Hoppa till innehållet

Hjalmar Cornilsen

Från Wikipedia
Hjalmar Cornilsen

Hjalmar Algot Cornilsen[1] född 5 april 1857 i Göteborgs Kristine församling, Göteborg, död (som Bergenholtz) 18 januari 1937 i Oscars församling, Stockholm[2], var en svensk arkitekt.

Cornilsen läste vid Chalmerska slöjdskolan till 1875 och studerade även i Tyskland. Han var anställd hos Adrian C. Peterson i Göteborg 1875–90 och drev egen verksamhet i staden 1890–1928.

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Kungsportsavenyen 1, Göteborg, 1882
  • Kvarteret Skutan, Linnégatan 3/Tredje Långgatan 5, Göteborg, 1886–88.
  • Vasaplatsen 1, Göteborg, 1889 [3]
  • Vulcans samtliga hus i Tidaholm, (bland annat bibliotekshus 1897).
  • Hörnfastigheten Södra Vägen 20/Berzeliigatan, Göteborg, 1897
  • Hörnfastigheten Södra Vägen 22-24/Tegnérgatan, Göteborg, 1898
  • "Gamla Tullen" Packhusplatsen 4, Göteborg, 1898
  • Storgatan 22, Göteborg, 1898
  • Hörnfastigheten Kungsportsavenyen 27/Kristinelundsgatan 9/Teatergatan 28, Göteborg, 1898
  • Hörnfastigheten Kristinelundsgatan 3/Chalmersgatan 23, Göteborg, 1900
  • Valbo-Ryrs kyrka, 1902–1903.
  • Haga Kyrkogata 26, Göteborg, 1903[4]
  • Linnégatan 32, Göteborg, 1904[5]
  • Gårdshus (utbyggnad av smidesverkstad) vid Tredje Långgatan 26, Göteborg, 1904
  • Villa, Storgatan 6, Tidaholm 1905, riven.
  • Tredje Långgatan 28, Göteborg, 1911
  • Erik Dahlbergsgatan 12, Göteborg, 1912[6]
  • Ombyggnad av det så kallade Dähnska huset till Göteborgs folkbank, Västra Hamngatan 19, Göteborg 1914–15.
  • Haga Kyrkogata 28, Göteborg
  • Bankhus, Lysekil.
  • Lyckornas sommarrestaurant, Lysekil.
  • Åtskilliga privata byggnader och villor.
  1. ^ Från 1930-talet som Cornilsen-Bergenholtz
  2. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811105428/http://www.erik2.se/fastigheten/historia.aspx. Läst 17 april 2013. 
  4. ^ ”GP:Engelska huset i Vasastaden till salu”. Arkiverad från originalet den 17 april 2013. https://web.archive.org/web/20130417145840/http://www.gp.se/bostad/inredningarkitektur/1.1563675-engelska-huset-i-vasastaden-till-salu. Läst 17 april 2013. 
  5. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: inventering utförd vid Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum. Göteborg. 1967. sid. 96. Libris 877825 
  6. ^ GT:Porten som åldrats vackrast i Göteborg

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]