Internationella polaråret
Internationella polaråret var ett samarbete mellan flera stater för att utforska polarregionerna.
Första internationella polaråret 1882–1883
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Första internationella polaråret, 1882–1883
Det första internationella polaråret initierades 1882 till 1883 efter förslag från den tysk-österrikiska forskaren Carl Weyprecht. 50 år senare (1932–1933) hölls åter ett internationellt polarår. Mellan 1957 och 1958 utvidgades aktiviteterna och beteckningen ändrades till Internationella geofysiska året.
Andra internationella polaråret 1932–1933
[redigera | redigera wikitext]Sverige deltog med två observationsstationer på Spetsbergen.
Tredje internationella polaråret 1957–1958
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Internationella geofysiska året
Det tredje internationella polaråret gick under namnet Internationella geofysiska året.
67 länder deltog i detta samarbete. Ett undantag var Kina, som protesterade mot Taiwans medverkan.
Fjärde internationella polaråret 2007–2009
[redigera | redigera wikitext]Det fjärde polaråret var ett tvåårigt projekt som startade i mars 2007 och slutade i mars 2009.
Uppskattningsvis 50 000 forskare, lärare, studenter och andra engagerade från mer än 60 länder deltog i drygt 200 forsknings- och utbildningsprojekt. För svensk samordning svarade Polarforskningssekretariatet.
Den 1 mars 2007 invigdes vetenskapsmuseet Palais de la Découverte i Paris och på 25 andra platser.[1]
Meningen med polaråret var att göra människor medvetna om klimatförändringar i Arktis och Antarktis. Klimatförändringar påverkar hela världen, men kommer att synas först, och tydligast, i polarområdena. Forskningsområden var:
- miljösituationen i polarområdena
- att förstå tidigare och förutse framtida förändringar
- sambanden mellan polära och globala processer
- att ta ny vetenskap till polarområdena
- att observera jorden och rymden från polerna
- polarsamhällenas hållbarhet
När det internationella polaråret avslutas år 2009 kommer European Space Agency (ESA) att skänka forskningen ett viktigt bidrag; en rymdfarkost som kommer att mäta förändringarna i polaristäcket och den flytande havsisen. Denna forskning kommer att ge ovärderliga uppgifter och bevis om hur snabbt istäcket håller på att försvinna.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, University of the Arctic, 8 mars 2017.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”IPY-invigning”. Polaraktualiteter (Polarforskningssekretariatet) (137). 2007. ISSN 1101-9514. http://polar.se/wp-content/uploads/137.pdf. Läst 8 mars 2017.[död länk]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
