Gymnasium
- För den nutida skolformen i Sverige, se Gymnasieskola. För svenska gymnasier före 1971, se Gymnasium (Sverige).
Ett gymnasium, av grekiskans gymnos, "naken"; jämför gymnastik, var i antikens Grekland en institution för kroppslig träning, och i vissa språk används ordet fortfarande i denna betydelse.
I flera språk är det en institution för universitetsförberedande sekundärutbildning, efter avslutad grundskola. I Finland kallas en del gymnasier (fi lukio, av lukea, läsa) för lyceum. Det fanns även svenska exempel, bland annat Stockholms lyceum (1839–1975). I Sverige ersattes gymnasierna 1970 med gymnasieskolan genom Lgy 70, men ordet gymnasium används ännu idag i vardagligt tal om gymnasieskola.
Träningslokal
[redigera | redigera wikitext]Under antiken var ett gymnasium en offentlig anläggning för ungdomens fysiska fostran samt senare även för dess andliga utbildning. Ordet lever kvar i engelskan och betyder där följaktligen gymnastiksal eller idrottshall, förkortat gym. Denna förkortning har senare inkluderats i svenska språket, men med betydelsen styrketränings- och motionsinstitut.
Utbildningsinstitution
[redigera | redigera wikitext]Gymnasium började användas som benämning på universitetsförberedande studier under 1500-talet. Som institution började gymnasiet införas i Tyskland i samband med reformationsrörelsen, understödd av bland annat Martin Luther och Philipp Melanchthon.
Danmark
[redigera | redigera wikitext]I Danmark startades latinskolor i de flesta köpstäder efter reformationen. De första skolor som benämndes gymnasium startades 1529 i Malmö (nedlagt 1537) och 1620 i Lund (nedlagt 1668). I Odense startades ett gymnasium 1621 vilket slogs samman med Odense Katedralskola 1802.
I Danmark ändrade latinskolorna namn till gymnasier 1903.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Föregångaren till gymnasium i Finland var Lyceum, som från 1831 var privata sjuklassiga läroverk, från 1872 allmänt elementarläroverk med ändamålet att lägga grunden för vetenskaplig utbildning vid universitet. Lyceerna indelades i normallyceer, där lärarkandidaterna fick sin praktiska utbildning, reallyceer där eleverna utöver den vetenskapliga utbildningen fick grundliga kunskaper i flera moderna språk och klassiska lyceer där eleverna också meddelades kunskaper i klassiska språk, särskilt i latin. Lyceer förekom också som fyrklassig skola som, i likhet med realskolan, byggde på och utvidgade folkskolans lärokurser.[1]
I Finland är gymnasiet en läroanstalt med betoning på teoretiska ämnen och med ett allmänbildande och högskoleförberedande syfte. Gymnasiet påbörjas vanligen efter att grundskolan slutat, det vill säga vid ungefär 16 års ålder. Gymnasiet är sedan 1994–1996 årskurslöst och kursvalsbaserat. I allmänhet tar gymnasieutbildningen tre år, men man kan också välja att gå gymnasiet på två och ett halvt, tre och ett halvt eller fyra år. Gymnasiestudierna avslutas med studentexamen.
Gymnasiet ingår i det som kallas andra stadiets utbildningsblock. Den mer praktiskt inriktade yrkesutbildningen är alternativet till gymnasieutbildningen på det andra stadiet.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige infördes gymnasier först på 1600-talets början. De första öppnade i stiftsstäderna genom att bredda de gamla domskolornas program. Den första skolordningen som införde gymnasiestudier i Sverige härstammar från 1649. Gymnasierna försvann i 1856 års skolreform då de slogs samman med elementarläroverken. Dessa fanns i Sverige mellan 1849 och 1878, varefter de ersattes av de högre allmänna läroverken.
Under perioden 1905 till 1972 benämndes skolor med de frivilliga skolformerna realskola och gymnasium läroverk. Fram till Lgy 70 var gymnasium (gymnasiet) den teoretiska sekundärutbildningen i Sverige. Gymnasiestudierna avslutades då normalt med studentexamen.
En övergångsperiod på 1950- och 1960-talet fanns statliga så kallade försöksgymnasier, som i första hand var avsedda för manliga och kvinnliga elever som genomgått enhetsskolans klass 9g och även för elever med realexamen. Senare kommunaliserades försöksgymnasierna.[2]
1971 sammanslogs skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola i Sverige till gymnasieskola.[3]
Tyskland
[redigera | redigera wikitext]I Tyskland finns gymnasier för årskurserna 5 till 12 eller 13. Dessa är i princip enbart studieförberedande. I Bayern har gymnasielärare ofta kallats för klassprofessor, vilket efter 1968 dock använts mera sällan.
Österrike
[redigera | redigera wikitext]I Österrike finns gymnasier för årskurserna 5–12. Dessa är i princip enbart studieförberedande. I Österrike kallas gymnasielärare för professor.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”lyceum”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
- ^ Västertorps gymnasium, Övriga anmärkningar
- ^ Hans Högman. ”Den svenska skolans historia”. Hasses hemsida. http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm#Gymnasium. Läst 22 juli 2015.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Västertorps gymnasium, Övriga anmärkningar”. Archives portal europe. http://www.archivesportaleurope.net/ead-display/-/ead/pl/aicode/SE-SSA/type/fa/id/SE_SLASH_SSA_SLASH_1290A/page/1. Läst 28 februari 2016.
- Skolverket[död länk]
- Utbildningsinfo.se (Skolverket) - Hitta och jämför skolor och gymnasieprogram i Sverige.
- Bra Böckers lexikon Upplaga 4: 1991-1997
- Gymnasium i Nordisk familjebok (första upplagan, 1883)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||
|