Hoppa till innehållet

Habo kommun

Ej att förväxla med Håbo kommun i Uppsala län.
Habo kommun
Kommun
Habo centrum i augusti 2011
SloganFramtidens Vätterkommun / Naturligtvis
Kommunens vapen.
Habo kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänJönköpings län (–)
Skaraborgs län ()
CentralortHabo
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd13 424 ()[1]
Areal462,24 kvadratkilometer ()[2]
- därav land328,49 kvadratkilometer[2]
- därav vatten133,75 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet40,87 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°55′00″N 14°04′00″Ö / 57.916666666667°N 14.066666666667°Ö / 57.916666666667; 14.066666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJönköpings domkrets (–)
Falköpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1611[3]
Anställda975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0643 (–)
1623 (–)
GeoNames2709492
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Habo kommun (uttal) är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Habo.

Kommunens landskap präglas av stora sand- och grusavlagringar. I sydväst finns Stråkensjöområdet och i norr finns ett skiftande landskap med åsryggar, kullar, plana fält och djupa dödisgropar. Kommunen är traditionellt en pendlarkommun där tillverkningsindustri och offentlig förvaltning dominerar det lokala näringslivet.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv, där befolkningen mer än fördubblats sedan kommunen bildades och fram till 2020. Med undantag för mandatperioden 2014 till 2018 har kommunen uteslutande styrts av de borgerliga partierna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brandstorp, Gustav Adolf och Habo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Gustav Adolfs landskommun i Habo landskommun och Brandstorps landskommun uppgick i den då bildade Fågelås landskommun.

Habo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Habo landskommun. 1974 införlivades en del ur Fågelås kommun (Brandstorp).[5]

Inför bildandet av Västra Götalands län den 1 januari 1998 överfördes kommunen, liksom grannen Mullsjö, från Skaraborgs län till Jönköpings län, efter att invånarna röstat för detta i en rådgivande folkomröstning. Tidigare kommunkod var 1623.

Kommunen ingick från bildandet till 1998 i Falköpings domsaga för att från 1998 ingå i Jönköpings domsaga.[6]

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vätterns västra strand. Habo kommun gränsar i nordväst till Tidaholms kommun och i norr till Hjo kommun, båda i före detta Skaraborgs län i nuvarande Västra Götalands län. I öster och söder gränsar kommunen till Jönköpings kommun och i väster till Mullsjö kommun, båda i Jönköpings län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Som ett resultat av inlandsisens avsmältning och isens uppdämning av lokala issjöar präglas kommunens landskapet av stora sand- och grusavlagringar. I sydväst finns Stråkensjöområdet, vilket är en fortsättning på Tidandalen i grannkommunen Mullsjö. Smältvattnet i området har avsatt stora mängder material vilket eroderat ut dalgångar ned mot sänkan i närheten av landskapsgränsen. Hökensås är beläget i norra delen av kommunen och där finns såväl åsryggar, kullar, plana fält och djupa dödisgropar, vilket ger ett omväxlande landskap. Vid kittelfältet sydöst om Alvasjön är dödisgroparna speciellt välutbildade. Det omväxlande landskapet blir än tydligare genom växtligheten, som är rished med gles tallskog. Svedåns mynningsområde och Domneåns nedre del finns längs med Vätternstranden som utgörs av sandavlagringar men också av den väl utvecklade stranden från Baltiska issjön. Vätterns olikformiga landhöjning präglar båda dessa områden vilket är orsaken till att de väckt stort vetenskapligt intresse.[7]

År 2023 fanns 19 naturreservat i Habo kommun.[8] Haboskogens naturreservat är belägen vid Vätterstranden, mellan Hornåns och Lufsebäckens dalgångar. Där har erosionen kraftigt påverkat landskapet och bildat en brant med träd i varierade åldrar.[9] Längs Knipåns dalgång löper två naturreservat, Knipån-Kivarp och Knipån nedre. Detta då området har höga naturvärden. Förutom att ån under flera 100 år använts för att driva kvarnar, sågar och diverse industrier finns där också sällsynta sländor och flodpärlmusslor.[10] Gagnåns naturreservat är ett stort naturreservat som omfattar 320 hektar. I centrum för reservatet är även där en å, Gagnån, vars artsammansättningen består av både nordliga och sydliga arter. Av dessa är ett flertal hotade och sällsynta.[11]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Distrikt (socknar) inom Habo kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Brandstorps församling, Gustav Adolfs församling och Habo församling. Församlingsindelningen i kommunen ändrade inte alls mellan 1999 (sista året med statskyrkan) och 2015.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar socknarna[12]Brandstorp, Gustav Adolf och Habo.

Det finns en centralort och tre tätorter i Habo kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2022. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Habo 9 176
2 Furusjö 320
3 Fagerhult 265

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Från 1970 och fram till 2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna. Från 1983 till 2014 innehade Moderaterna posten som kommunstyrelsens ordförande. I valet 2014 förlorade dock de borgerliga partierna sin majoritet, och ett blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet styrde åren 2014–2018. Efter valet 2018 återtog de borgerliga partierna makten och Moderaterna återtog platsen som kommunstyrelsens ordförande.

År Partier
1994–1998 M KD C FP
1998–2002 M KD C FP
2002–2006 M KD FP C
2006–2010 M KD FP C
2010–2014 M KD FP C
2014–2018 S KD C MP
2018–2022 M KD C L
2022– M KD C L

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[13]
Ordförande
M
Lisbet Bärenholdt
Förste vice ordförande
S
Jeanette Nyberg
Andre vice ordförande
KD
Jan Lenhammar

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPHaDemSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701110635
1110635
3590,0
32
19731111535
1111535
3592,2
33
1976109925
109925
3593,4
305
1979118736
118736
3592,8
296
1982127448
127448
3593,5
296
1985135539
135539
3591,5
269
19881225448
1225448
3587,4
296
199111124359
1124359
3588,4
269
199412242411
12242411
3588,2
2213
1998211131611
2113611
3584,52
2312
2002112123610
1223610
3583,38
2411
20061223612
1223612
3585,95
2213
2010111122612
1122612
3587,31
2213
201411252258
11252258
3590,40
2114
2018191143358
943358
3590,95
2015
2022191152259
952259
3588,86
2015
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande
M
Susanne Wahlström
Förste vice ordförande
S
Tomas Brusberg
Andre vice ordförande
KD
Hans Jarstig

Källa:[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Lars Elwing 1983 2002 Moderaterna
  Claes Näslund 2003 2009 Moderaterna
  Thomas Werthén 2009 2014 Moderaterna
  David Svensson 2014 2016 Socialdemokraterna
  Gunnar Pettersson 2016 2018 Socialdemokraterna
  Susanne Wahlström 2018 Moderaterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd 2022-2026[15] Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden M Johanna Bergbom S Tomas Brusberg L Anders Almfors
Socialnämnden KD Hans Jarstig S Nicklas Gustavsson M Fredrik Wärnbring
Fritids- och kulturnämnden KD Karin Hultberg S Eva Vettebring M Henrik Sprorrong Esbjörnsson
Miljönämnden, Habo-Mullsjö kommuner C Helena Persson M Erik Johansson
Byggnadsnämnden M Niklas Fungbrandt S Anders Hellman KD Jan Lenhammar
Valnämnden KD Ragnwald Ahlnér S Nils-Inge Carlsson
Revisionen S Robert Larsson M Marie Lindell Westmar

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är en typisk utpendlingskommun där en stor andel av befolkningen pendlar till framförallt Jönköpings kommun.[16] Tillverkningsindustri och offentlig förvaltning dominerar det lokala näringslivet, där kommunen i början av 2020-talet var den klart största arbetsgivaren.[7]

Det största företaget i Habo kommun år 2016 var AB Fagerhult med ca 700 anställda. Andra stora företag med ca 50-70 anställda var Hedbergs mekaniska verkstad AB, Portsystem 2000, IsakssonGruppen AB och Gnotec JVAB (f d JV Kendrion).[17] Godistillverkaren Webes var tidigare ett välkänt Haboföretag.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Från norr till söder genomkorsas kommunens östra delar av länsväg 195. De södra delarna av kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 26/riksväg 47. De södra delarna av kommunen genomkorsas också från väster mot sydöst av järnvägen Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Falköping och Jönköping med station i Habo.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 13 424 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 172:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Habo kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
5 666
1975
  
6 675
1980
  
8 085
1985
  
8 761
1990
  
9 498
1995
  
9 577
2000
  
9 578
2005
  
9 842
2010
  
10 741
2015
  
11 314
2020
  
12 433

År 2022 fanns 311 fornlämningar, som hittats i Habo kommun, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[19] Bland dessa återfinns exempelvis Kyrkestan i närheten av Riksväg 47, ett område som tros ha varit en grav- och kultplats från tiden 500 f.Kr. - 500 e.Kr. Där finns bland en stor stenrektangel, vars användningsområde inte kunnat fastställas.[20]

År 2020 saknade kommunen byggnadsminnen, med undantag för det generella skyddet som finns för samtliga kyrkor inom Svenska kyrkan som uppfördes före 1940.[21] En av dessa är Habo kyrka, som fick sitt nuvarande utseende 1723.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

År 2012 utsågs Habo av tidskriften Fokus till den bästa svenska kommunen att bo i.[22][23]

Blasonering: I sköld kluven av silver och grönt en genomgående bjälkvislagd gärdesgård i motsatta tinkturer.

Kommunbildningen genomfördes 1974. Det fanns inga äldre vapen eller sigill att inspireras av, och det dröjde fram till 1986 innan det nya vapnet kunde registreras i PRV. Enligt förslagsställaren syftar vapnet på ortnamnet, där förleden kan tolkas som "inhägnad".

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Habo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/habo. Läst 18 juli 2022. 
  8. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/sok.html. Läst 18 juli 2022. 
  9. ^ ”Haboskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/haboskogen.html. Läst 18 juli 2022. 
  10. ^ ”Knipån-Kivarp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/knipan-kivarp.html. Läst 18 juli 2022. 
  11. ^ ”Gagnån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/gagnan.html. Läst 18 juli 2022. 
  12. ^
  13. ^ Protokoll kommunfullmäktige 27 oktober 2022, Habo kommun, Hämtdatum 11 november 2023
  14. ^ ”Kommunstyrelsen”. Habo kommun. https://www.habokommun.se/Kommun--politik/Organisation/Styrelser-och-namnder/Kommunstyrelsen/. Läst 11 november 2023. 
  15. ^ ”Styrelser och nämnder”. Habo kommun. https://www.habokommun.se/Kommun--politik/Organisation/Styrelser-och-namnder/. Läst 11 november 2023. 
  16. ^ ”Statistik | Habo kommun”. www.habokommun.se. https://www.habokommun.se/Kommun--politik/Kommunfakta/Statistik/. Läst 18 juli 2022. 
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160803204423/http://www.habokommun.se/Kommun--politik/Fakta-och-historia/Statistik/. Läst 9 juni 2016. 
  18. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm�ngden efter region, civilst�nd, �lder och k�n. �r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  19. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 18 juli 2022. 
  20. ^ ”Kyrkestan”. Habo kommun. https://upplev.habokommun.se/sv/habo/kyrkestan/. Läst 18 juli 2022. 
  21. ^ [https://habokommun.se/contentassets/ad30713a071d4d3c962bbe354e641141/kulturhistorisk-inventering-och-karaktarisering-av-habo-centrum.pdf ”Habo centrum Kulturhistorisk inventering och karaktärisering av de centrala delarna av Habo”]. Jönköpings läns museum. 25 november 2020. https://habokommun.se/contentassets/ad30713a071d4d3c962bbe354e641141/kulturhistorisk-inventering-och-karaktarisering-av-habo-centrum.pdf. Läst 18 juli 2022. 
  22. ^ Här är det bäst att bo 2012 Arkiverad 3 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine., Fokus officiella webbplats. Publicerat 31 maj 2012, läst 31 maj 2012.
  23. ^ Här är Sveriges bästa kommun, Dagens Nyheter på Internet. Publicerat 31 maj 2012, läst 31 maj 2012.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]