Handbollsligan dam
Länder | Sverige |
---|---|
Arrangör | Svensk Elithandboll |
Förbund | Svenska Handbollförbundet |
Grundad | 1971 |
Antal klubbar | 12 |
Nedflyttning till | Allsvenskan |
Nivå i seriepyramiden | Nivå 1 |
Nationella cuper | Svenska cupen |
Internationella cuper | Champions League European League European Cup |
Regerande mästare | IK Sävehof (2023/2024) |
Flest ligatitlar | IK Sävehof (17 titlar) |
TV-partners | C More |
Radiopartners | Sveriges Radio |
Webbplats | handbollsligan.se/dam |
Handbollsligan för damer 2024/2025 |
Handbollsligan dam, tidigare kallad Allsvenskan (1971–1989), Elitserien (1989–2016) och Svensk handbollselit (2016–2023), är Sveriges högsta division i handboll för damer.
Historia
[redigera | redigera wikitext]1951–1967
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1951 och 1967 avgjordes svenska mästerskapet i utslagsform. Kvinnliga IK Sport (KvIK Sport) från Göteborg vann guldet 1951 och blev därmed de första svenska mästarna i inomhushandboll för damer. De första säsongerna fick alla intresserade föreningar delta, genom fri anmälan.
Säsongen 1955/1956 spelades på försök en riksomfattande serie på damsidan. Lagen delades in i tre grupper: Östsvenska, Västsvenska och Sydsvenska. Försöket ansågs lyckat och fortsatte åren efter.
1962 spelades för första gången ett SM-slutspel för damhandbollen inomhus. Elva mer eller mindre lokala och regionala serier spelades, alltifrån Norrbottensserien i norr till sydvästra serien i söder. Alla seriesegrarna fick sedan delta i SM-slutspelet för att utse svenska mästarna. IK Ymer vann finalen mot Kvinnliga SK Artemis med 7–6 efter förlängning (6–6 vid full tid).
1968–1976
[redigera | redigera wikitext]1968 avgjordes svenska mästerskapet genom att de fyra främsta lagen i högsta serien möttes i en slutspelsserie. Den följande fem åren (1969, 1970, 1971, 1972 och 1973) spelade man åter i utslagsform. 1974–1976 möttes de fyra främsta lagen i en slutspelsserie (1974 och 1975 de tre främsta i allsvenskan och, efter kval, den främsta klubben i de tre Norrlandsgrupperna; 1976 de fyra främsta i allsvenskan).
1971 fick damerna sin egen landsomfattande högstadivision, Allsvenskan, med åtta lag. KvIK Sport vann både serien och SM-finalen och kunde titulera sig både seriesegrare och svenska mästare.
1977 och framåt
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1977 koras svenska mästare efter slutspel med de främsta lagen i högsta serien.
Inför säsongen 1989/1990 bytte högsta serien namn från Allsvenskan till Elitserien. Inför säsongen 2016/2017 bytte serien namn igen till SHE, vilket stod för "Svensk handbollselit".[1] Sedan säsongen 2023/2024 heter serien Handbollsligan dam för att utgöra ett gemensamt varumärke med herrarnas högsta serie som samtidigt bytte namn till Handbollsligan herr.[2]
Maratontabell
[redigera | redigera wikitext]Seriesegrare
[redigera | redigera wikitext]Svenska mästerskapet
[redigera | redigera wikitext]Svenska mästerskapet avgörs genom en grundserie, Handbollsligan, och sedan SM-slutspel. Laget som vinner slutspelet blir svenska mästare.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Bringefors, Therese. ”Handbollens historia”. Svenska Handbollförbundet. https://svenskhandboll.se/om-svensk-handboll/handbollens-historia. Läst 30 juni 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Jan Peter Andersson (17 maj 2016). ”Här är nya namnen på elitserien i handboll”. Expressen. http://www.expressen.se/kvallsposten/sport/har-ar-nya-namnen-pa-elitserien-i-handboll/. Läst 4 februari 2017.
- ^ ”Handbollsligan går in i en ny era, samlar allt i ett enhetligt varumärke”. Svensk handboll. https://www.svenskhandboll.se/nyheter/nyheter/2023-08-08-handbollsligan-gar-in-i-en-ny-era-samlar-allt-i-ett-enhetligt-varumarke. Läst 8 augusti 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
|