Gunnel Högholm

Gunnel Maria Högholm, född 4 september 1926 i Pedersöre, är en finlandssvensk författare.

Högholm, som är dotter till bonden Vilhelm Kass och Anna Erikson, studerade i unga år vid folkhögskola. Hon började skriva först i 40-årsåldern och har deltagit i skrivarseminarier i Finland och Sverige. Hon var medlem av den 1978 bildade feministiska Kvinnoskribentgruppen i Österbotten. Hon ingick 1947 äktenskap med snickaren Gustav Högholm, men är numera änka.

Bibliografi

• Solvarm stig (Författarnas andelslag, 1974)
• Ur skuggorna (dikter, Författarnas andelslag, 1975)
• Leråkern (Författarnas andelslag, 1976)
• I minnet lyser vägen ljus: rapport från en studiecirkel i Edsevö åren 1972 till 1976 (Författarnas andelslag, 1976)
• Så länge livet vill (dikter, Författarnas andelslag, 1977)
• Kvinnomorgon (Författarnas andelslag, 1979)
• Rotlösa (Författarnas andelslag, 1981)
• Solbarn (dikter, Författarnas andelslag, 1983)
• Bokboken (Skriva, 1983)
• Lilla guldmärket (Författarnas andelslag, 1985)
• Gallerljus (tankedikter, Författarnas andelslag, 1988)
• Våg mot strand (Författarnas andelslag, 1990)
• Ekot i skyn (Författarnas andelslag, 1992)
• Till paradis (rymdstory, Författarnas andelslag, 1993)
• Höstglöd (Författarnas andelslag, 1995)
• Fabler och sagor (antologi, tillsammans med andra, Författarnas andelslag, 1996)
• Magnis hus (roman, Författarnas andelslag, 1997)
• Pojken med de ljusa ögonen (roman, 2000)
• Vid tegelhusbacken (2003)
• Vem har sagt att just du (roman, 2003)
• Naturkonstgalleriet (roman, 2004)