Ian McEwan
| Ian McEwan | |
 Ian McEwan | |
| Född | 21 juni 1948 Aldershot, Hampshire |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Britt |
| Språk | engelska[1][2] |
| Verksam | 1975– |
| Genrer | Nutida historia, roman |
| Debutverk | First Love, Last Rite |
| Webbplats | ianmcewan.com |
Ian Russell McEwan[3], CBE, FRSA, FRSL, född 21 juni 1948 i Aldershot, Hampshire, är en brittisk författare och manusförfattare, och en av Storbritanniens högst ansedda författare. År 2008 placerade The Times honom på sin lista över "De 50 största brittiska författarna sedan 1945".[4]
McEwan har uppmärksammats för romaner som Kärlekens raseri, Försoning och På Chesil Beach, som alla filmatiserats. Han tilldelades Bookerpriset 1998 för romanen Amsterdam.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ian McEwan föddes i Aldershot som son till en skotsk militär. Sina första år tillbringade han i Tyskland och Libyen, innan han vid elva års ålder flyttade till Suffolk i England. Han studerade senare vid University of East Anglia och flyttade 1974 till London, där han blev en del av kretsen kring den litterära tidskriften New Review och vän med blivande författare som Martin Amis, Julian Barnes och Christopher Hitchens.[5]
McEwan har varit gift två gånger. År 1999 tog hans första fru, Penny Allen, deras 13-årige son till Frankrike efter att en domstol i Bretagne beslutat att pojken skulle lämnas tillbaka till fadern, som tilldömts ensam vårdnad om honom och hans 15-årige bror.[6]
År 2002 upptäckte McEwan att han hade en bror som adopterats bort under andra världskriget. Berättelsen blev känd 2007.[7] Brodern, en murare vid namn David Sharp, föddes sex år före McEwan, när hans mor gifte sig med en annan man. Sharp har samma föräldrar som McEwan men föddes efter en kärleksaffär mellan föräldrarna före giftermålet. Efter att moderns första man dött i strid, gifte hon sig med sin älskare, och Ian föddes några år senare.[8] Bröderna har kontakt och McEwan har skrivit ett förord till Sharps memoarer.
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Ian McEwan har två barn med sin första fru, Penny Allen, och har fyra barnbarn.[9] Han är omgift med Annalena McAfee.
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]McEwan inledde sin karriär med att skriva glesa skräcknoveller. McEwan gjorde sin litterära debut 1975 med novellsamlingen First Love, Last Rite, och hans första två romaner var Cementträdgården (1978) och Främlingars tröst (1981), för vilka han fick smeknamnet "Ian Macabre". Dessa följdes av tre romaner som fick någorlunda framgång under 1980- och 90-talet. 1997 publicerade han Kärlekens raseri, som även filmatiserades. Han tilldelades Bookerpriset 1998 för romanen Amsterdam. År 2001 publicerade han Försoning, som senare blev en Oscar-belönad film med samma namn. Boken följdes av Lördag (2005), På Chesil Beach (2007), Hetta (2010), Uppdrag Sweet Tooth (2012) och Domaren (2014). Hans senaste roman är Lektioner (2023).
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]McEwan har nominerats till Bookerpriset sex gånger, och vunnit pris för boken Amsterdam 1998. Hans andra nomineringar var för Främlingars tröst (1981), Svarta hundar (1992), Försoning (2001), Lördag (2005), och På Chesil Beach (2007). McEwan nominerades också för Man Booker International Prize 2005 och 2007.[10]
McEwan är ledamot av Royal Society of Literature, Royal Society of Arts och American Academy of Ars and Sciences. Han fick Shakespeare Prize av Alfred Toepfer Foundation 1999. Han är även "Distinguished Supporter" i British Humanist Association, medlemsorganisation av IHEU. Han utsågs till CBE 2000.[11] År 2005 var han den första mottagaren av Dickinson Colleges Harold and Ethel L. Stellfox Visiting Scholar and Writers Program Award,[12] i Carlisle, Pennsylvania. År 2008 utsågs McEwan till hedersdoktor i litteratur vid University College London, där han tidigare undervisat i engelsk litteratur. År 2008 placerade The Times McEwan i sin lista över de 50 största brittiska författarna sedan 1945.[13]
Den 20 februari 2011 fick han Jerusalem Prize,[14] men hans beslut att acceptera det var kontroversiellt.[15] McEwan blev pressad att inte ta emot priset av många som ansåg att det skulle användas som PR av den israeliska regeringen[16], samt en grupp israeliska medborgare, som skrivit att de trodde att "om Ian McEwan accepterar Jerusalem Prize […] kommer det göra honom till kollaboratör med Israels värsta motståndare till mänskliga rättigheter.[17] McEwan besvarade sina kritiker, och framförallt "British Writers in Support of Palestine (BWISP)", i ett brev till The Guardian, som delvis konstaterade att "Det finns vägar på vilka konsten kan nå längre än politiken, och för mig är symbolen i detta avseende Daniel Barenboims projekt West-Eastern Divan Orchestra förvisso en stråle av hopp i ett mörkt landskap, trots att det är svartmålat av den israeliska religiösa högern och Hamas. Om BWISP är mot det här specifika projektet, så har vi tydligen inte något mer att säga varandra."[18] McEwans tacktal handlade delvis om klagomålen mot honom och han berättade om sina anledningar till att acceptera priset.[19] Han sa även att han kommer donera prissumman, "tiotusen dollar till 'Combatants for Peace', en organisation som sammanför före detta israeliska soldater med palestinska."[20]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Romaner
[redigera | redigera wikitext]- 1978 – The Cement Garden (Cementträdgården; översättning: Annika Preis, Stockholm: Alba, 1979)
- 1981 – The Comfort of Strangers (Främlingars tröst; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Alba, 1981)
- 1987 – The Child in Time (Tiden och barnet; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Alba, 1988)
- 1990 – The Innocent (Oskulden; översättning: Frederik Sjögren, Stockholm: Alba, 1990)
- 1992 – Black Dogs (Svarta hundar; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Bonnier Alba, 1993)
- 1997 – Enduring Love (Kärlekens raseri; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Ordfront, 2000)
- 1998 – Amsterdam (Amsterdam; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Ordfront, 2001)
- 2001 – Atonement (Försoning; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Ordfront, 2003)
- 2005 – Saturday (Lördag; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Ordfront, 2005)
- 2007 – On Chesil Beach (På Chesil Beach; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Ordfront, 2007)
- 2010 – Solar (Hetta; översättning: Maria Ekman, Stockholm: Bromberg, 2010)
- 2012 – Sweet Tooth (Uppdrag Sweet Tooth; översättning: Maria Ekman, Stockholm, Bromberg, 2012)
- 2014 – The Children Act (Domaren i översättning av Niclas Hval, Bromberg, Stockholm 2015)
- 2016 – Nutshell (Nötskal i översättning av Meta Ottosson, Bromberg, Stockholm 2017)
- 2019 – Machines Like Me (Maskiner som jag i översättning av Meta Ottosson, Bromberg, Stockholm 2019)
- 2023 – Lessons (Lektioner i översättning av Meta Ottosson, Bromberg, Stockholm 2023)
Novellsamlingar
[redigera | redigera wikitext]- 1975 – First Love, Last Rites
- 1978 – In Between the Sheets
- 1995 – The Short Stories
Barnböcker
[redigera | redigera wikitext]- 1985 – Rose Blanche
- 1994 – The Daydreamer
Pjäser
[redigera | redigera wikitext]- 1981 – The Imitation Game
Manus
[redigera | redigera wikitext]- Jack Flea's Birthday Celebration, 1976
- The Ploughman's Lunch
- Sour Sweet
- The Good Son
Filmatiseringar
[redigera | redigera wikitext]- 1984– Last Day of Summer
- 1990– Främlingars tröst
- 1993 – Cementträdgården
- 1993 – Oskulden
- 2002– Solid Geometry
- 2004 – Kärlekens raseri
- 2007 – Försoning
- 2017 – På Chesil Beach
- 2017 – Domaren
- 2017 – The Child In Time
Dramatik
[redigera | redigera wikitext]- 1983 – The Ploughman's Lunch, regisserad av Richard Eyre
- 1990 – Främlingars tröst (The Comfort of Strangers), regisserad av Paul Schrader
- 1993 – The Cement Garden, regisserad av Andrew Birkin
- 1993 – Utan skuld (The Innocent), regisserad av John Schlesinger
- 1997 – First Love, Last Rites, regisserad av Jesse Peretz
- 2004 – Kärlekens raseri (Enduring love), regisserad av Roger Michell
- 2007 – Försoning, regisserad av Joe Wright
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1998 – Bookerpriset för Amsterdam
- 2011 – Jerusalempriset
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19995005534, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 7290467.[källa från Wikidata]
- ^ Film reference
- ^ ”Arkiverade kopian”. The Times (London). 5 januari 2008. Arkiverad från originalet den 25 april 2011. https://web.archive.org/web/20110425050801/http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/books/article3127837.ece. Läst 1 februari 2010.
- ^ ”Ian McEwan: 'I had the time of my life'”. The Guardian. 19 augusti 2012. https://www.theguardian.com/books/2012/aug/19/ian-mcewan-sweet-tooth-interview.
- ^ ”Novelist's ex-wife 'gagged'”. BBC News. 7 september 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/440893.stm. Läst 3 juni 2006.
- ^ Cowell, Alan (17 januari 2007). ”Ian McEwan's life takes twist with discovery of a brother”. International Herald Tribune. http://www.iht.com/articles/2007/01/17/news/brother.php. Läst 23 mars 2007.
- ^ ”Novelist McEwan discovers brother”. BBC News. 11 januari 2007. http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/6269887.stm. Läst 22 mars 2007.
- ^ Radioprogram med intervju med Ian McEwan av Cecilia Blomberg, P1 Kultur den 14 februari 2024
- ^ Man Booker Arkiverad 19 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Ian McEwan”. Contemporary Writers. British Council. Arkiverad från originalet den 17 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060617183752/http://www.contemporarywriters.com/authors/?p=auth70. Läst 3 juni 2006.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110205055445/http://www.collegenews.org/x4876.xml. Läst 18 november 2008.
- ^ ”Arkiverade kopian”. The Times (London). 5 januari 2008. Arkiverad från originalet den 25 april 2011. https://web.archive.org/web/20110425050801/http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/books/article3127837.ece. Läst 1 februari 2010.
- ^ ”the jerusalem prize”. Jerusalem Book Fair. Arkiverad från originalet den 20 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120520205606/http://www.jerusalembookfair.com/the_jerusalem_prize.html. Läst 13 februari 2011.
- ^ "McEwan defends decision to accept Jerusalem Prize." Arkiverad 29 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. Jewish Journal. 26 januari 2011.
- ^ Bates, Stephen (19 januari 2011). ”Ian McEwan says he will accept Jerusalem prize”. The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/books/2011/jan/19/ian-mcewan-accept-jerusalem-prize.
- ^ ”Ian McEwan should turn down the prize”. The Guardian (London). 27 januari 2011. http://www.guardian.co.uk/world/2011/jan/27/mcewan-should-turn-down-prize. ”"that if Ian McEwan accepts the Jerusalem prize […] it will make him a collaborator with Israel's worst human rights offenders"”
- ^ "Israel critics should respect my decision" The Guardian, 26 januari 2011. "There are ways in which art can have a longer reach than politics, and for me the emblem in this respect is Daniel Barenboim's West-Eastern Divan – surely a beam of hope in a dark landscape, though denigrated by the Israeli religious right and Hamas. If BWISP is against this particular project, then clearly we have nothing more to say to each other."
- ^ "Jerusalem Prize Acceptance Speech" Arkiverad 2 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ "Jerusalem Prize Acceptance Speech" Arkiverad 2 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.. "ten thousand dollars to Combatants for Peace, an organisation that brings together Israeli ex-soldiers and Palestinian ex-fighters."
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ian McEwan.
Wikiquote har citat av eller om Ian McEwan.- Officiell webbplats (engelska)
| ||||||||||||||||||||
|