Gulnäbbad blåskata
Gulnäbbad blåskata Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Kråkfåglar Corvidae |
Släkte | Urocissa |
Art | Gulnäbbad blåskata U. flavirostris |
Vetenskapligt namn | |
§ Urocissa flavirostris | |
Auktor | (Blyth, 1846) |
Gulnäbbad blåskata[2] (Urocissa flavirostris) är en asiatisk fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Gulnäbbad blåskata är en distinkt, svarthuvad och blåvit skata med mycket lång och kraftigt kilformad stjärt. Näbben är som namnet avslöjar gul och i den svarta nacken syns ett vitt band. Ovansidan liksom stjärten är blå, den senare med vit spets, undersidan vitaktig eller hos nominatformen med gulaktig anstrykning. Kroppslängden är 55–61 cm inklusive stjärten.[4][5]
Läten
[redigera | redigera wikitext]Bland lätena hörs högljudda och hårda visslingar och skriande ljud.[6]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Gulnäbbad blåskata förekommer dels i Himalaya, dels med två isolerade bestånd i bergstrakter i Burma och Vietnam. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]
- Urocissa flavirostris cucullata – förekommer i västra Himalaya (Hazara, Pakistan till östra Nepal)
- Urocissa flavirostris flavirostris – förekommer i östra Himalaya (Assam, södra Tibet och norra Myanmar)
- Urocissa flavirostris schaeferi – förekommer i västra Burma (Chin Hills)
- Urocissa flavirostris robini – förekommer i norra Vietnam (nordvästra Tonkin)
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Gulnäbbad blåskata påträffas i tempererade blandskogar på mellan 1600 och 2700 meters höjd. Fågeln är en allätare som intar alla sorters ryggradslösa djur, men även frukt och bär samt små däggdjur. Den häckar mellan slutet av april till början av juli. Arten är huvudsakligen stannfågel, men de mest höglänt levande populationerna rör sig till längre nivåer vintertid.[1][4][5]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som ganska vanlig eller lokalt vanlig.[7]
Taxonomi och namn
[redigera | redigera wikitext]Gulnäbbad blåskata beskrevs vetenskapligt av Edward Blyth 1846. Fågelns vetenskapliga artnamn betyder just ”gulnäbbad".[8]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Urocissa flavirostris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b] Madge, S. (2018). Yellow-billed Blue Magpie (Urocissa flavirostris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60735 3 december 2018).
- ^ Mackinnon, John; Nigel Hicks (1996). Birds of China. Bloomsbury Natural History. ISBN 9781472932136
- ^ Madge, S.; Burn, H. 1993. Crows and jays: a guide to the crows, jays and magpies of the world. Helm Information, Robertsbridge, U.K.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör gulnäbbad blåskata.
- Wikispecies har information om Urocissa flavirostris.
- Läten på xeno-canto.org
|