Hoppa till innehållet

Guldplymsparakit

Från Wikipedia
Guldplymsparakit
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljVästpapegojor
Psittacidae
SläkteLeptosittaca
ArtGuldplymsparakit
L. branickii
Vetenskapligt namn
§ Leptosittaca branickii
AuktorBerlepsch & Stolzmann, 1894
Utbredning

Guldplymsparakit[2] (Leptosittaca branickii) är en fågel i familjen västpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Guldplymsparakiten är en stor och grön papegojfågel med ett karakteristiskt tunt gult streck bakom ögat som gett arten dess namn. Detta kan dock vara svårt att se i fält. Arten har mindre rött på huvudet än andra stora parakiter i sitt utbredningsområde, men istället unik gulbefjädring på buken. Lätet är också distinkt, mörkare och inte lika hårt som hos andra parakiter.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placeras som enda art i släktet Leptosittaca. Den förekommer i fuktiga delar av Anderna i södra Colombia, Ecuador och centrala Peru.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Guldplymsparakiten förekommer i lokalt i högt belägna skogar nära trädgränsen. Den föredrar områden med Podocarpus för födosök och vaxpalmer för att häcka.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet är relativt litet, uppskattat till mellan 7 300 och 20 000 vuxna individer.

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den polske ornitologen Wladyslaw Graf von Branicki (1864-1926).[4]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Leptosittaca branickii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.1. Läst 11 december 2020.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]