Indisk myrkott

Indisk myrkott Status i världen: Nära hotad
Manis crassicaudata
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Myrkottar Pholidota
Familj	Manidae
Släkte	Manis
Art	Indisk myrkott M. crassicaudata
Vetenskapligt namn
§ Manis crassicaudata
Auktor	Gray, 1827
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Indisk myrkott (Manis crassicaudata, tidigare även Manis laticaudata) är en art i familjen myrkottar som lever i Indien och på Sri Lanka samt angränsande områden. Singalesernas benämning på djuret är Caballaya.

Kännetecken

Som alla myrkottar har djuret förhornade plattor på huvudet, rygg, sidorna och svansen. Plattorna har en gulbrun färg och huden vid oskyddade ställen (till exempel vid svansen) är brunaktig. Vid de främre fötterna finns stora klor för att gräva i marken och även vid de bakre extremiteterna finns klor. Djuret saknar tänder och har en lång tunga. Kroppens längd ligger mellan 45 och 75 centimeter och därtill kommer en 33 till 45 centimeter lång svans.

Utbredning och habitat

Myrkotten lever i Pakistan, Indien, Bangladesh och på Sri Lanka. Den förekommer i olika habitat som regnskog, gräsmark och bergstrakter.

Levnadssätt

Arten är främst aktiv på natten och vistas ofta på marken. På dagen vilar de i bon av jord eller gömd i bergssprickor. Dessa individer som lever i regnskogen hittar sin föda vanligen i träd, de klättrar därför ofta. Svansen kan användas som gripverktyg och den har förmåga att hålla hela kroppsvikten. Utanför parningstiden lever varje individ ensam. Blir myrkotten hotad rullar den ihop sig så att bara hornplattorna är synliga.

Födan utgörs huvudsakligen av myror och termiter men de äter även andra insekter. De utnyttjar sina starka klor för att öppna trädens bark eller termitbon och sedan äts insekterna med hjälp av den klibbiga tungan. Då de saknar tänder söndersmulas födan i magsäcken.

Hot

Det finns en del oklarheter hur mycket beståndet är hotade. För närvarande listas arten av IUCN som missgynnad. Djuret hotas bland annat av levnadsområdets förstöring samt av jakt för köttets och hornplattornas skull. För de sistnämnda påstås att de har läkande egenskaper.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 24 februari 2009.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Myrkottsläktet, 1904–1926.

Tryckta källor

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
• Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. 3 upplaga. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.

Externa länkar

• Ytterligare information på Animal Diversity Web (engelska)