Hoppa till innehållet

Högsby kommun

Högsby kommun
Kommun
Högsby kommunhus (tidigare tingshus)
SloganMöjligheternas kommun / En bit livs levande ursprungssverige
Kommunens vapen.
Högsby kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortHögsby
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd5 354 ()[2]
Areal799,06 kvadratkilometer ()[3]
- därav land750,73 kvadratkilometer[3]
- därav vatten48,33 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet7,13 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°10′00″N 16°02′00″Ö / 57.166666666667°N 16.033333333333°Ö / 57.166666666667; 16.033333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Oskarshamns domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0688[4]
Anställda675 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0821[6]
GeoNames2705716
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Högsby kommun är en kommun i Kalmar län i sydöstra Sverige som i söder gränsar till Nybro kommun, i öster till Mönsterås kommun och i norr till Hultsfreds kommun.

Naturlandskapet kännetecknas av en sprickdalslandskap, där små sjöar och dalgångar i huvudsak följer sprickzoner i berggrunden. Emån löper främst längs dessa sprickor genom kommunen. Huvuddelen av området utgörs av barrskogklädda moränområden, avbrutna av små myrmarker.

Kommunens näringsliv, under början av 2020-talet, fokuserade på tillverkningsindustrin, där små och medelstora företag inom trä- och verkstadssektorn var centrala. Träriket, som området kallas, blomstrade med en mångfald av träbearbetande företag. Jordbruk och skogsbruk spelade också en betydande roll.

Befolkningstrenden har varit negativ sedan kommunens bildande 1971, med en minskning från &&&&&&&&&&&08322.&&&&&08 322 invånare 1970 till &&&&&&&&&&&05731.&&&&&05 731 invånare 2020. Historiskt sett har kommunen varit ett starkt fäste för Socialdemokraterna och Centerpartiet, men stödet för dessa partier har de senaste valen minskat till förmån för Sverigedemokraterna. Under mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Fagerhult, Högsby och Långemåla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1889 bildades Fågelfors landskommun genom utbrytning ur Högsby landskommun.

Ruda municipalsamhälle inrättades 24 september 1948 och upplöstes i slutet av 1959.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Fågelfors och Långemåla landskommuner i Högsby landskommun.

1969 införlivades Fagerhults landskommun i Högsby landskommun. Genom en ombildning bildades Högsby kommun vid kommunreformen 1971.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Oskarshamns domsaga och ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[8]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Naturlandskapet präglas av en sprickdalskaraktär, där mindre sjöar och dalgångar i huvudsak följer sprickzoner i berggrunden, vanligtvis i nordväst–sydöstlig riktning. Emån följer övervägande dessa spricksystem genom kommunen.

Den större delen av området består av barrskogklädda moränområden, avbrutna av små myrmarker. Kring Emån finns betydande områden med vattenavsatta sediment, som exemplifieras av varvig lera nära Högsby. Vid platser längs ån, som Forsaryd och områdena kring Kisebast och Fågelfors, bevaras äldre odlingslandskap med beteshagar. Moredalen utmärks av en imponerande 40 m djup kanjon som leder till ett stort isranddelta vid Trånshult.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Högsby kommun Hela riket






  Bebyggelse (3,3 %)
  Skog (81,0 %)
  Öppen myrmark (1,0 %)
  Jordbruksmark (7,6 %)
  Övrig mark (7,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Ungefär 3,8 procent (2,8 procent av landytan) av Högsby kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&03031.&&&&&03 031 hektar.[11] År 2024 fanns 15 naturreservat i Högsby kommun.[12]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Fagerhults församling, Fågelfors församling, Högsby församling och Långemåla församling.

Distrikt (socknar) inom Högsby kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13]: Fagerhult, Fågelfors, Högsby och Långemåla.

Det finns fyra tätorter i Högsby kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2020. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Högsby 1 971
2 Berga 732
3 Ruda 612
4 Fågelfors 390

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna. Tillsammans samlade koalitionen 19 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 ersattes de rödgröna av Alliansen som tog makten med hjälp av stöd från Sverigedemokraterna. Till kommunstyrelsens ordförande valdes centerpartisten Stihna Johansson Evertsson.[14] Alliansen kunde fortsätta styra även efter valet 2018. Denna gång utan stöd från Sverigedemokraterna som menade att "Alliansen [...] har behandlat oss som något katten kommer in och lägger på mattan". Tillsättningen av mandat i kommunstyrelsen blev stökig och det slutade med att de tillsattes för ett år istället för fyra.[15] Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.[16]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2022–2026.

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Åke Gustavsson KD Carl-Wiktor Svensson SD Sune Olsson [17]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPLHKSDÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197021712226
21712226
4189,6
41
197321712226
21712226
4192,7
40
197621713225
21713225
4193,0
39
197921811226
21811226
4192,2
338
19822219126
221926
4191,6
338
198521910226
21910226
4189,9
356
1988219110225
21910225
4186,6
3110
1991217111136
2171136
4186,2
2912
1994218211125
21821125
4185,5
2417
1998416219135
4162935
4179,11
2714
20022181110153
2181053
4180,05
2813
200611611211135
1621135
4178,31
2615
2010117141134
1741134
4178,46
2516
201411316833
136833
3581,35
2015
20181128734
128734
3581,19
2114
20221107553
107553
3177,89
2110
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2022–2026.

Ordförande Förste vice ordförande
C Per Gröön S Jonas Erlandsson [18]

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden KD Lars Elmborg S Åke Gustavsson [19]
Trafiknämnden M Anders Svensson S Magnus Gabrielsson
Valnämnden KD Per-Eric Ohlsson S Susanne Björck [20]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen präglades i början av 2020-talet av en näringslivsstruktur med fokus på tillverkningsindustrin, där små och medelstora företag inom trä- och verkstadssektorn utgjorde hörnstenen. Träriket, som området kallas, har blomstrat med en mångfald av träbearbetande företag. Bland de framstående aktörerna märktes Attacus Trähus i Småland AB i Fågelfors,[9] som också var kommunens största privata arbetsgivare med 35 anställda 2022.[21] Dessutom spelade jordbruk och skogsbruk en betydande roll och stod för 11 procent av arbetstillfällena i kommunen.[9]

Kommunen lider i mångt och mycket av vanliga glesbygdsproblem med en stor utflyttning, stor äldre befolkning, hög arbetslöshet och svag näringslivsutveckling. Kommunen lockade 2001 till sig lågpriskedjan Ullared2.se som senare bytte namn till Karlssons. Lågpriskedjan etablerade sig i de lokaler som tidigare använts för tillverkningen av de så kallade Solstad-Saabarna.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen korsas av Stångådalsbanan och binder samman Kalmar län med Östergötlands län. Från väster leder riksväg 23 mot centralorten, där den kopplas samman med riksväg 34 från söder till norr. Västra delen av kommunen präglas av länsväg 125, som skapar ytterligare kommunikationsförbindelser.[9]

Högsby försöker lansera sig som en knutpunkt där Riksväg 37 och Riksväg 34 möts. Den senare vägen var i äldre tider en av kungsvägarna där Eriksgatorna gick på vägen mellan Linköping och Kalmar.

Högsby utbildningscenter är en skola belägen i Högsby som tidigare hade gymnasieprogram men de sista eleverna gick ut 2022. Idag har man IM och kompletterande vuxenutbildning. Högsby utbildningscenter har under åren haft en rad framgångar i Skol-SM i fotboll, både inomhus och utomhus.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 5 354 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 271:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Högsby kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 322
1975
  
7 671
1980
  
7 800
1985
  
7 392
1990
  
7 177
1995
  
7 175
2000
  
6 380
2005
  
6 066
2010
  
5 777
2015
  
5 857
2020
  
5 731

I kommunen finns ett flertal riksintressen, däribland Emådalen. Människor och djur har historiskt följt denna bördiga dalgång för bete och odling. Dalgången längs Emån, tillsammans med delar av Gårdvedaån och Silverån, utgör en sammanhängande slättbygd från Bankeberg i söder till Kvillsfors i nordväst. Områdets kulturlandskap kantas av öppna odlingsområden som övergår i skogsområden längs åns branta sluttningar. Fornlämningarna längs Emån sträcker sig över &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000 år av mänsklig bosättning. Från stenålderns kolonisation till bronsålderns expansion och järnålderns koncentration av bosättning och verksamhet. Gravfält och rösen från järnåldern, särskilt orienterade mot dalgångens kanter och andra höjder, präglar kulturlandskapet. Betydande fornlämningsområden återfinns vid platser som Gillberga, Berga gård, Stora Hanåsa, Valåkra, Sinnerstad och Gårdveda.[23]

Blasonering: I blått fält en ginstam av silver, nedtill med tre rundbågade valv.

Detta vapen fastställdes 1961 för Högsby landskommun. Bilden avser Tingbron i kommunens centralort. Fagerhults landskommun, som lades samman med Högsby 1969 hade ett vapen som fick stå tillbaka.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c d] ”Högsby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/högsby. Läst 21 januari 2024. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 54. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 21 januari 2024. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Kalmar&municipalities=Högsby&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 21 januari 2024. 
  13. ^
  14. ^ ”Stihna Johansson Evertsson (C) nytt kommunalråd i Högsby”. Sveriges Radio. 5 december 2014. https://sverigesradio.se/artikel/6038342. Läst 21 januari 2024. 
  15. ^ Magnusson, Peter (5 november 2018). ”Johansson Evertsson kvar som KS-ordförande i Högsby”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/johansson-evertsson-kvar-som-ks-ordforande-i-hogsby. Läst 21 januari 2024. 
  16. ^ Flodén, Malin; Björling, Johan (14 oktober 2022). ”Så blir styret i Högsby – han blir kommunstyrelsens ordförande”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sa-blir-styret-i-hogsby-han-blir-kommunstyrelsens-ordforande. Läst 21 januari 2024. 
  17. ^ [1] Arkiverad 7 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Ledamöter och ersättare (Kommunfullmäktige) — Högsby kommun.
  18. ^ [2] Arkiverad 30 december 2017 hämtat från the Wayback Machine., Ledamöter och ersättare (Kommunstyrelsen) — Högsby kommun.
  19. ^ [3], Myndighetsnämnd — Högsby kommun.
  20. ^ [4] Arkiverad 7 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Ledamöter i valnämnden 2019-2022 — Högsby kommun.
  21. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 21 januari 2024. 
  22. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm�ngden efter region, civilst�nd, �lder och k�n. �r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  23. ^ ”Underlag till riksintressen för kulturmiljövården Högsby kommun” (PDF). Länsstyrelsen i Kalmar län. sid. 8. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.746760b71768421ad55163db/1611130128478/Riksintresse kultur Högsby_TGA.pdf. Läst 21 januari 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]