 10 september 2020. ”När vi jobbar med jämställdhet är det viktigt att i både teori och praktik ha intersektionalitet i åtanke eftersom det synliggör att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig och att det dessutom finns personer som inte definierar sig inom dessa kön.” 
  13. ^ "ATT FÖRSTÅ VÅLDSBEGREPPEN". (En sammanfattning av rapporten Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer; 2020) jamstalldhetsmyndigheten.se, sid 29, 2021. Läst 22 oktober 2024.
  14. ^ Ludde Hellberg (18 januari 2022). ”Jämställdhetsmyndigheten: "Mäns våld mot kvinnor” när kvinnor slår män - Kvartal”. kvartal.se. https://kvartal.se/artiklar/jamstalldhetsmyndigheten-kvinnors-vald-mot-man-ar-en-del-av-mans-vald-mot-kvinnor/. Läst 25 oktober 2024. 
  15. ^ Ebba Örn (19 januari 2022). ”Myndigheten: En kvinna som slår en man är också ”mäns våld mot kvinnor””. Omni. https://omni.se/myndigheten-en-kvinna-som-slar-en-man-ar-ocksa-mans-vald-mot-kvinnor/a/L5dWWP. Läst 25 oktober 2024. 
  16. ^ ”OPINION: Kvinnors våld mot män är kvinnors våld.”. Sydsvenskan. 26 januari 2020. https://www.sydsvenskan.se/artikel/kvinnors-vald-mot-man-ar-kvinnors-vald/. Läst 25 oktober 2024. 
  17. ^ ”Organisation”. Jämställdhetsmyndigheten. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhetsmyndigheten/organisation/. Läst 22 september 2023.