Henrik Tikkanen

Henrik Tikkanen
	Henrik Tikkanen
	Henrik Tikkanen med familjen år 1966.
Född	9 september 1924; Helsingfors
Död	19 maj 1984 (59 år); Esbo, Finland
Medborgare i	Finland
Utbildad vid	Samskolan Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu
Sysselsättning	Författare, illustratör
Maka	Märta Tikkanen
Föräldrar	Robert Tikkanen
Utmärkelser
	Eino Leino-priset (1975)
	Redigera Wikidata

Georg Henrik Tikkanen, född 9 september 1924 i Helsingfors, Finland, död 19 maj 1984 i Esbo, Finland, var en finlandssvensk illustratör och författare.

Biografi

Han var son till arkitekten Toivo Robert Tikkanen och Kylliki Ingeborg Vitali, sonson till Johan Jakob Tikkanen och sonsons son till Paavo Tikkanen samt gift 1949–1962 med Lia Tikkanen och från 1963 gift med Märta Cavonius. Tikkanen hade ingen egentlig konstnärlig utbildning. Redan som tonåring bidrog han med illustrationer till veckotidningar och barnböcker, och tecknade serien "Konrad" som publicerades i Svenska Pressen. Efter studentexamen 1943 bedrev han fria konststudier och fick en viss vägledning i grafiska tekniker från några verksamma grafiker. Åren 1947–1967 var Tikkanen kåsör och tecknare i Hufvudstadsbladet och från 1967 i den finskspråkiga dagstidningen Helsingin Sanomat och i Dagens Nyheter från 1977.

Speciellt erkända är Tikkanens stadsvyer från Helsingfors, i vilka han med enkla linjer avbildade stadens karakteristika. Som tecknare arbetade han huvudsakligen med tusch och utförde en rad svart-vitt teckningar som snabbtecknare på olika restauranger och företag i Finland. I en minnesruna skriver Ingemar Unge att det är just ”aforismen och den kalligrafiskt eleganta teckningen” som är ett uttryck för hans personlighet. Tikkanen som den snärtiga formuleringens mästare. Unge beskriver hur Tikkanen ”kunde beskriva skönheten hos en tecknad linje, musiken i linjen, de toner som alla tecknare söker frambringa, hur han kunde bli betagen i en vacker linje och hans konstnärliga medvetenhet”.^[6] Han medverkade i ett stort antal utställningar i Finland, Danmark och Sverige. Tikkanen är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum^[7] och Svenska klubben i Ekenäs.

Tikkanen är också känd för sitt författarskap. Han skrev en serie självbiografiska och utlämnande böcker, bland annat i Gatu-pentologin, - Brändövägen 8, Bävervägen 11, Mariegatan 26, Georgsgatan, Henriksgatan - där han gjorde upp med sin finlandssvenska borgerliga bakgrund. Dessa böcker var en av orsakerna till Tikkanen-Kihlman-debatten som bland annat handlade om den negativa bild de båda författarnas självbekännelser givit av den finlandssvenska överklassen. Som författare utgav han 1955 boken Kär i Stockholm^[8] som han själv illustrerade med människotyper, gatubilder, restaurangliv och arkitektur från efterkrigstidens Stockholm.

Bibliografi

Mr. Gogo kommer till Europa 1946
Kär i Stockholm 1955
Bilbiten: Kåserier på fyra hjul 1956
Paddys land: Irländska skisser 1957
Över fjärden är himlen hög 1959
Hjältarna är döda 1961
Ödlorna 1965
På jakt efter etrusker: Strövtåg i det etruskiska landskapet 1967
Min älskade skärgård 1968
I Sovjet 1969
Mitt Helsingfors 1972
Dödens Venedig 1973
Brändövägen 8, Brändö. Tel 35 1975
Bävervägen 11, Hertonäs 1976
Mariegatan 26, Kronohagen 1977
30-åriga kriget 1977
Ihmisen ääni 1978
Efter hjältedöden 1979
TTT 1979
Georgsgatan 1980
Henriksgatan 1982
Renault, mon amour: En autobiografi 1983

Priser och utmärkelser

Eino Leino-priset 1975

Referenser

Noter

^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Henrik_Tikkanen Store_norske_leksikon.^{[källa från Wikidata]}
^ Henrik Tikkanen, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5052-1416928957658.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 21 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 maj 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 119266549, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Ingemar Unge (21 maj 1984). ”Den snärtiga formuleringens mästare”. DN.
^ Göteborgs konstmuseum
^ Libris

Allmänna källor

Svenskt konstnärslexikon del V, sid 450–451. Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Wrede, Johan: Tikkanens blick. Atlantis/SLS 2012.

Externa länkar

”Tikkanen,Henrik”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5052-1416928957658
Tikkanen,Henrik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Henrik Tikkanens arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
Familjen Tikkanens korrespondens vid Svenska litteratursällskapet i Finland

[50f252cbcfcfc94181cc612c5069e6d1298d7237-1] Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Henrik_Tikkanen Store_norske_leksikon.^{[källa från Wikidata]}

[027f0b839fc4365b620d9f3a147cd8738ded539e-2] Henrik Tikkanen, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5052-1416928957658.^{[källa från Wikidata]}

[aa8a546e1ec28e3778dfcb94c1ca6d168eea9849-3] Gemeinsame Normdatei, läst: 21 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[70931aa4423b83cd41291a0ab0eb675c5b7a75cf-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 11 maj 2014.^{[källa från Wikidata]}

[d427effcdeb7a5466d4f35193f1bf0e61167a3a5-5] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 119266549, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[6] Ingemar Unge (21 maj 1984). ”Den snärtiga formuleringens mästare”. DN.

[7] Göteborgs konstmuseum

[8] Libris

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]