Ferdinand Tönnies
Ferdinand Tönnies | |
Född | 26 juli 1855[1][2][3] Oldenswort[4], Tyskland |
---|---|
Död | 9 april 1936[1][2][3] (80 år) Kiel[5] |
Begravd | Parkfriedhof Eichhof |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Bonns universitet Jenas universitet Humboldt-Universität zu Berlin Leipzigs universitet |
Sysselsättning | Sociolog[6], universitetslärare, filosof, nationalekonom, författare |
Befattning | |
Geheimeråd | |
Arbetsgivare | Kiels universitet |
Politiskt parti | |
SPD Nationalsozialer Verein | |
Maka | Marie Tönnies |
Redigera Wikidata |
Ferdinand Tönnies, född 26 juli 1855 utanför Oldenswort, död 9 april 1936 i Kiel, var en tysk sociolog, nationalekonom och filosof. Det han framförallt förknippas med är verket Gemeinschaft und Gesellschaft från 1887 där han som första tyska vetenskapsman lade fram ett grundläggande verk i sociologi. Han var därmed med som grundare av den tyska sociologin tillsammans med senare författare som Georg Simmel och Max Weber.
Verk
[redigera | redigera wikitext]Tönnies var den första renodlade tyska sociologen; han publicerade över 900 verk och bidrog till många områden inom såväl sociologi som filosofi. Hans största bidrag gällde sociologisk teori och fältstudier. Men bäst känd är han för sin distinktion Gemeinschaft och Gesellschaft. Tönnies var medgrundade vad det tyska sociologförbundet tillsammans med Weber och Simmel. I jämförelse med Weber och Simmel är dock Tönnies något undanskuffad som klassisk sociolog, men betraktas ändå tillsammans med dessa som medgrundade till den klassiska tyska sociologin. Tönnies var student till, och kritiker av Hobbes, men inspirerades också av Herbert Spencer och Henry Maines verk.
Gemeinschaft och Gesellschaft
[redigera | redigera wikitext]Ferdinand Tönnies skrev skriften Gemeinschaft und Gesellschaft 1887. Begreppen har sedan blivit långt mer kända än själva boken, och beskriver två olika samhällstyper där det första, Gemeinschaft, avser en samhällsform som bygger på personliga och familjära relationer, ärvd status och en enande känsla av gemenskap liknande den tidiga medeltidens skråsamhällen. Gesellschaft avser en mer sentida samhällstyp med individualism, arbetsfördelning, institutioner och status baserad på samhällelig position. Ett nutida exempel på Gemeinschaft vore exempelvis Amishfolket i USA, medan Japan, Sverige eller Kina kan sägas representera Gesellschaft.
Gemeinschaft
[redigera | redigera wikitext]Gemeinschaft översätts ofta med "gemenskap" och är en gruppering där människorna är inriktade på den kollektiva nyttan snarare än rent individuell vinning. I Gemeinschaftstypen finns därför en gemensam moral, tydliga normer för socialt beteende och stark känsla av ansvar. Tönnies beskriver Gemeinschaft som en slags "enad viljestyrka", där just familjekonstellationen är ursprungsmodellen för hur kollektivet ska fungera. Den ärvda statusen har stor betydelse, exempelvis genom att yrken går i arv såsom ofta var fallet i agrara samhällen. Vidare karaktäriseras Gemeinschaft av att man ej har genomfört någon avancerad arbetsfördelning och att man har sociala institutioner mer på meso snarare än makronivå. Behovet av extern social kontroll är marginellt, eftersom gemenskaps- och lojalitetskänslan för kollektivets bästa i hög grad styr personernas handlingar.
Gesellschaft
[redigera | redigera wikitext]Gesellschaft översätts närmast med sällskap eller samhälle och beskriver modernitetens tendens att låta individens intresse gå före det kollektiva. Gesellschaftsamhällen saknar enande normativa och moraliska band. Den samhälleliga samhörighetskänslan upprätthålls istället främst genom att människorna agerar för sin egen vinnings skull. Även status skapas genom den enskildes prestationer. Vidare bygger gesellschaftsamhället i hög grad på sekundära relationer mer än familj- eller grannskapstillhörigheten, vilket samtidigt gör samhället mer utsatt för klassmotsättningar. Arbetsdelningen är mycket långtgående och skapar därav konsumtion.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Ferdinand Tönnies Gesamtausgabe (TG), ed. Lars Clausen et al., Walter de Gruyter, Berlin/New York 1998 -
- Gemeinschaft und Gesellschaft, [1887], Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt 2005
- Der Nietzsche-Kultus, [1897] 2005, in: Tönnies-Forum, tom. 14, no. 1
- Die soziale Frage, 1909, (Die soziale Frage bis zum Weltkriege), ed. Cornelius Bickel), Walter de Gruyter, Berlin/New York 1989.
- Thomas Hobbes, der Mann und der Denker, 1910.
- Naturrecht und Völkerrecht, 1917.
- Kritik der öffentlichen Meinung, [1922] 2002 (TG 14).
- Soziologische Studien und Kritiken, tom. 1-3., 1924, 1926, 1929.
- Einführung in die Soziologie, 1931 (Reprint: Edition Classic, VDM Verlag Dr. Müller 2006, ISBN 3-86550-600-3)
- Geist der Neuzeit, [1935] 1998 (TG 22)
- Die Tatsache des Wollens (ed. Jürgen Zander), Duncker & Humblot: Berlin.
- Ferdinand Tönnies - Harald Höffding. Briefwechsel, ed. Cornelius Bickel/Rolf Fechner, Duncker & Humblot, Berlin 1989.
- Soziologische Schriften 1891–1905, ed. Rolf Fechner, Profil-Verlag, München/Wien 2008.
- Schriften und Rezensionen zur Anthropologie, ed. Rolf Fechner, Profil-Verlag, München/Wien 2009.
- Schriften zu Friedrich von Schiller, ed. Rolf Fechner, Profil-Verlag, München/Wien 2009.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w65168t2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ferdinand-Tonniestopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 170087, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Johan Asplund, Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft, 1991
- Bo Isenberg, 'Ursociologi: Gemeinschaft och Gesellschaft', i Överflöd och ofullbordan. Essä om det moderna. Lund: Coyote Förlag, 2001, 51–58
- Bo Isenberg, "Ferdinand Tönnies. Ursociologi", i Eklund, Lisa och Bo Isenberg (red.), Klassisk sociologi. Upptäckter och återupptäckter. Lund: Studentlitteratur, 101–117
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
|