Hoppa till innehållet

Gudmund Jöran Adlerbeth

Från Wikipedia
Gudmund Jöran Adlerbeth
Gudmund Jöran Adlerbeth, iklädd Nationella dräkten, avporträtterad ca 1780 av Lorens Pasch d.y.
Född21 maj 1751[1]
Jönköpings församling[1], Sverige
Död7 oktober 1818[1][2][3] (67 år)
Svarttorps församling[1][2], Sverige
BegravdSvarttorps kyrka[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPolitiker[1], antikvarie[1], översättare[1]
Befattning
Riksantikvarie (1778–1793)[4]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1778–1779 (1778–1779)
Stol nummer 9 i Svenska Akademien (1786–1818)[5]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1786 (1786–1786)
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1789 (1789–1789)
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1809–1810 (1809–1810)
BarnJakob Adlerbeth (f. 1785)[6]
FöräldrarJakob Fredrik Adlerbeth[1]
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1784)
Kommendör av Nordstjärneorden (1801)
Carl XIII:s orden (1811)
Kungliga Serafimerorden (1814)
Redigera Wikidata
Minnesmedalj utgiven av Svenska Akademien 1818, till minne av Gudmund Jöran Adlerbeth. Graverad av Johan Salmson.

Gudmund Jöran Adlerbeth (även Georg), född 21 maj 1751 i Jönköping, död 7 oktober 1818 på Ramsjöholm, var en svensk friherre, författare och politiker. Han var ledamot av Svenska Akademien på stol 9 från Akademiens instiftande 1786. Han var far till Jakob Adlerbeth.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Gudmund Jöran Adlerbeth föddes 1751 i Jönköping. Han var son till assessorn Jakob Fredrik Adlerbeth i Göta hovrätt och Anna Maria Spalding.[7]

Adlerbeth uppfostrades på familjens gods Ramsjöholm vid Huskvarnaån med sin far, assessor Adlerbeth, som lärare. Adlerbeth blev 1768 student vid Uppsala universitet.

År 1771 ingick han i en kunglig krigsexpedition, där han 1773 befordrades till kopist och kanslist. I Uppsala blev han invald i sällskapet Apollini sacra och i Stockholm ledamot av sällskapets modersamfund Utile Dulci. År 1773 blev han genom författaren Gustaf Fredrik Gyllenborg presenterad för Gustav III. Samma år blev Adlerbeth ledamot av Musikaliska akademien, vars sekreterare han var en period. Som en följd av sin fria översättning av Racines Iphigénie började han arbeta konstnärligt vid hovet.

1774 följde Adlerbeth kungen på resor inom landet och blev protokollssekreterare. Han utnämndes 1778 till riksantikvarie (vilket han var till 1793) och till kungens handsekreterare. 1783 följde han kungen på en resa till Italien. 1786 blev han ledamot av Svenska akademien vid dess stiftande. Samma år blev han även ledamot av Vitterhetsakademien, i vilken han blev sekreterare. Han blev kansliråd 1787 och året därpå, 1788, ledamot av Vetenskapsakademien. 1793 tog han avsked från sekreterarplatsen i Vitterhetsakademien. Vid kanslikollegiets upplösning 1801 fick han plats i det så kallade kanslersgillet. Han blev också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1812 hedersledamot av Lantbruksakademien. Han var medlem i 1811–1814 års psalmbokskommitté. Adlerbeth var personlig vän till Gustaf Fredrik Gyllenborg, Carl Gustaf af Leopold, Johan Gabriel Oxenstierna och Nils von Rosenstein.

Adlerbeth bidrog starkt till antagandet av 1809 års författning. Han var då en av de mest inflytelserika ledamöterna i konstitutionsutskottet och i tryckfrihetskommittén, som utarbetade de nya grundlagarna. Med hjälp av sitt anseende hos adeln drev han igenom att den nya regeringsformen antogs snabbt utan strider. Samma år utnämndes han till statsråd och friherre. 1815 fick han på begäran avsked från statsrådsämbetet. Han deltog i 1817 års riksdag som ordförande i expeditionsutskottet. Året därpå dog han den 7 oktober 1818 på Ramsjöholm.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Adlerbeth gifte sig 22 april 1781 i Stockholm med Karin Ridderborg (1760–1815). Hon var dotter till överstelöjtnanten Carl Adolf Ridderborg och Catharina Printzensköld. De fick tillsammans sonen sekreteraren Jakob Adlerbeth (1785–1844) vid ecklesiastikexpeditionen. Adlerbeth och Ridderborg skiljde sig 13 juni 1792. Hon gifte om sig med majoren Fredrik Lagercrantz.[7]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Här har framför allt levnadsbeskrivningar och åminnelsetal uteslutits.

Klassiska översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Adlerbeth tolkade många av antikens klassiker:

Psalmer

[redigera | redigera wikitext]

I 1819 års psalmbok är elva av psalmerna av Adlerbeth, som då var ledamot i den kungliga kommittén för att ta fram en efterföljare till 1695 års psalmbok. Kommittén la fram sitt förslag 1814.

Adlerbeth finns inte representerad i Den svenska psalmboken 1986.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i] Agne Beijer, Gudmund Jöran Adlerbeth, s. 106, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5544, läst: 24 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Svarttorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00357/C/2 (1800-1856), bildid: C0023180_00071, sida 126, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 21 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 6900.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksantikvarieämbetets historia, Riksantikvarieämbetets historia, Riksantikvarieämbetet, läs onlineläs online, läst: 24 januari 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenska Akademin ledamotsregister: adlerbeth-gudmund-goran, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5545, läst: 5 juni 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 28. Libris 10076137 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Adlerbeth, Gudmund Göran i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
  • Beijer, Agne: Gudmund Jöran Adlerbeth i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
  • Landen, Leif (1994). ”Den Adlerbethska samlingen.”. Landsbibliotekets gamla samlingar / [redaktör: Jonas Barck] (Växjö : Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum, 1994): sid. 113–139 : ill..  Libris 2072660
  • Landen, Leif (1973). Gudmund Jöran Adlerbeth: en biografisk och litteraturhistorisk studie med tonvikt på Poetiska Arbeten 1803. Litteratur, teater, film, 0347-7770 ; 5. Lund: Gleerup. Libris 7270228. ISBN 91-40-03226-4 
  • Landen, Leif (2000). Gudmund Jöran Adlerbeth: en biografi. Filologiskt arkiv, 0083-6745 ; 43. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakad. Libris 7640579. ISBN 91-7402-302-0 
  • Landen, Leif; Landen Ludvig (1998). Gudmund Jöran Adlerbeth om Gustaf III:s italienska resa 1783-84: [dagboken från 1783-1784] : [möten med konst, natur och folk]. Vejbystrand: Litteraturtjänst/Lindfors. Libris 7754026. ISBN 91-85998-70-2 
  • Lindqvist, Sigvard (1992). ”Gustavianen Gudmund Jöran Adlerbeth.”. Jönköpingsdikt genom tiderna (Jönköping : Jönköpings läns museum, [1992]): sid. 5–17.  Libris 2013056

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 9
Lista över ledamöter
v • r
Sveriges riksantikvarier
1600-talet
1700-talet
1800-talet
1900-talet
2000-talet
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gudmund_Jöran_Adlerbeth&oldid=55702138”