Gösta Selling

Gösta Selling
	Gösta Selling
Född	28 september 1900; Danderyds församling
Död	20 oktober 1996 (96 år); Sankt Matteus församling
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Författare, tecknare, arkivarie
Befattning
	Riksantikvarie (1960–1966)
Arbetsgivare	Nordiska museet; Historiska museet; Riksantikvarieämbetet; Stadsmuseet i Stockholm; Kungliga Vitterhetsakademien
Föräldrar	Carl Gustaf Selling
	Redigera Wikidata

Carl Gösta August Selling, född 28 september 1900 i Danderyd, död 20 oktober 1996 i Stockholm, var en svensk museiman, riksantikvarie och tecknare.

Biografi

Selling blev filosofie doktor i Konsthistoria vid Stockholms högskola 1937, var anställd vid Nordiska museet och Skansen 1923–1937, stadsantikvarie och chef för Stockholms stadsmuseum 1937–1960, riksantikvarie^[5] samt chef för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum 1960–1966.

Selling var sekreterare i Samfundet S:t Erik 1931–1961, ordförande i Svenska museimannaföreningen 1952–1953 samt stiftare och styrelseledamot i AB Stadsholmen 1936–1966. Han uppgjorde saneringsförslag för delar av Gamla stan (tillsammans med arkitekt Albin Stark), var ordförande i Stockholms stads kommitté för Gamla stan 1960–1965, vice ordförande i Statens humanistiska forskningsråd 1962–1967, och ordförande i Skönhetsrådet 1967–1972.

Selling invaldes som ledamot av Vitterhetsakademien 1959 (var dess sekreterare 1960–1966), av Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 1965 och av Vetenskapskademien 1968. Han blev 1964 den förste som erhöll Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm.^[6] Han tilldelades Olle Engkvist-medaljen 1979.^[7]

Som tecknare medverkade han i studenttidningen Gaudeamus 1924 och Bonniers veckotidning 1923–1929 och med illustrationer för sångboken Carminum Liber Holmiensis^[8] 1928.

Gösta Selling var son till hovrättsrådet Carl Gustaf Selling och Gurli Elisabeth Nyrén samt från 1925 gift med Vivi Hellberg.

Bibliografi

1926 - Artur Hazelius födelsehus: den Fritziska sidenvävargården
1926 - Kungsholmen
1927 - Owenska huset
1928 - Säterier och gamla gårdar av kulturhistoriskt värde inom Stockholms stads icke planlagda område och bland stadens lantegendomar
1929 - Samfundet S:t Eriks Stockholmsregister: några upplysningar
1930 - Stockholm i tusen bilder
1930 - Malmgårdar i Stockholm under 1700-talet
1930 - Södra Djurgården
1931 - Skogaholm på Skansen
1931 - Hur långt räcker Stockholm
1932 - Det återuppbyggda Skogaholm
1932 - Tottieska malmgården: ett borgerligt fideikommiss på Södermalm
1933 - Två medeltidshus vid Storkyrkobrinken
1933 - En bok om Skansen: till hundraårsminnet av Artur Hazelius' födelse
1934 - Målning i äldre tider och restaurering (under medverkan av Alfr. Nilsson, i "Hantverkets bok", [1], Måleri
1934 - En murmästare som herrgårdsarkitekt
1935 - Problemet staden mellan broarna
1936 - Hur gammal är stofttapeten
1937 - Hur Charles Totties hem på Skansen inreddes
1937 - Svenska herrgårdshem under 1700-talet: arkitektur och inredning 1700-1780
1938 - Svenska turistföreningens små häften. Stockholm. 2, Utsikten från Stadshustornet
1938 - Stadsbon i naturen
1939 - Skogaholms herrgård
1939 - Mälardrottningens underliga öden från Gustaf III till Gustaf V
1939 - Mälardrottningens underbara öden : från Gustaf III till Gustav V
1943 - Stockholm i närbild: från stormaktstiden till sekelskiftet: en bilderbok
1943 - En grandseigneur som turist
1944 - Van der Nootska huset: en historik
1945 - Si Ulla dansar: en bilderbok om Bellmans Stockholm
1946 - Stockholms stads brandförsäkringskontors hus i kvarteret Aglaurus vid Mynttorget: historik med anledning av kontorets 200-åriga tillvaro
1947 - Kulturminnesvården i storstaden
1948 - Wetterlings Stockholmsalbum: en presentation
1948 - Hur vi bott i 100 år: utställning i anslutning till Stockholms byggnadsförenings hundraårsjubileum 1848-1948
1949 - Af Chapman, fullriggaren som blev vandrarhem
1950 - Stormaktens huvudstad
1950 - Paradsängkammaren från Ulvsunda
1950 - Masreliezrummen
1951 - Samfundet S:t Erik 50 år
1953 - Sex Stockholms vuer
1953 - Ur svenska hjärtans djup: bilder från Oscar II:s Stockholm
1954 - Panorama över Stockholm på 1870-talet
1954 - Gustavianska bilder: ett album
1955 - När Stockholm blev storstad: en kulturhistorisk krönika till Stockholms adresskalenders 100-årsjubileum 1955
1958 - Är de svenska brukens och bergsmännens insats i vårt kulturliv överskattad?
1958 - Minnesord över Sigurd Wallin
1958 - Gamla hus i storstaden: kulturminnesvården i Stockholm under de senaste tjugo åren
1959 - Utopia: arkitektdrömmar och byggnadsprojekt
1960 - Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: tillkomsten av 1866 års stadsplan
1960 - Beskrivningar över Åkeshov
1961 - Ett svunnet Stockholm
1968 - Gotthard Johansson: 1891-1968
1969 - Stockholms parker 100 år
1970 - Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887
1971 - Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Östergötland
1971 - Fasader och färger på gamla hus
1972 - Landstingshuset: Stockholms läns landsting
1973 - Hur Gamla stan överlevde: från ombyggnad till omvårdnad 1840-1940
1973 - Minnesord över Hans Hansson
1977 - Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten
1979 - Steninge: den karolinska herrgårdskulturens smycke: kort historik
1980 - De tre herrgårdarna på Leufsta
1986 - A T Gellerstedt och Det Stockholm som går ISBN 91-970161-9-5
1994 - Villagatan 3: 1800-talshuset som blev säte för Vitterhetsakademien ISBN 91-7402-240-7

Källor

Selling, C Gösta A i Vem är det 1985
Selling, Gösta (1970). Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning. Stockholm: Stockholms stadsarkiv. ISSN 0346-6035 Libris 8197906. ISBN 9789149029530
Svenskt konstnärslexikon del V sid 115, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296

Noter

^ [a b c d e] Björn Hallerdt, C Gösta A Selling, s. 34, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5861, läst: 24 december 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 februari 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1236173031 7749153-1, läst: 9 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksantikvarieämbetets historia, Riksantikvarieämbetet, läs online läs online, läst: 24 januari 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksantikvarieämbetet - Riksantikvarier Arkiverad 26 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Samfundet S:t Erik - Mottagare av plaketten”. Arkiverad från originalet den 12 november 2017. https://web.archive.org/web/20171112074344/http://samfundetsterik.se/anslag-och-stipendier/#1502982665236-8f0a5261-0aea. Läst 21 oktober 2018.
^ SvD 1979-12-06, sid 17
^ Libris

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gösta Selling.
Bilder & media
Gösta Selling i Libris

Företrädare: Bengt Thordeman	Riksantikvarie 1960–1966	Efterträdare: Sven B.F. Jansson

[5b486b402add5ff2913acc8d0f0fdcbb90ff561d-1] [a b c d e] Björn Hallerdt, C Gösta A Selling, s. 34, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5861, läst: 24 december 2016.^{[källa från Wikidata]}

[54fa0a33d25044eec8b973142bb166a4f13344fc-2] [a b] Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 februari 2018.^{[källa från Wikidata]}

[cf85a5b9e2671ac659f4c80c36168b0ea63cc343-3] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1236173031 7749153-1, läst: 9 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}

[4bb01f90211d2394f1b5130ded19f2b4cd3e002c-4] Riksantikvarieämbetets historia, Riksantikvarieämbetet, läs online läs online, läst: 24 januari 2018.^{[källa från Wikidata]}

[5] Riksantikvarieämbetet - Riksantikvarier Arkiverad 26 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[6] ”Samfundet S:t Erik - Mottagare av plaketten”. Arkiverad från originalet den 12 november 2017. https://web.archive.org/web/20171112074344/http://samfundetsterik.se/anslag-och-stipendier/#1502982665236-8f0a5261-0aea. Läst 21 oktober 2018.

[7] SvD 1979-12-06, sid 17

[8] Libris

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]